Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner.

AbstractDetta examensarbete går ut på att finna ett arbetssätt för att sammanställa ett företags kvalitetsbristkostnader, utifrån en definition som tas fram genom en jämförelse av empiri och teori. För detta ändamål har vi valt att göra en fallstudie på Volvo Powertrain i Skövde. Definitionen har vi tagit fram med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Detta har möjliggjort att flertalet avdelningar kunnat uttrycka sin åsikt om vilka kostnader som bör rymmas inom denna definition.Då företaget är stort och tillhör en koncern, finns små chanser att specificera kvalitetsbristkostnader i form av en egen rad i resultaträkningen. Därför har vi utifrån teorin funnit ett alternativt arbetssätt för att sammanställa kvalitetsbristkostnaderna.

Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att designa tjänster.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudområden,som anses vara grundläggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks närmare. För att undersöka detta använde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lärare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare år. Erhållna resultat visar att variation av innehåll och arbetssätt fungerar enligt teorin.

Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden.

Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken utsträckning teori om varumärkesbyggande inom modebranschen är applicerbar på varumärkesbyggandet av småskaliga modedesigners och vilken betydelse omgivningen verkar ha. En fallstudie utfördes baserad på intervjuer med tre modedesigners inom DesignLabland, ett designnätverk i Norrbotten. Studien visade att småskaliga modedesigners till en viss del använder sig av samma verktyg och tankesätt som återfinns i teorin, men att det på grund av verksamheternas skillnad i storlek och budget sker i mindre skala. Småskaliga modedesigners använder sig själva och sina personligheter i byggandet av sina varumärken. Vidare visade studien att småskaliga modedesigners samarbetar i strategiska allianser med personer inom andra kreativa näringar för att skapa varumärkeskoncept..

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vad som utmärker den goda läraren enligtgymnasieelever. Utifrån syftet har vi i litteraturen satt fokus på att definiera dengoda läraren ur ett lärar- respektive elevperspektiv. Dessutom har vi i teorin lyftlärarens ämneskunskap, ledarroll samt relationen mellan lärare och elever. För att fåsvar på uppsatsens syfte valde vi att genomföra tre fokusgruppsintervjuer medgymnasieelever för att få reda på vad de tycker kännetecknar en god lärare. Efter attvi bearbetat resultatet och ställt det mot litteraturen kunde vi urskilja att den godaläraren är någon som tar ledarrollen, är bestämd, är rättvis, har god ämneskunskap,har intresse och engagemang för ämne och yrke samt skapar en god relation medeleverna.

I alla tider har man byggt modeller över saker som skall byggas för att på så sätt åskådliggöra det som skall skapas. Dessa modeller hjälper till att förstå och formulera problem och lösningar, hur sammanhangen är och vilka beståndsdelar som skall ingå. Beroende på vilken typ av produkt som skall konstrueras, kommer olika modeller att få olika betydelse. En utvecklare har ofta en inre bild, en mental modell, av vilken typ av system som skall utformas. Denna bild kan vara detaljerad eller bara en avlägsen idé.

Klädbranschen har fått stor uppmärksamhet gällande hållbarhet och miljökostnader. Tidigare forskning har främst täckt frågor kring hållbara material och transporter samt arbetsförhållanden för dem som producerar kläderna, medan andra aktiviteter som ingår i ett klädföretagets värdekedja inte har fått så stor uppmärksamhet, trots att de också har en stor påverkan på miljö och kostnader.Innevarande uppsats handlar om klädföretag och hur deras rutiner gällande upphängning av kläder på galgar fungerar. Syftet med arbetet har varit att undersöka var i värdekedjan kläderna galgas och hur returhanteringen av galgarna sker samt hållbarhetsperspektivet kring detta.Teorin har tagits fram från olika vetenskapliga artiklar, böcker samt hemsidor, och informationen som redan finns i ämnet och som är relevant för undersökningen presenteras. Teorin tar upp termen Supply Chain Management (SCM) och hur det ser ut i klädbranschen. En överblick av aktiviteter som ingår i ett klädföretags värdekedja ges, där "pre-retail"-aktiviteter och returflöden får stor uppmärksamhet.

För att undersöka vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi (DBT) meningskoncentrerades nio intervjuer. Medveten närvaro hade en positiv betydelse för samtliga deltagare. Det centrala för deltagarna var färdigheterna observera och en sak i taget. Färdigheterna hjälpte patienterna att stanna upp i ett negativt händelseförlopp. Behandlarna menade att medveten närvaro hjälpte vid stressrelaterade situationer.

Syftet är att undersöka och beskriva vilka faktorer det är som påverkar kunderna när de väljer ett lokalt apotek och även undersöka möjliga samband som kan påvisas mellan upplevd kundlojalitet och några av de undersökta faktorerna.En kombination av en kvalitativ och en kvantitativ studie genomfördes, med huvudfokus på den kvantitativa metoden. Först gjordes miniintervjuer med tre olika apotekschefer på en lokal apoteksmarknad. Efter det genomfördes en kvantitativ studie bland kunder på de tre apoteken. Respondenterna fick ta ställning till om påståendena stämde mycket bra, stämde bra, stämde mindre bra eller inte stämde alls. De insamlade data fördes sedan in i Excel där svaren analyserades.I analysen gjordes först sambandsanalyser genom klusteranalyser, spridningsdiagram och även stapeldiagram.

Syftet med uppsatsen är att genom att belysa teorin om ?Fourth Generation Warfare? (4GW) ur två perspektiv, dels vetenskap och dels propaganda, tydliggöra i vilken utsträckning 4GW kan förstås som ett arbete grundat på vetenskaplighet eller ett arbete som nyttjar propagandistiska tekniker i sitt budskap.Uppsatsen är utformad som en kvalitativ analys, med hjälp av definitioner på vetenskaplighet respektive propaganda, av de texter som William S. Lind skrivit i ämnet.Syftet med uppsatsen är inte att bevisa att begreppet 4GW är propaganda i ordets egentliga bemärkelse, utan endast att visa att de tekniker och argument som används av Lind är ovetenskapliga och har mer gemensamt med tekniker som används i propaganda än med vad som kan betecknas som vetenskaplighet.

De senaste åren har det förts en debatt i Sverige om utländska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara på vilka effekter av utländska studenter som, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berättiga att det svenska samhället subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta är externa, som gynnar svenska samhället och därmed skulle kunna berättiga subventioner. Den viktigaste är att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Denna uppsats är tänkt som en introduktion till ämnet humor i landskapsarkitektur - ett ämne som ännu inte diskuterats i nämnvärd utsträckning. Den riktar ett särskilt fokus mot humorteorin Benign violation theory och undersöker om teorin kan användas i landskapsarkitektur. Först introduceras de tre tidigaste humorteorierna för att ge en bild av tre huvudsakliga modeller som finns för att förklara humor. Därefter presenteras Benign violation theory och enkätundersökningen som prövar dess applicerbarhet på landskapsarkitektur. Undersökningens resultat verkar tyda på att bilder som stämmer överens med teorins villkor verkligen uppfattas som roliga, men det finns stora felmarginaler och det råder behov av fler undersökningar i ämnet..

Syftet med mitt arbete är att genom lag, förarbeten, praxis samt doktrin försöka utröna var gränserna för nödvärn går. Jag har även undersökt hur långt gränserna för nödvärn sträcker sig samt hur rekvisiten ?ej uppenbart oförsvarligt? samt ?svårligen kunnat besinna sig? tillämpas i praktiken och hur det ser ut i teorin. Jag har börjat med en kort historisk tillbakablick för att sedan gå igenom de rekvisit som finns inom relevant del av straffrättens område. Vad gäller nödvärn, putativt nödvärn samt nödvärnsexcess är det inte de enda ansvarsfrihetsgrunder jag gått igenom då det i sig inte ger en tillräcklig bild över området.