Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i Umeå där psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls från undersökningar som utförts på 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. Självskattningsinstrument som använts är Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mäter specifika faktorer samt GF-formuläret som nyligen konstruerats för att mäta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre värden avseende såväl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jämfört med den psykodynamiska gruppen.

Bakgrund: Prostatektomi är en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de män som går igenom ingreppet är urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det är att leva med urininkontinens efter en prostatektomi på grund av prostatacancer. Metod: Det är en kvalitativ litteraturstudie baserad på nio artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Män med urininkontinens upplever sitt tillstånd ovärdigt och skäms över att läcka urin.

Att få en stomi innebär många förändringar i det dagliga livet. Förändringarna kan vara kroppsliga, psykosociala och känslomässiga. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en stomi. Vilket resulterade i fyra kategorier: att förlora kontrollen över sig själv, att vardagen begränsas, att sexuella och andra betydelsefulla relationer försämras, att känna brist på information och stöd. Resultatet visade att många upplevde att livssituationen förändrades till det sämre.

Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?3.

Citatet i titeln på denna uppsats syftar på det anslag som de intervjuade förmedlar som centralt i bedömning inför psykoterapi. Att det är hur relationen i mötet mellan patient och intervjuaren gestaltar sig som ger den viktigaste informationen inför en eventuell psykoterapi. Denna undersökning bygger på intervjuer med sex psykoterapeuter om hur bedömningsarbetet går till och deras erfarenheter av det. Behovet av psykoterapi som en bland flera behandlingsmetoder inom psykiatrin är större än tillgången på interna psykoterapiresurser. Därför har Stockholms läns landsting under ett antal år haft särskilda medel för att upphandla psykoterapi externt. För att fördela dessa begränsade pengar har särskilda bedömargrupper haft den uppgiften på mottagningarna.

Bakgrund: Prostatektomi är en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de män som går igenom ingreppet är urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det är att leva med urininkontinens efter en prostatektomi på grund av prostatacancer. Metod: Det är en kvalitativ litteraturstudie baserad på nio artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Män med urininkontinens upplever sitt tillstånd ovärdigt och skäms över att läcka urin.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar..

Syftet med projektet var att utvärdera läkarledda hälsokontroller tio månader efter undersökning med avseende på livsstilsförändringar, kroppsliga besvär och arbetssituation. Syftet var också att kartlägga vad som gjorde att anställda upplevde hälsokontrollen som värdefull och att få synpunkter från de berörda om vad som eventuellt kunde förbättras.Undersökt grupp var 124 anställda på ett byggföretag i Göteborg. De undersökta var fördelade på 9 avdelningsansvariga och 14 kontorsanställda som tillsammans utgjorde gruppen administration, samt 21 arbetsledare och 79 yrkesarbetare som utgjorde gruppen produktion.Metoden var en enkätundersökning med 24 flervalsfrågor och två öppna frågor. Frågor som berördes var påverkan på hälsotillstånd, kostvanor, vikt, intag av alkohol och nikotin, kroppsliga besvär, arbetsrelaterade frågor, om hälsokontrollen upplevdes värdefull och om den lett till uppföljande läkarbesök. De tillfrågade fick i de öppna frågorna redogöra för varför de eventuellt upplevde att hälsokontrollen varit värdefull och vad som kunde förbättras.

Allt fler läkemedel framställs som kan förbättra människors hälsa och bota sjukdomar. Samtidigt ses en ökad förekomst av komplikationer relaterat till läkemedelsanvändning. Främst hos äldre personer som intar flera läkemedel samtidigt, vilket benämns polyfarmaci. En orsak till polyfarmaci är att äldre ofta har flera sjukdomar som kräver medicinsk behandling. Andra orsaker är bristande rutiner för uppföljning av läkemedelsordinationer, kombinationsbehandling samt att äldre kan ha olika förskrivare.

I denna studie undersöks danslärares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan användas i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program för att öka måluppfyllelsen gällande målen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien är en intervjustudie där gymnasielärare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhåller sig till anatomi, är en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgångsrikt sätt att förstå anatomi är att integrera det i dansen istället för att endast behandla det teoretiskt. Det är även viktigt att skapa medvetenhet och förståelse kring varje individs kroppsliga förutsättningar..

Sammanfattning/abstractBakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig.

Att leva med en kronisk sjukdom innebär många gånger förändringar i livet. Den kroniskt sjuke upplever olika former av lidande såsom känslor av förlust, utanförskap, social isolering och ensamhet. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av ensamhet vid kronisk sjukdom. Resultatet baseras på 23 artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: att känna sig fången i sitt eget hem, att inte känna sig förstådd av andra, att känna skam och kroppsliga förändringar och att känna sig övergiven. För människor vilka lever med kronisk sjukdom och känner ensamhet, kan omvårdnadsinterventioner innefattas av att bryta tankar och livsmönster och skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Bakgrund: En av tre drabbas någon gång under livet av cancer. Cytostatikabehandlingenär en av de vanligaste behandlingsformerna, dessvärre medför den alltidbiverkningar. Håravfall beskrivs som en av de värsta biverkningarna undercytostatikabehandling. Syfte: Att belysa forskning kring cytostatikarelaterat håravfallhos kvinnor med cancer. Metod: Genom systematisk sökning via databaser valdes 7kvalitativa och 3 kvantitativa studier ut som grund för en litteraturstudie.