Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

I många organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund än den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta närmare på etnisk och kulturell mångfald.Denna uppsats är en empirisk undersökning som baserar sig på litteraturstudier samt på intervjuer av tre butikschefer och några av dess medarbetare. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur butikscheferna påverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sätta läsaren in i ämnet.Utifrån de svar vi har erhållit från de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika ställningstaganden. De flesta var positivt inställda till den etniska mångfalden.

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik..

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

Sammanfattning.Arbetstillfredsställelse kan påverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnå goda resultat inom ramen för detta område krävs engagemang från både chefer och anställda. För att ta reda på hur arbetstillfredsställelsen ser ut på en arbetsplats kan bl.a. enkätstudier genomföras.Uppdragsgivare för denna uppsats är ett hotell i Stockholm som årligen arbetar med så kallade klimatanalyser, som samtliga anställda på hotellet får fylla i elektroniskt. Enkäten är utformad på samma sätt år efter år, för att jämförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför några av frågorna visar sämre resultat än övriga.

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat.

Tiden människan spenderar på sin arbetsplats är en stor del av ens liv, därför är det fundamentalt för välbefinnandet att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att du ska trivas där. Denna studie ämnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre åldersskillnader mellan anställd och närmsta chef, detta ställde vi i relation till anställdas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning konturerad utifrån utvalda frågor från två tidigare, redan väl beprövade mätinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anställd och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns även signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Den här uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de två begreppen påverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete är att belysa hur stress påverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet är att undersöka hur stress påverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande ställningar. Med den här uppsatsen vill författaren ge en större förståelse för hur stress påverkar officerare när de ska fatta beslut. Det här ska genomföras genom att besvara följande trefrågeställningar: Vad är stress? Vad är ledarskap? Hur påverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen är att idag talas det om att stress påverkar oss mer än vad den gjorde förr.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasierektorer.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

I arbetslivet upplever vi att det finns skillnader, distans, gentemot personer vi träffar och företeelser vi kommer i kontakt med. För att bli effektiva i vårt arbete, behöver vi därför metoder och verktyg för att överbrygga de olika sorters distans som uppstår. Det finns olika kategorier av distans, där fysisk distans och kulturell distans hör till de vanligaste.För att hantera och överbrygga distans i arbetslivet behövs särskilt ledarskap. Detta är dock ett ännu tämligen outforskat ämne. I denna uppsats gör vi en studie hos Nordic Ortopedica AB i Knivsta, ett företag som distribuerar ortopedtekniska hjälpmedel och som arbetar med flera sorters distans i sin verksamhet.