Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut.

Försvarsmakten som organisation är inne i en spännande fas där den är i full fart med att ställas om till ett yrkesförsvar, med anställda soldater. I en nyutkommen studie från Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som används flitigt inom den militära professionen är tillit, vilket blir utgångspunkten i arbetet för att analysera problematiken från studien. Syftet med arbetet är att kartlägga om det finns förutsättningar för att skapa tillit från soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar.I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrån de faktorer som skapar tillit enligt teorier från den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK.

Denna studies Syfte var att beskriva hur omvårdnadspersonal och sjuksköterskor på två särskilda boenden i en kommun i Mellansverige uppfattar sin egen och varandras yrkesroll, däribland uppfattningen av sjuksköterskors ledarskap. Detta syfte har speglats utifrån designen kvalitativ ansats där resultatet är övergripande beskrivande och Metoden för studien var halvstrukturerade, ämnesfokuserade intervjuer som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkommer i studien var att rollerna är svåra att definiera, de generella beskrivningarna är att sjuksköterskans ansvar ligger i det sjuka och förebygga ohälsa samt att omvårdnadspersonalens huvudansvar vilar i den basala omvårdnaden men båda yrkesgrupperna anser sig dela det preventiva arbetet, omvårdnadsteknik är omvårdnadspersonalens arbetsuppgift - men anses valbar och förväntningarna på respektive yrkesgrupp skiljer sig. Varken sjuksköterska eller omvårdnadspersonal anser att sjuksköterskan har några specifika uppgifter som ledare utöver att de ska fungera som handledare och stå för kompetenshöjning på avdelningen, däremot framkommer åsikter om att det finns en naturlig ledarroll inom den medicinska vården vid specifika situationer. Slutsatser i studien var att sjuksköterskorna uppvisar bredare kunskap om arbetsuppgifterna inom yrkesrollerna än vad omvårdnadspersonalen gör, förväntningarna på varandras ansvarsområden skiljer sig och båda grupperna verkar ovetandes om ansvaret sjuksköterskor har i ledanderollen..

I tidigare forskning som gjorts inom ämnet dirty work osynliggörs mentala förberedelser för individer som ska äntra ett sådant yrke. Därtill osynliggörs också i forskning kring polisstudenter och våld i relation till polisyrket hur polisstudenter själva reflekterar och känner inför att kanske bruka och utsättas för våld i sitt framtida yrke. Syftet med denna uppsats har därför varit att belysa hur polisstudenter, som står inför en karriär inom ett dirty work, reflekterar över att de kan komma att bruka och själva utsättas för våld i framtiden, samt hur de upplever att de förbereds inför detta. Studien är gjord genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Sex polisstudenter har intervjuats, samtliga vid två tillfällen.

Denna studie har genomförts för att ge en inblick i hur man kan använda digitala redskap för att främja elevers läsförståelse enligt metoden Reciprocal Teaching. Metoden som är framtagen av den amerikanska forskaren Ann Brown baseras på fyra olika aktiviteter. Dessa är sammanfattning, ifrågasättande, klargörande och förutsägelse. Genom att använda sig av aktiviteterna så får deltagarna visa att de har förstått innehållet samt att de kan kritiskt granska och utvärdera. Metoden används i gruppbaserat lärande, även kallat communities.Syftet med den här studien har varit att hitta digitala redskap som skulle kunna främja metoden och hypotetiskt kunna appliceras inom dagens informationssamhälle.

Varje år diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked väcker blandade känslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svårt besked kan leda till en förändrad livssituation och kan även ses som början på en lång och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad på 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och därmed öka sjuksköterskans förståelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom ämnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrågeställningarVad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?.

Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva hur Lazarus och Folkmans copingstrategier används av kvinnor och män som genomgår IVF behandling, vid första försöket och vid försöken därefter.Metod:Studien har utförts som en kvalitativ metod med deskriptiv design, i form av frågeformulär där totalt sexton personer deltog. Tre män och tretton kvinnor. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet vilket resulterade i att tre copingstrategier kunde identifieras.Huvudresultat:Resultatet visar att personer som genomgår IVF behandling använder sig av tre olika copingstrategier, en probleminriktad copingstrategi, en emotionellt inriktad copingstrategi samt en meningsbaserad copingstrategi. Hur dessa strategier används beror på individen och vart i behandlingsprocessen det gäller.Slutsats:Det visade sig att den grupp som hade gjort IVF förut hade mer erfarenhet inom området vilket innebar att deras huvudsakliga copingstrategi var behovet att prata med andra i liknande situationer, via bloggar eller forum. De som skulle göra IVF för första gången hade rädslor inför behandlingen och koncentrerade sig mer på det..

SAMMANFATTNINGBakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan.Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p<0,05.Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde någon form av reglering. Tidigare hade brist på insyn medfört att det var svårt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga åtaganden som EMIR kom att innebära var ett rapporteringskrav gällande dessa affärer, ett clearingkrav vid omfattande användning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sägs dock att clearingkravet undantas om det går att bevisa att de ingångna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej är ingångna i spekulationssyfte.Då EMIR påverkar alla de aktörer som använder sig av OTC-derivatkontrakt påverkar även detta regelverk Scania.

Vi har i vår studie försökt få en förståelse för vad det innebär att bli ledd. Det vi fokuserat på är de upplevelser, känslor och betydelser de ledda får när de leds av sin ledare. Genom att vi valt två organisationer som använder sig av relativt olika ledarskapsfilosofier har vi fått en större förståelse för vad det innebär att bli ledd. Mycket av ledarskapsteorierna som finns handlar om att vara ledare och väldigt lite om hur det är att bli ledd. Den forskning som finns utgår från hur man genom ledarskap påverkar andra, alltså att ledarskapet som utövas skådas från ledarens perspektiv.

Vår uppsats, Inflytande och delaktighet ? en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.