SammanfattningDetta examensarbete är gjort på uppdrag av Fortum Karlstad och är inriktat på att ta fram nya kategorier för indelning av de kunder som får sin elektricitet levererad genom Fortums elnät. Det ska också ta fram de villkor som ska uppfyllas för att en kund ska placeras i var och en av dessa kategorier. Villkoren ska också möjliggöra automatisering för uppdatering av Fortums kundregister.  Sista delen av arbete ska ta fram en grov mappning av typkurvor för samtliga dessa kategorier.Arbetet genomfördes genom att studera elförbrukningen baserat på månads- och årsbasis och genom analys av denna förbrukning urskilja mönster som leder till en indelning till en viss kategori. Mappningen av typkurvor utfördes dels genom att utgå från tabeller som finns för idag existerande kategorier och uppdatera och anpassa dessa till de nya kategorierna. I de fall som inga lämpliga typkurvor existerade skapades nya typkurvor.Resultatet av arbetet blev att nio stycken kundkategorier (idag finns cirka tvåhundra) skapades med villkor som möjliggör automatisk och regelbunden uppdatering av kategoriseringen av Fortums kunder.

Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhälle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där vi utgår ifrån att vi skapar vår identitet i interaktion med andra. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom observationer och intervjuer har samlat in vår empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man väljer att tillhöra en subkultur och varför man väljer att lämna den bakom sig.

Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever?Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ?hålla ut?, kan detta leda till sämre prestation.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden.

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade.

Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget.

Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen.

Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med väderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande där väderskydd inte används. Spelar APD-planen en viktig roll när det gäller väderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjälp av litteratur och fallstudier är detta frågor som vi ska försöka besvara. Använd litteratur består av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet består av fallstudier där tre platschefer intervjuats.

Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna.

Eftersom flickors psykiska hälsa varit i fokus en hel del sista tiden blev syftet med denna studie att undersöka bakomliggande orsaker till tonårsflickors självdestruktiva tendenser. Tonårsflickor som skär, bränner eller skadar sig själva fysiskt på något sätt har varit i fokus. På grund av begränsningen av tid och ämnets känsliga karaktär baserades uppsatsen på resultat från tidigare studier och en självbiografi som alla handlade om självskadebeteende. Den teoretiska kopplingen gjordes till Anthony Giddens och Thomas Johansson med intimitet, föräldraskap, ontologisk trygghet och beroende som de centrala begreppen. De preciserade frågeställningarna blev ifall flickors familje- eller skolsituation, eller den förändrade idealbilden av kvinnans kropp påverkar dem att skada sig själva.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen är kvalitativ och baseras på halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, där tre teman blev centrala.

Kontext: I denna uppsats kartlades den intellektuella basen i forskningsfältet astronomi. Mål: Syftet med denna uppsats var att studera strukturella förändringar som skett i det vetenskapliga fältet astronomi mellan 1999 och 2013 och identifiera dess specialområden. Metod: Syftet uppfylldes med tre författarcociteringsanalyser, en för perioden 1999-2003, en för 2004-2008 och den sista för åren 2009-2013. Totalt hämtades 94642 artiklar för analys från de fem core-tidskrifterna Astrophysical Journal, Astronomical Journal, Montly Notices of the Royal Astronomical Society, Astronomy and Astrophysics och Publications of the Astronomical Society of the Pacific mellan åren 1999 och 2013. Resultat: De visade sig att de största specialområdena i astronomins intellektuella bas tillhörde kosmologin.

Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.

Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.   Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.   Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.