Sök:

Sökresultat:

1558 Uppsatser om Sista förbrukningsdag - Sida 27 av 104

Att konfronteras med livet - livsÄskÄdning i Tove Janssons tre bilderböcker Hur gick det sen?, Vem ska trösta knyttet och Den farliga resan

Syftet med uppsatsen Àr att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrÄn ett livsÄskÄdningsperspektiv. Jag vill med detta pÄvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och lÀsa dem som annat Àn bara bilderböcker för barn. Jag anser ocksÄ att alla de tre böckerna Àr sammanlÀnkande tematiskt,som variationer pÄ samma tema ? livsvandringen, sjÀlens inre resa.

Livets villkor : sex studier om livsvillkors pÄverkan pÄ identiteten

Antologins gemensamma tema Àr livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi Àmnar undersöka hur informanterna pÄverkas och förÀndrar sin sjÀlvbild utifrÄn sina livsvillkor. Studierna bygger pÄ informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonÄren. Den andra delen Àr en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fÄtt omskapa sina identiteter och livsvillkor, frÄn att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

För- och nackdelar med skuldsaneringssystemet

PĂ„ 1980-talet var det lĂ„neboom i Sverige. Det var lĂ€tt att lĂ„na pengar utan sĂ€kerhet. NĂ€r sedan fastighetsvĂ€rdet sjönk och arbetslösheten ökade drabbades mĂ„nga av ekonomiska svĂ„righeter. Det var under denna tid som behovet av en skuldsaneringslag kom, skuldsaneringslagen trĂ€dde i kraft Ă„r 1994.Vid en skuldsanering skall den skuldsatte leva pĂ„ existensminimum i fem Ă„r. Överskottet fördelas mellan borgenĂ€rerna.

Jakten pÄ en hÄllbar stad : reflektioner kring hÄllbarhet samt en applicering av BREEAM Communities pÄ Bo01

Detta examensarbete Àr resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning pÄ Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig frÀmst till de med ett intresse för frÄgor som hÄllbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvÀrdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvÀrldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrÄgor, och dÄ i synnerhet sÄdana med relation till staden. Med hjÀlp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvÀrdering av ett antal aspekter pÄ Bo01.

Mötet med döden : -den anhöriges upplevelser frÄn Hospice

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av mÀnniskans liv. För de mÀnniskor som dör tillföljd av svÄr sjukdom beskrevs en god palliativ vÄrd som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet pÄ samspelet mellan individerna med utgÄngspunkt i en helhetssyn, i mÄlen för Hospice ingÄr ocksÄ att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vÄrdats pÄ Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie dÀr 14 artiklar frÄn databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades.

BrÀnsleövergÄngar : Miljölagstiftningarnas inverkan pÄ fartygsdriften

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

TelefonrÄdgivning: En studie om vad som kÀnnetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrÄdgivning

TelefonrÄdgivning krÀver ett kvalificerat handlÀggande dÀr sjuksköterskan pÄ kort tid ska kunna etablera en god vÄrdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krÀvs det att telefonsjuksköterskan har en god förmÄga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. EfterfrÄgan pÄ telefonrÄdgivning ökar och detta stÀller krav pÄ specifik kompetens hos sjuksköterskan. Vi har dÀrför valt att beskriva vad som kÀnnetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrÄdgivning för att fÄ kunskap i om hur vi i vÄr profession kan bli bÀttre pÄ att ge rÄd via telefon. Det har gjorts i form av en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel.

Ett grÀnssnitt blir till, design och implementation av ett grafiskt grÀnssnitt med inriktning interaktionsdesign och grafik

GrÀnssnitt finns överallt i vÄr vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affÀren, pÄ tÄgstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett grÀnssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett grÀnssnitt kan alltid utvecklas och bli bÀttre. En grÀns mÄste emellertid sÀttas för nÀr grÀnssnittet Àr redo att komma ut pÄ marknaden.

Filmrecensionen och sifferbetyget : En analys av sifferbetygets textpÄverkan i Dagens Nyheter

Plus, getingar och siffror. I dag har alla större tidningar ett betygssystem kopplat till sina filmrecensioner. Den sista stora dagstidningen som införde sifferbetyg pÄ kultursidorna varDagens Nyheter som införde en sexgradig bedömningsskala den 17 november 2006. DÄ DN införde sifferbetyget frÀmst pÄ grund av kommersiella skÀl blev jag intresserad av hur sifferbetyget eventuellt förÀndrat filmrecensentens sÀtt att skriva om film (Intervju med Helena Lindblad, 28 april 2011).Denna uppsats analyserar 21 filmrecensioner innan och 18 filmrecensioner efter sifferbetygets införande i DN. I min undersökning utgÄr jag frÄn fem komponenter som jag ser som filmrecensionens fem byggstenar.

NÀrstÄendes behov vid palliativ vÄrd i livets slutskede : En litteraturstudie

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr den vÄrd som ges dÄ patienten inte lÀngre reagerar pÄ botande behandling. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som vÄrdas palliativt kan innebÀra pÄfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de nÀrstÄende har varierar beroende pÄ vilken roll de för tillfÀllet befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vÄrd eller rollen som givare av vÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes behov vid palliativ vÄrd i livets slutskede, dÄ patienten vÄrdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Institutionella demokratihÀndelser i förskoan : En studie om barns möjliheter till individualistiska demoratihÀndelser

Denna studies syfte Àr att undersöka institutionella demokratihÀndelser i förskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar. Vilka möjligheter ger förskolan som institution barn till individualistiska demokratihÀndelser? Hur kan förskollÀrare möjliggöra individualistiska demokratihÀndelser för barnen i förskolan? Hur kan förskollÀrare synliggöra individualistiska demokratihÀndelser i förskolan? För att möjliggöra ett undersökande av institutionella demokratihÀndelser i förskolan och för att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fyra förskollÀrare frÄn en förskola i en mellanstor svensk kommun har deltagit i intervjuerna. Resultatet visar att förskolan som institution ger barn goda möjligheter till individualistiska demokratihÀndelser under vissa förutsÀttningar. Vidare visar resultatet att förskollÀrare kan möjliggöra individualistiska demokratihÀndelser i förskolan genom att aktivt arbeta för en tillgÀnglig och tillÄtande miljö med trygga barn. Resultatet för studiens sista frÄgestÀllning visar att ett synliggörande av individualistiska demokratihÀndelser i förskolan kan ske genom förskolans utvÀrderingar och dokumentationsarbete..

Sounds of our lives : Buller i klassrummet utifrÄn bildlÀrarens perspektiv

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Att vÀlja till och frÄn gymnasiet : En studie av elever mellan gymnasium och arbetsliv

Att vÀlja till och frÄn gymnasiet, Àr en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet Àr tvÄ viktiga vÀndpunkter i mÀnniskors liv. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevernas förestÀllningar och planer om framtiden frÄn gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och det gymnasieprogram vi undersökt Àr Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Likheter och skillnader i VÀxjö Kommun verksamhetsstyrning : En jÀmförande fallstudie mellan tvÄ verksamheter

Under de sista 40 Ären har den offentliga sektorn genomgÄtt stora förÀndringar. Kommunallagen Àndrades sÄ att kommuner ska koncentrera sig pÄ god ekonomisk hushÄllning och fokusera pÄ lÄngsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmÀssiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av mÄlstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella vÀrdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mÀtetal rörande vision och strategi.

Westmatic platta paket : Utveckling av ett modulbaserat stativsystem

Detta projekt har utförts pÄ en 10 veckors period och ligger pÄ C-nivÄ (15högskolepoÀng). Projektet gick ut pÄ att ta fram ett kÄpningsförslag för FUMO 3. Under denna period har de första 6 veckorna bestÄtt av konceptframtagning och bearbetning av koncept, och de sista 4 av sjÀlva prototypframtagningen. Metoderna som anvÀnts för idégenerering och konceptframtagning har varit diverse produktutvecklingsverktyg. DÄ mÄnga Àndringar och korrigeringar gjordes framför allt gÀllande basplatta, IP-lÄdor och externa enheter ganska sent in i projektet kunde gruppen inte faststÀlla ett konceptförslag förrÀn nÀrmare slutet av arbetet med detta projekt.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->