Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Man har genom forskning inte kunnat dra någon generell slutsats angående orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. Vårt syfte var att i möjligaste mån återspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrån familjeförhållanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansåg vara orsaken till just deras insjuknande, men också vad som var anledningen till att de slutligen bestämde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frågeställningar som: Hur kan familjen påverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansåg de vara vändpunkten för sitt tillfrisknande? För att få en så tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer.

Uppsatsen granskar talet om erfarenheter från internationella övningar ? hur de värderas och påverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jämför också uppfattningar ? om vilka kunskaper och erfarenheter som är viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext ? mellan de med respektive de utan egen erfarenhet från internationellt övningsdeltagande. Syftet är att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner.För att granska talet används diskursanalys som metod.

Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens..

Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats.

Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod.

Konkurrensen på arbetsmarknaden har tilltagit och idag när människor byter jobb oftare än tidigare har personliga varumärken blivit en strategi för att särskilja sig från konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumärke för att uppnå karriärsmål och uppmuntrar människor att använda sociala medier för att bygga ett personligt varumärke.Studiens syfte är att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumärket, dess byggande och dess plats i sociala medier. Forskningsfrågorna var hur det egna personliga varumärket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumärket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumärket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumärke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, språkkunskaper, klädsel och utstrålning är delar av det personliga varumärket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra människor.

Det är av stort intresse både nationellt och internationellt att höja kvalitén på sjuksköterskans dokumentation samt enas om en gemensam terminologi. Den största anledningen till detta är det ökande behovet av säker och tillförlitlig överföring av patientrelaterad information mellan olika vårdgivare och mellan hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förväntningar på och erfarenheter av ett elektroniskt journalsystem (VAS/Vård Administrativt System) som stöd i omvårdnadsarbetet. Speciellt fokus var områden gällande utbildning, kunskapsnivå, användarvänlighet och påverkansmöjlighet. En enkätundersökning genomfördes och data analyserades med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna. När barn drabbas av sjukdomen kan det uppstå en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag påverkas. Utifrån ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, där varje del, familjemedlemmarna påverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, när ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och användes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strävan efter acceptans, utmaningar och osäkerhet i den nya rollen och ändrad ansvarsfördelning.Slutsats: Utifrån resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förändrade ansvarsfördelningen har en påverkan på familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen än bara det drabbade barnet är i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förändrade vardagen.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Denna magisteruppsats behandlar e-handlares anpassning av en fysisk köpprocess till en virtuell. Med detta syftar vi mer specifikt på e-handlare av modekläder som i högre grad är beroende av en fysisk köpprocess. Vår frågeställning var således: Hur gör e-handlare inom klädbranschen för att anpassa den fysiska köpprocessen till ett virtuellt sammanhang? För att undersöka detta använde vi oss av Overbys artikel "Process Virtualization Theory and the Impact of Information Technology" från 2008 där han beskriver fyra olika faktorer som spelar in vid ett köp: sinnliga krav, förhållandekrav, synkroniseringskrav samt identifikations- och kontrollkrav. Denna teori har byggde vi även upp med stöd från Belks (1975) så kallade situationsvariabler samt allmän teori om Internetmarknadsföring.

Rapportens övergripande syfte är att med fokus på uppskattning synliggöra i vilken utsträckning eleverna uppnår kursplanens mål för skolår fem, att ?kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider? (Skolverket, 2000c, s. 28). Syftet är även att se vilka erfarenheter eleverna hänvisar uppskattningarna till samt om eleverna anser sig arbetat med momentet i skolan.Tillgången till litteratur och forskning kring eleverna uppskattningsförmåga är begränsad. Dessutom introducerades momentet i kursplanen först år 1994, varpå studien är intressant.Undersökningen genomfördes i tre klasser i skolår fem och innefattade två delar.

Projekt är en etablerad arbetsform på bland annat kunskapsföretag inom många olikaaffärsområden. Ett projekt har ett mål, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfälligt samla expertkompetens från många olika områden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplägget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet är således projektledarens kompetens avstort värde.Projektledare kan lära av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det ärviktigt att behålla kunskap inom organisationen då kunskapsföretag är beroende avkunniga anställda och företagets affärsidé bygger på att sälja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten.