Syftet med detta examensarbete är att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare år och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det är i språkliga interaktioner uppfattningar om världen skapas. Metoden är kvalitativ och består av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare år. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssätt och vi använder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmänna definitionen av utomhuspedagogik innebär att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet.

Tidigare forskning menar att barn i vårt samhälle är allt mer stillasittande och inte rör på sig i samma utsträckning som tidigare. Samtidigt tillbringar många barn den största delen av sin vakna tid på förskolan, därmed läggs ansvaret på förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute på gården, och gården bör vara utformad för att bemöta varje barn på dess individuella nivå. Studier visar att förskolegårdar idag kan vara bristfälliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gårdar med stora ytor och mycket växtlighet gynnar barns motoriska utveckling.Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger från förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegårdarna.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas.

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Att sträva efter att vara en skola för alla innebär en stor variation i klassuppsättningarna och likaså kunskapsnivåerna inom klasserna. Att då som lärare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat från nationella prov och resultat från PISA-undersökningar visat att elever har svårt med matematik i skolan. Därför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frågeställningar som lades till grund för studien är: Vad bör en matematiklärare tänka på för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lärare och elever av att använda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen? Studiens resultat visar bl.a.

Läsutveckling har länge varit ett debatterat ämne och de senaste decennierna har även skrivutveckling fokuserats bland forskare. I dagens samhälle krävs en god skriftspråklig förmåga och detta ställer krav på skolan som utbildare av samhällsmedborgare. Pedagogerna på skolorna är de som svarar för att eleverna utvecklar den kunskap som är nödvändig för att kunna leva som självständiga individer. En hos individen god skriftspråksutveckling är själva grunden för allt lärande och bör därför så tidigt som möjligt stimuleras. Inom skolans verksamhet bör pedagogerna genom aktiva val verka för att detta genomförs samt att varje elev får den stimulans som den behöver för att komma vidare i sin skriftspråkliga utveckling.

Språket är ett av människans viktigaste redskap. Vi har sett under verksamhetsförlagd utbildning på olika förskolor, hur viktigt det är att barnen har ett språk. Att kunna uttrycka sig och för att kunna förstå andra, är av stor betydelse i bland annat leken. Syftet med studien var att belysa hur barns språk stimuleras på förskolan. Frågeställningarna är: Hur förs språkutvecklande samtal på förskolan? Hur ser den språkliga miljön ut? Vilka språkliga aktiviteter förekommer? Metoden är en kvalitativ metod.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, där utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola..

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Med detta examensarbete vill jag på enklast möjliga sätt beskriva vad FMT-metoden är och hur den kan praktiseras. Målet är att så många personer som möjligt ska få en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för människor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har även den sensoriska integrationen stärkts. .

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera på, det är genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande. I en samspelande atmosfär är vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, även vuxnas närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför överträdelse av gränser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en småbarnsverksamhet på förskolan.Syfte:Syftet med min studie är att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaföreställning, kan tillföra barns interaktion med hjälp av multimodala verktyg i förskolan.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några valda pedagoger förhåller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna säger utifrån frågeställningarna i vårt syfte.Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik.I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lärandemiljö.Resultatet åskådliggör att pedagogerna ser fler fördelar än nackdelar med utomhuspedagogik. Några fördelar gällande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lärandet, bättre hälsa och att lära om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gällande planering och de praktiska förberedelserna.Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och några av dem ville gärna använda sig mer av det i sin undervisning i framtiden..

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.