Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationskulturen ser ut på en studerad arbetsplats och vilka faktorer som kan påverka den. Organisationskulturen har i denna studie undersökts på en verkstad där större delen av medarbetarna är män och arbetar med underhåll och reparation av en speciell typ av fordon.För att få en förklaring på reparatörernas handlingssätt och beteende kommer studien att ta hjälp av det teoretiska begreppet organisationskultur. Vidare kommer två faktorer som kan komma att påverka den studerade verkstadens organisationskultur att beskrivas, nämligen maskulinitet och ledningens påverkan.Studien är kvalitativ där intervjuer har använts som metod. Urvalet består av 14 intervjuer; nio av dem är reparatörer varav en lagledare och en vice lagledare. De resterande fem är verkstadschefen, produktionsledare, planerare, produktionstekniker och lageransvarig.

Syftet med vår kvalitativa undersökning är att kartlägga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemställningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur använder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmärksammar verksamma pedagoger de estetiska lärprocesserna? Genom våra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment där motorik och sinne samspelar. Vi fann även att fritidspedagogerna lägger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lärarna fokuserar på kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna är att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan användas för att främja de olika lärstilarna..

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar.

Denna studie handlar om självhjälpskulturens utbud och hur individer använder sig av denna kultur i sin vardag. Studien är baserad på 9 informanter som tittar på självhjälpsprogram eller läser självhjälpsböcker. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida dessa individer blir mer reflexiva än de var innan de började bruka denna kultur. Empirin i denna studie är grundad på 9 kvalitativa intervjuer och analyserad med hjälp av grundad teori. Analysen pekar mot en ökad reflexivitet hos informanterna men visar även på andra aspekter av självhjälpsindustrin. .

This essay presents a comparative study of the Swedish articles of war of year 1621 and 1683 which aims to, through analysis, assess the extent of the development in Swedish army legislature during the 17th century and to derive the likely underlying causes for this development. The study is in large comprised by a detailed comparison of the two collections of articles of war in order to determine the practical changes to the legislature that occurred between the years that they came into force..

Syftet med denna studie är att identifiera styrkor och svagheter i byggandet av varumärket Asea Brown Boveri, ABB i Storvik. Det ska vidare påvisa om varumärket bör ompositioneras i kundernas sinne, och i så fall hur denna ompositionering skulle kunna åstadkommas. Studien baseras på litteraturstudier samt intervjuer med sju externa kunder och två interna medarbetare på ABB. Resultaten visar på tydliga brister i varumärket inom projektarbeten medan de inom ramen för service och reparationer har en relativt stark position på marknaden. En ompositionering av varumärket är därför nödvändig, vilket kan åstadkommas bland annat via utökade resurser och åtgärder inom marknadsföringen..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förmågor hos sjuksköterskan som bidrar till det godamötet. Att möta människor är grunden för all mellanmänsklig kontakt och det innebär ett samspelmellan människor som berörs. Goda möten ger ofta glädje, tillfredsställelse och ibland en känslaav lycka. Redan under tidig barndom grundläggs förmågor till empati och förmågan att kunnaförstå sig på andra människor. Via självkännedom och intresse till att utvecklas somyrkesmänniska kan sjuksköterskan medvetandegöra de förmågor som bidrar till det goda mötet.Orlando och Travelbee beskriver reflektionens betydelse för att sjuksköterskan skall kunnautvärdera och planera omvårdnadsarbetet.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förmågor hos sjuksköterskan som bidrar till det godamötet. Att möta människor är grunden för all mellanmänsklig kontakt och det innebär ett samspelmellan människor som berörs. Goda möten ger ofta glädje, tillfredsställelse och ibland en känslaav lycka. Redan under tidig barndom grundläggs förmågor till empati och förmågan att kunnaförstå sig på andra människor. Via självkännedom och intresse till att utvecklas somyrkesmänniska kan sjuksköterskan medvetandegöra de förmågor som bidrar till det goda mötet.Orlando och Travelbee beskriver reflektionens betydelse för att sjuksköterskan skall kunnautvärdera och planera omvårdnadsarbetet.

Sammanfattning och förord Studien fokuserar på lärarstudenters syn på fritidspedagogens roll för fostran av barn på fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation är studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fält, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jämför jag Bourdiues tankar med några pedagoger såsom Dewey och Säljö vilkas arbete är mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn på fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lärarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik.

Abstract This essay is written to answer the questions of why, how and against who employees in the service sector use humour, charm and flirt in the interaction with their customers. The service management research is quite extensive, but despite this the research partly misses studies around why employees tend to act in certain ways while interacting with their customers. To understand the reasons of why they act in these particular ways, we need to know which factors that can be crucial when it comes to the employees? behaviour in these situations. By knowing the underlying reasons of using a special way to communicate with customers, it is much easier to achieve a clearer overview of the subject.

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka..

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillåter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den på Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och på hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. Själva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material används framförallt Goldmans två böcker om Sovjetunionen ? med fokus på efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen där.

Scenskräck ? en ständig kamp mellan kropp och sinne. Denna studie berör en företeelse som kan komma att uppstå hos varje individ genom olika framträdanden på scen, nämligen scenskräck. Genom en kvantitativ undersökning har jag försökt få svar på hur elever kan komma att uppleva detta på en scen eller annat offentligt framträdande och svaren skiljer sig anmärkningsvärt ifrån elev till elev. 23 elever i årskurs 9 har fått besvara en enkät och som sedan i kombination med tidigare litteratur och forskning lett fram till mitt resultat.

Title: Brand evolving in identity shaping TV commercial ? a quantitative study of Gevalias commercial movies over time. (Varumärkesutveckling i identitetsskapande tv-reklam ? en kvantitativ studie av Gevalias reklamfilmer över tid) Number of pages: 35 Author: Julia Garellick Lindborg Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communications studies C Period: Autumn of 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose: The purpose of the study has been to investigate in what ways the concept of success is constructed in Gevalia?s TV commercials with the theme ?unexpected visit?. Eight identity evolving variables have been chosen to measure variations in the pattern of the unexpected visit in order to understand the essence of time.

I denna rapport redogör jag för det praktiska examensarbete jag genomförde under vårterminen 2015. Jag har studerat antidrog och -alkoholkampanjer under 70-80-tal, kampanjen ?Det finns många anledningar att inte testa knark? samt kampanjen ?Langarmytologi? som lanserades våren 2015. Mitt fokus har legat på att undersöka film som medium när det gäller antidrog och -alkoholkampanjer. Varför används just detta medium så ofta? Fungerar skräckpropaganda eller är humor det smartaste tillvägagångssättet? Jag har producerat tre korta filmer i programmen Adobe Premiere Pro samt After Effects där jag visualiserat det jag kommit fram till i mina studier. .