Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid Simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att Simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att Simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor.

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om Simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom Simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva Simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva Simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa.

I det här arbetet har vi undersökt hur lärare inom idrott och hälsa upplever Simundervisning och vilka upplevelser de har av hinder och möjligheter för att bedriva Simundervisning utifrån styrdokumenten. Studien har genomförts med en kvalitativ insamlingsmetod. Empirin bestod av intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa som är verksamma på sex olika högstadieskolor i södra Sverige. I resultatet fick vi reda på hur lärare ser på Simundervisning och att den ser väldigt annorlunda ut och att den på vissa skolor till och med har avskrivits, trots att ämnet tydligt står med i kunskapskraven. Resultaten visade även att respondenterna upplever faktorer som tid, ekonomi och avstånd till simhall begränsar möjligheterna för Simundervisningen. Det resultat vi fick fram har behandlats med utgångspunkt i Dahllöfs (1967) ramfaktorteori samt Bernsteins (2000) begrepp framing och classification. Analysen visade att ämnet idrott och hälsa är starkt avgränsat från andra ämnen på grund av bristande stöd från kollegor samt att ämnet är svagt inramat i och med att det inte fanns någon tydlig pedagogisk praktik..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar idrottslärarnas arbetssätt för att eleverna ska uppnå kunskapskravet i momentet simning. Frågeställningarna som har legat till grund för mitt arbete har varit: Vilka hinder och möjligheter finns det enligt idrottslärarna för att eleverna ska kunna uppnå kunskapskravet i moment simning? Vilket stöd får idrottslärarna ifrån skolledningen? Hur definierar idrottslärarna simkunnighet? och Hur planerar idrottslärarna sin Simundervisning?MetodMed hjälp av sju stycken kvalitativa intervjuer och en relevant forskningsöversikt för mitt arbete har jag kommit fram till ett trovärdigt resultat. Jag har sedan analyserat resultatet ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och ur ett didaktiskt perspektiv.ResultatDet som jag har sett i min studie är att idrottslärarna saknar stöd från skolledningen vilket gör att det är svårt för dem att övervinna de hinder som finns för att bedriva en god Simundervisning. Den vanligaste orsaken till att idrottslärarna ansåg att det var svårt att bedriva en god Simundervisning var bland annat ekonomi, tid, tider i simhallen och resurser.

Syfte: Att undersöka hur Simundervisningen bedrivs i olika kommuner, vem som håller i undervisningen samt om det finns stödundervisning för icke-simkunniga elever. Jag ville också ta reda på vilken definition av simkunnighet som lärarna i Idrott och Hälsa använder sig av.Teori: RamfaktorteorinMetod: Kvalitativa intervjuerResultat: Min undersökning visar att undervisningen i simning genomförs på olika sätt i de undersökta skolorna. Det finns skillnader framförallt i vilka årskurser Simundervisningen äger rum. Likheter finns också med simlärare som undervisar i simhallen och att organiserad stödundervisning finns. De intervjuade lärarna ansåg att ramfaktorer som antal besök i simhallen var ett hinder för att nå kunskapskraven i simning.

Simkunnighet är ett kursmål i ämnet Idrott och hälsa som alla elever förväntas uppnå i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsämnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning idrottslärare på gymnasiet använder sig av Simundervisning, även om simkunnighet inte är ett kursmål. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lära sig simma på gymnasiet samt en undersökning om lärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål även på gymnasienivå.Metoden som användes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielärare i Idrott och hälsa i en kommun i norra Sverige.Resultatet av undersökningen visar att idrottslärarna använder sig av Simundervisning på gymnasiet trots att det inte är ett explicit kursmål.

Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i Simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål.

Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i Simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några idrottslärare upplever simkunnigheten hos eleverna, samt vad som görs för att uppnå målen i simning.För att uppfylla syftet utgår denna undersökning från två huvudfrågor:Hur bedrivs Simundervisningen i de undersökta skolorna och hur upplevs simkunnigheten hos eleverna?Har de undersökta skolorna åtgärder för de elever som inte når målen inom simning? Jag har använt mig av semistruktuerade direkt- och telefonintervjuer som undersökningsmetod. Respondenterna var sammanlagt åtta där kravet var att respondenten skulle undervisa i idrott år 6. Urvalet gjordes via personliga kontakter.Simundervisningen på de aktuella skolorna skiljer sig beroende på stad, ekonomi samt skolans prioritering angående simning. Detta är faktorer som bidrar till orättvis möjlighetsgrad till simutveckling för elever på respondenternas skolor.

Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i Simundervisningen. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11.Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring Simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar;- Har lärarnas sätt att arbeta med Simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11?- Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut?- Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning?Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län.Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11.

SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl.Frågeställningar:Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på Simundervisningen?Hur ser elever som inte kan/vill delta på Simundervisningen på denna problematik?MetodDen metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken.

Syftet med vår studie var att se om Simundervisningen i skolan ser olika ut beroende på hur långt skolan har till simhallen samt vad som görs för att eleverna skall nå de uppsatta målen i de nationella styrdokumenten. Vi har genomfört vår studie i årskurs fem och nio med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa kompletterande intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av 162 elever. Utav dessa går 85 elever i årskurs fem och 77 elever i årskurs nio. Antalet femteklassare med närhet till simhall var 54 stycken och antalet femteklassare med långt till simhallen var 31 stycken.

Bakgrund: I samband med den nya läroplanen Lgr 11 ingår kursmålet simning under rörelsei det centrala innehållet. Simningen har där fått en ännu mer framskjutande roll då elever redani årskurs 1-3 skall få undervisning i lekar och rörelse i vatten och få träning i att balansera,flyta och simma i mag- och ryggläge. Elever i årskurs 6 ska kunna simma 200m varav50m i ryggläge för att nå det lägsta kunskapsmålet E i ämnet Idrott och Hälsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka idrottslärares upplevelser av Simundervisning iårskurs 4-6 och vad idrottslärare upplever som viktiga faktorer för att kunna genomföraundervisningen.Metod: Fyra stycken intervjuer med lärare som har behörighet i Idrott och Hälsa har genomförts.Resultat: Samtliga informanter tyckte att kunna simma var en livsviktig kunskap och att allaelever ska få möjlighet att lära sig att simma i skolan. Eftersom simningen är ett kunskapsmålsom måste tränas på annan plats än på skolan upplevde samtliga informanter att det varje läsårfinns en viss oro hur själva Simundervisningen skall kunna genomföras för årskurs 1-6 medtanke på tid, ekonomi, tillgång till simhall och personal.Slutsats: Faktorer som ligger utanför själva Simundervisningen och idrottslärarens möjlighetatt påverka kan till stor del vara avgörande för hur Simundervisningen genomförs på respektiveskola..

Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans Simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i Simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande.