Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

I samhället i dag finns en mängd olika hinder för människor med fysisk funktionsnedsättning. Mot bakgrund av detta tog regeringen år 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i samhället. Som ett led i detta arbete har en bestämmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjälpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde, och på allmänna platser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur tillgängliga butiker är för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter.

Uppsatsen handlar om hur lärare bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen utgår från två lärare och deras klasser, där observationer och intervjuer har genomförts med lärarna. Syftet var att undersöka hur lärarna bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter i jämförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med läs- och skrivsvårigheter fick mer hjälp och mer individanpassat arbetsmaterial än de övriga eleverna. Däremot fick de läs- och skrivsvaga eleverna inte så mycket beröm och uppmuntran av lärarna.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel.

Syftet med detta arbete är att belysa elevernas arbete med Internet i skolan, till vad och hur Internet används i skolarbetet. Jag har även undersökt hur och om eleverna granskar det material de får fram över Internet och om de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Jag har använt mig av en studie med etnografisk utgångspunkt, det vill säga observationer och informella intervjuer. Resultatet visar på att Internet används i så gott som alla ämnen, huvudsakligen till faktasökning och då på ett mycket fritt sätt. Eleverna granskar nästan inte alls det material de får fram, och de fastnar ofta på mindre relevanta och/ eller mindre lämpliga sidor i sina sökningar..

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag..

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka huvudräkningskunskaper några elever i år 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolår 3 och deras lärare. Vi ville kartlägga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudräkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning på eleverna. Några valde olika strategier beroende på uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svårigheter med att räkna uppgifterna utan hjälpmedel.

Detta är en uppsats som handlar om musik i förskolan. Hur ser pedagogers planering och genomförande av sångsamlingar ut? I litteraturgenomgången behandlas pedagogens roll, musikens roll, musikens påverkan, barnet och musiken, kreativitet och vad läroplanen säger. Det som undersöks med hjälp av intervjuer och observationer är om pedagoger har planering, mål och syfte med det de gör, samt hur genomförandet ser ut. Resultatet visar att pedagogerna har planeringar för sångsamlingarna i olika grad.

I dagens samhälle är det flera faktorer som utgör en butiks överlevnad på den i många fall hårt konkurrensutsatta marknaden. En av dessa faktorer är butikens miljö, vilken kan delas in i tre stycken olika byggstenar. Dessa är den interiöra, externa och psykosociala butiksmiljön. Det är dessa faktorer som vi i den här rapporten valt att studera. Arbetar butikschefer i herrklädesbranschen aktivt med butiksmiljöerna? Vi har studerat fyra stycken butiker där vi genomfört intervjuer samt observationer.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en särskoleklass. Med hjälp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute på skolgården. Syftet är att se om den är anpassad utifrån särskoleelevers särskilda behov. Med hjälp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i särskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrån elevers särskilda behov. Detta bör uppmärksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utsträckning detta påverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..

Det är med utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.