Sammanfattning:Det svenska flygvapnet har lång erfarenhet av Simulatorer och de används för pilotutbildning och träning inom många av de flygsystem som flygvapnet opererar. Dock visar statistik på att nyttjandegraden av dessa anläggningar inte är fullständig. Det tillsammans med att det i vissa fall saknas en tydlig och tillräcklig inriktning för verksamheten, väcker frågor kring hur effektivt Simulatorerna egentligen används.Syftet med denna uppsats var att undersöka om piloter som tjänstgör på en insatsdivision i det svenska flygvapnet upplever att deras träning i Simulatorer tillför något till deras kunnande och utveckling, samt hur deras upplägg och genomförande av träningen i själva verket ser ut.Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med insatspiloter under en träningsperiod i Flygvapnets Luftstridssimuleringscenter (FLSC). Deras svar analyserades sedan med hjälp av operationella indikatorer härledda ur såväl allmänna träningsteorier som mer specifika forskningsresultat kopplade till Simulatorers egenskaper i sig.Resultatet visar att piloterna anser att Simulatorer är ett värdefullt komplement till deras flygträning och om flygvapnets Simulatorer nyttjas på ett ineffektivt sätt, beror det med stor sannolikhet inte på insatspiloternas inställning till simulatorträning eller bristande kunskaper hos dessa kring hur Simulatorer bör användas..

Uppdragsgivaren Saab Electronic Defence Systems i Jönköping erbjuder ett flertal produkter främst inom avioniksystem. För att kunna utvärdera och kontrollera produktens design i ett tidigt skede så kan en simulering av systemets beteende och att felsöka så tidigt som möjligt vara ett möjligt alternativ. En systemsimulering kan innebära att mjukvaruutveckling och felsökning kan påbörjas långt innan hårdvaruprototypen är tillgänglig, med samma storlek och komplexitet som systemet.Andra fördelar med simulering är att det går enklare att fastställa orsaken till systemkrasch, hitta de längsta exekveringstiderna och göra felinjiceringar. Syftet med detta examensarbete är att testa och utvärdera hur Simulatorer och emulatorer är som utvecklings- och testverktyg.Rapporten innehåller en marknadsundersökning där tio stycken emulatorer och Simulatorer hittades. Av dessa valdes två stycken ut, Wind River Simics och Imperas OVPSim.

Examensarbetet utreder metodiker för skrivning av de regler som styr den taktiska simulatorn TACSI, vilken används och utvecklas av SAAB Aerospace, samt möjligheten att använda de befintliga verktygen ADEC och TACSI-batch för detta. Tonvikten i arbetet ligger på att att skapa en metodik för regelskrivning baserad på inhämtad kunskap kring den problematik som möter gamla och nya användare av TACSI. Denna metodik avses både fungera som ett hjälpmedel för TACSI-användarna såväl som en startpunkt för vidare arbete inom området..

Detta examensarbete har förlagt sig på Saab Aeronautics i Tannerfors, Linköping. Saab Aeronautics utvecklar och bygger Jas Gripen. Saab Aeronautics i Linköping utvecklar Simulatorer som används för att testa olika versioner av mjukvara som används i JAS Gripen plan. Dessa Simulatorer används inte bara av utvecklare i testsyften utan även av piloter som övar inför uppdrag och för att ge feedback till utvecklarna om mjukvarorna. Vi utförde examensarbetet på simulatorcentralen på området.

Försvarsmakten presenterade en rapport av studien MOUT 2010 där det framgick att beslutsfattare som har tillgång till mer detaljerad geografisk information fattar andra typer av beslut än de som har tillgång till konventionell information. Dessa resultat har mynnat ut i ytterligare frågor kring hur högupplösta geodata kan merutnyttjas inom Försvarsmaktens träningsSimulatorer. Orden merutnyttja och samutnyttja kommer i rapporten att syfta till möjligheten att utnyttja geografiska data mellan flera olika Simulatorer.Under arbetets gång har ett antal utvalda Simulatorer besökts i syfte att utreda hur geodata används för att representera de miljöer i vilka simuleringar utförs. Vidare sammanställer rapporten de framtidsvisioner som de ansvariga för simulator- systemen har.De simulatorsystem som idag finns inom Försvarsmakten har utvecklats oberoende av varandra vilket har lett till att inga större likheter, så när som på OpenFlight-formatet, finns mellan filformaten som används för att visualisera terrängen. På den kommersiella marknaden finns bland annat ett verktyg, Terra Vista, för att skapa terrängdatabaser som utgör grunden för de simulerade miljöerna.

Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjälp av bredvidgång. Numera finns dock tekniskt avancerade Simulatorer inom sjukvården där träning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatorträning är ökad patientsäkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvården är dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur människor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer där många faktorer, såsom tidspress och skiftande mål, påverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bättre efter träning i titthålskirurgisimulatorn Procedicus.

Under våren 2012 har vi utvecklat en IT-lösning åt simulatorcentralen på Saab Aeronautics i Tannefors, Linköping. Saab har en lång historia av att utveckla och tillverka flygplan med tillhörande stödsystem, bland annat Jas Gripen. De Simulatorer som finns används dels för utveckling av nya mjukvaror åt flygplanen samt dels för utbildning och övning för piloter.Projektet har utförts som en del av vårt examensarbete från utbildningsprogrammet Innovativ Programmering vid Linköpings universitet.Projektet har utförts av fyra personer, där arbetet har fördelats över två stycken examensarbeten för att separera arbetet och ansvaret så mycket som möjligt. Vi delade upp arbetet så att vår grupp gjorde det bakomliggande systemet med logik, datalagring och alla funktioner. Samtidigt gjorde den parallella gruppen ett grafiskt gränssnitt i form av en websida för att använda dessa funktioner.Denna rapport beskriver det arbete som gjordes av Jesper Larsson och André Teintang.

Syftet med studien är att undersöka lastbil- och busSimulatorers för- och nackdelar i användandet som pedagogiskt verktyg. I undersökningen har intervjuer med tre pedagoger och tre studenter genomförts för att utvärdera Simulatorer som pedagogiskt verktyg. En strävan att informera och väcka ett intresse av tekniken som hjälpmedel i undervisningen har också legat till grund för arbetet. Enligt flera forskare finns ekonomiska och tidseffektiva vinster med att använda Simulatorer i undervisningen. Fördelar med den virtuella miljön är att studenterna kan lära sig hur det är att köra ett stort fordon, möjlighet finns likaså att öva på oförutsedda kritiska händelser.

Simulatorer används för utbildning, forskning och utveckling och det område där simulering troligen haft störst betydelse i modern tid är flygutbildning. En simulator är kostnadseffektiv och utsätter inte eleven för de risker som är förknippat med flygning och kan helt eller delvis ersätta utbildning på verkliga flygplan. Hur mycket flygtid som en simulatorutbildning kan ersätta är beroende av simulatorns realism. Syftet med studien var att fördjupa sig i simulering som utbildningsverktyg samt kartlägga användandet av flygSimulatorer vid flygskolor och simulatorinstruktörernas uppfattning om realism i simuleringen. Med kartläggningen kan man bilda sig en uppfattning hur utveckling i informatik i form av förbättrad realism och val av lämplig nivå av realism har bidragit till dagens pilotutbildning i Sverige.

Spel och Simulatorer som skall avspegla existerande miljöer måste för spelaren vara trovärdiga vad gäller landskap, arkitektur, attribut och ljussättning. För att kunna bygga och implementera sådan realistiska och trovärdiga miljöer krävs ett grundligt förarbete med referensmaterial, skissarbete och tester. Under 10 veckor har jag gjort mitt examensarbete tillsammans med Försvarshögskolan och Data Ductus AB på ett projekt som vi kallar för Foreign Ground. Det har resulterat i en djupgående förstudie och research som ska bli en bra grund för att skapa en demonstrator till ett utbildningsspel. Spelet är tänkt att användas för träning av FN-soldater som är på väg till Liberia på utlandsmission.

I spelutveckling finns det idag två sätt för utvecklare att skapa digitalt innehåll. Manuellt av personer som skapar allt innehåll för hand eller automatiskt av program där ekvationer istället beskriver innehållet och generera detta vid behov. Att låta ett program generera digitalt innehåll kallas Procedural Content Generation (PCG) och används i grafiska applikationer, dataspel, Simulatorer och online-applikationer. I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sätt att möblera ett virtuellt rum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritmen är regelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan att innehållet i rummen behöver lagras. .

Denna studie omfattar och undersöker de förhållande som existerar kring psykologi och ludologi med på att förena sambanden mellan människors behov och utmaningar i spel. Resultaten representeras via en grafisk illustration där funna samband påvisas. Av det material som använts mest (som hållfast grund), inkluderas Manfred A. Max-Neef?s Human Scale Development och Ernest Adams Fundamentals of Game Design.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Under 1980-talet introducerades den första tågsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator är fortfarande den enda fullskalesimulator som används för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad användning av Simulatorer i undervisning och träning. Energibesparingar inom spårtrafik dvs.

Under 1980-talet introducerades den första tågsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator är fortfarande den enda fullskalesimulator som används för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad användning av Simulatorer i undervisning och träning. Energibesparingar inom spårtrafik dvs.