Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll.

Syfte: Undersöka hur svenska journalister tycker att Sverigedemokraterna ska bevakas. Vi ville även veta hur vanligt förekommande det är med en särskild policy för SD och vilken inställning journalisterna har till sådana policys..

Genom att studera relationen mellan intention till uppsägning och upplevd arbetstillfredsställelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill säga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsägning inom vården och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät som skickades till deltagarna(N=48), vilka härrörde från ett äldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för två av studiens hypoteser gällande korrelation mellan arbetstillfredssällelse, organisationsengagemang och intention till uppsägning. Resultatet gav även delvis stöd till två av studiens hypotes vad gäller negativa korrelationer mellan anställdas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anställda inom vården och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Syftet med den aktuella studien var att inom svenska tipselitlag (1) undersöka samband mel-lan upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och generellt välmående samt (2) un-dersöka till vilken grad den upplevda talangutvecklingsmiljön och självbestämmande kan predicera spelarens generella välmående. I studien deltog 117 manliga fotbollsspelare i åld-rarna 14-19 år(M=16,61, Sd=1,05) från fem svenska elitfotbollsföreningars tipselitlag vilka spelade i pojkallsvenskan (N=60) eller juniorallsvenskan (N=57). I studien användes Self-Determination Scale (SDS) för att mäta i vilken utsträckning spelarna upplevde sig fungera på ett självbestämmande sätt, General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) för att mäta uppskat-tad psykisk hälsa och Talent Development Environment Questionnaire (TDEQ) vilken avsåg mäta spelarens upplevelse av talangutvecklingsmiljön. Resultatet visade att det fanns positiva statistiskt signifikanta samband mellan de tre variablerna upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och välmående. Vidare påvisades att upplevd talangutvecklingsmiljö och självbestämmande förklarar 27,5% av den totala variansen av generellt välmående hos spelar-na.

Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen.Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och träningsbeteende.Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (> 19 år). Av de som utövar någon form av lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om vilken påverkan en internetbaserad återhämtningsfokuserad stressintervention kan ha på beteendemönster och generellt hälsotillstånd. 22 vuxna svenskar rekryterades initialt till studien. 15 individer valde att fullfölja hela interventionsprogrammet. Mätningar med internetbaserade frågeformulär genomfördes innan interventionens start och efter interventionens slut. De primära ändpunkterna för mätningarna utgjordes av beteendeförändringar (frekvens av återhämtningsbeteenden) och kliniska effekter (upplevelser av stress och återhämtning).

Teorin om Leader- Member Exchange antar att en chef differentierar mellan olika anställda i arbetsgruppen, vilket därav kan kännas av i arbetsplatsomgivningen. Ett högt utbytesförhållande med chefen har visat sig få betydande konsekvenser inom en organisation. Utifrån det kan det vara viktigt att chefen upplevs som jämlik. Denna studie undersökte hur chefen brukar differentiera förhållningssätt gentemot olika anställda samt om chefen uppfattas som jämlik, detta för att utröna vilken påverkan det har på commitment till organisationen, och till arbetsgruppen. Beroende på om avdelningscheferna skiljer sig åt beträffande uppfattad jämlikhet undersöktes om anställdas commitment skiljer sig åt mellan avdelningarna.

När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syfte: Studien a?mnar till att underso?ka korrelationen mellan redovisat va?rde och marknadsva?rde med avseende pa? fo?rvaltningsfastigheter.Metod: Studien har tilla?mpat en kvantitativ metodstrategi da?r data fra?n kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras fo?ljt av att korrelationsanalyser genomfo?rts.Slutsats: Signifikanta positiva samband uppma?ttes fo?r samtliga utvalda redovisningsma?tt, sa?ledes kan dessa ma?tt anses vara va?rderelevanta utifra?n studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat.Fo?rslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler a?n de valda i denna studie vore att fo?redra i framtiden, fo?rslagsvis bo?r variablerna; fo?ra?ndring i utdelning, intern eller extern va?rdering i fo?retagen inga? i en sa?dan studie. Vidare vore det a?ven intressant att se en studie avseende hur fo?retag sa?kersta?ller sin va?rdering av fo?rvaltningsfastigheter. Ifall skillnader ga?r att uppdaga mellan fo?retag som endast go?r interna utva?rderingar alternativt endast externa utva?rderingar eller en kombination av de tva?. .

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76).

I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med fyra deltagare med insomni undersöktes möjligheten till att manipulera mängden negativa tankar innan insomning genom tillämpningen av två olika tankeexperiment, savoring och framkallad ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan mängd negativa tankar innan insomning och sömnkvalité, insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns även mellan mängd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock visade det sig att experimenten inte påverkade mängden negativa tankar innan insomning då de sömnrelaterade faktorerna varierade oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna på måtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade sömnbesvären hos deltagarna eller vilken roll mängden negativa tankar hade för dessa.

Det sker ingen överföring av immunglobuliner från modern till fostret via placentan hos nötkreatur, istället tillförs immunglobulinerna till kalven genom höga koncentrationer i de första dagarnas råmjölk. För att uppnå en god immunisering är det viktigt att kalven så snart som möjligt efter födseln utfodras med råmjölk av hög kvalitet. De tre faktorer som anses ha störst påverkan på kalvens immunisering är koncentrationen av IgG i råmjölken, mängden konsumerad råmjölk och tidpunkten för första råmjölksgivan. Det finns även indikationer på att det finns skillnader mellan olika raser vad gäller kvaliteten på råmjölken och kalvens upptag av IgG. Den allmänna uppfattningen är att IgG-koncentrationen i plasma påverkar kalvens hälsa och tillväxt genom att kalvar med låga IgG-koncentrationer oftare drabbas av sjukdomar vilket indirekt kan leda till sämre tillväxt.

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tänka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem själva också är de faktorer som motiverar medarbetarna. Därför är det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att få en välmående personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom äldreomsorgen i Piteå kommun och jämfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. Frågeställningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom äldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom äldreomsorgen i Piteå och medarbetarna inom äldreomsorgen i Stockholm åt? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom äldreomsorgen i Piteå.