Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling.

Detta är en jämförande undersökning av läromedel av andra världskriget. Undersökningen tar upp krigets framställning i läroböcker och styrdokument mellan åren 1949 och 2008..

Syfte och frågeställningarStudiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut? MetodMetoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm.

Tidigare forskning har visat att organisationsförändringar kan ha starkt negativ inverkan på personalen. Begreppet organisationsförändring är dock ofta vagt definierat vilket medför svårigheter att generalisera resultaten av tidigare studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan organisationsförändringar, hälsa och arbetssituation samt om effekterna skiljer sig signifikant mellan förändringar med- respektive utan personalneddragningar. Hypotesen var att personer som har genomgått en organisationsförändring, i synnerhet en som innefattat personalneddragningar, rapporterar sämre hälsa, lägre grad av inflytande och kontroll, lägre samhörighet med organisationen samt högre anställningsotrygghet. Datainsamlingen är gjord av Statistiska Centralbyrån.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till ochanvändande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) medfokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroendepå kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program pågymnasiet).För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrånspråksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellankönen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte likastarka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kansammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliganormen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar ochskällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. Demanliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet avfult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord somde också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte isamma utsträckning när de har kallat andra personer för hora.

Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt igrunden bygger på antaganden om människans natur. Denna studies syfte är attundersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiskaövertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antagandenindivider gör om människans natur och deras ideologiska hållning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare attantaganden om människans natur ligger till grund för individers ideologiskahållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta ärviktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vårsamhällsutveckling.

Ansiktstolkning är en viktig del av den ickeverbala kommunikationen mellan människor. Resultat från tidigare studier har visat att förmågan till korrekt ansiktstolkning påverkas av det psykiska välmåendet samt av tidigare livserfarenheter. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan tidigare erfarenheter av mobbning och förmågan till korrekt ansiktstolkning. Ett explorativt syfte var även att undersöka eventuella samband mellan mobbning och nedsatt psykiskt välmående. Studien var kvantitativ, genomfördes på gymnasieelever, och innefattade en mobbningsenkät, ett ansiktstolkningstest, SSP och BDI-II.

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero på att människor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress på jobbet och/eller föräldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svårare stressen är desto högre är alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och föräldrastress genom självskattningsenkäter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-årsuppföljning.Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader i föräldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika riskgrupper varken hos mödrarna eller fäderna, då de själva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar på att man inte med säkerhet kan säga att mängden alkohol som konsumeras hos föräldrar tenderar att bero på att deras föräldraskapskrav inte räcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller säkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera föräldrastressen hos föräldrarna..

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande bland svenska ungdomar. Hänsyn togs till ålder och kön togs när 142 elever enkäterades på en gymnasieskola. En bivariat analys gjord med Pearsons korrelation visade att det fanns ett starkt samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande. Vidare visade en multiple variansanalys (MANOVA) att det fanns signifikanta könsskillnader gällande subjektivt välbefinnande, men inte global självkänsla. Med multipel regressionsanalys (MRA) kunde det slås fast att kön hade ett samband med subjektivt välbefinnande, medan självkänsla kunde prediceras utifrån ålder.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling.

Volvo Bussar i Säffle producerar de flesta kundanpassade bussarna som tillverkas inom Volvokoncernen. Kundanpassningarna medför att många timmar behöver läggas på stolsmontering, och ibland behöver även omkonstruktion utföras, under offertritningsprocessen som idag sker i 2D-CAD. Korta ledtider för offertritningarna leder till att ritningarna inte blir tillräckligt exakta med de nuvarande metoderna och arbetsverktygen.Målet från Volvo är att en parameterstyrd modul för stolsplaceringen skall utvecklas i 3D-CAD. Modulen skall också inkludera konstruktionsparametrar för bussens golv.Den parameterstyrda modulen måste vara snabbarare och pålitligare än de nuvarande metoderna i 2D-CAD. Därför måste layouternas signifikanta mått kunna ändras lättvindigt.

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen.Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan.Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter.

När Energimyndigheten 2008 frågade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrågade inte namnge en enda förnybar energikälla. Användandet av förnybar energi är en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nå en hållbar utveckling i framtiden. FN framhäver även vikten och behovet av att undervisa om hållbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikällor som förekom i läroböcker för grundskolans senare år och gymnasiet. Detta för att få en uppfattning om hur lärare kan använda läroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av energikapitlet i olika läroböcker där vi har studerat hur området förnybar energi presenterades, bland annat utifrån perspektivet scientific literacy.Våra resultat visar signifikanta skillnader mellan läroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare år. Bland annat presenteras många fler energikällor i läroböckerna på gymnasiet, och de presenteras även på ett sådant sätt att de ingriper flera områden av perspektivet scientific literacy.

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero på att människor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress på jobbet och/eller föräldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svårare stressen är desto högre är alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och föräldrastress genom självskattningsenkäter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-årsuppföljning.Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader i föräldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika riskgrupper varken hos mödrarna eller fäderna, då de själva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar på att man inte med säkerhet kan säga att mängden alkohol som konsumeras hos föräldrar tenderar att bero på att deras föräldraskapskrav inte räcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller säkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera föräldrastressen hos föräldrarna..