Studien har granskat vilka faktorer som påverkar svenska kommunala fastighetsbolags beslut att använda ränteswappar. Tidigare forskning inom området är utförd på utländska marknader och har visat evidens för att storlek, skuldsättningsgrad, finansiell stress, komparativa fördelar, tillväxtmöjligheter samt skatt är några betydande faktorer för beslutet. Denna studie kompletterar tidigare forskning med två ytterligare faktorer, finansiell kunnighet inom bolagsledningen samt sektorspecifika faktorer där exempelvis det politiska styret i kommunen ingår som variabel.För att besvara detta kunskapshål tillämpades en kvantitativ metod där en enkätundersökning genomfördes för att samla in data och kartlägga användandet av ränteswappar bland kommunala fastighetsbolag. Statistiska modeller utformades för att utvärdera om det finns samband mellan de kartlagda bolagens karakteristiska och deras användning av ränteswappar.Resultatet i studien visar evidens på att storlek, skuldsättningsgrad, tillväxtmöjligheter samt bolagsledningens kunskap och inställning har en signifikant påverkan i beslutet att använda instrumentet. Gällande i vilken utsträckning bolagen använder ränteswappar visar resultaten att finansiell kunnighet och sektorspecifika faktorerna har en signifikant påverkan, likväl som bolagens lönsamhetskrav.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om den fysiska prestationsförmågan förändrades vid ökad träningsintensitet i form av intervallträning hos kvinnliga elitfotbollsspelare.Frågeställningarna var följande: (1) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på uthålligheten? (2) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på snabbheten? (3) Är det möjligt genom en ökad träningsintensitet i kombination med minskad träningsmängd att förbättra uthålligheten och snabbheten även i slutet av säsongen?MetodEn kvantitativ analys av testresultaten före och efter interventionsperioden genomfördes på spelare ur två damfotbollslag (testgrupp: n=18, 23,3±8 år och kontrollgrupp: n=12, 21,5±5,5 år) aktiva på elitnivå. Testerna som genomfördes var ett Yo-Yo IR1 test, VO2max-löpbandstest, 10- och 30 m sprint samt ett agility-test. Pre- och post-testet genomfördes med åtta veckors mellanrum där testgruppen hade en interventionsperiod medan kontrollgruppen fortsatte med den ordinarie träningen. Testgruppens 8-veckors interventionsperiod bestod av vanlig träning med tillägg av snabbhetsuthålligheslöpningar (30 m sprint med tre min aktiv vila) två gånger i veckan samt intervallspel á två min med en minuts vila, även detta två gånger i veckan.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Triathleter och cyklister är uthållighetsidrottare med extrem träningsvolym och stort krav på aerob kapacitet, dock krävs även anaerob- power och muskelstyrka för delmoment som backar och tempoväxlingar. Många uthållighetsidrottare tvekar över att implementera styrketräning i tron att effekten ska påverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga träningsvolymen det svårt att kombinera. Styrketräning som komplement till uthållighetsträning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbättra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketräningspass per vecka kan förbättra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad benstyrka kan påverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest där deltagarna fick genomföra ett styrketräningspass innehållandes tre övningar, en gång per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie träning.

Syftet med studien var att med hjälp av direkt oftalmoskopi undersöka om det finns någon skillnad i prevalens av katarakt mellan män och kvinnor i en population i Guatemala som sökt synhjälp. Metod: Studien genomfördes på patienter som sökt synhjälp via organisation Vision For All i Guatemala. Synskärpa och bästa korrektion utvärderades med hjälp av Snellen E-hake tavla på fem meter och provbåge och provglas. Både höger och vänster öga undersöktes med direkt oftalmoskopi på 30 cm avstånd ca 20 grader temporalt. Undersökningen utfördes odilaterat och graderades efter Mehra och Minassians studie från 1988. Totalt deltog 181 patienter varav 108 var kvinnor och 73 var män.

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

Arbetsminnet består av flera komponenter, där den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar då auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid nonordsrepetition. Förmågan att repetera nonord kan berätta något om både barns och vuxnas språkliga utveckling och förmåga. Motoriska begränsningar kan hindra hand- och artikulationsförmågan. Hypoteserna är att: Begränsningarna borde påverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en längre tidsåtgång vid återgivning av en nonordssekvens på grund av den handmotoriska begränsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begränsningen.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

Bakgrund: Bukaortaaneurysm (AAA) har under de senaste tjugo åren blivit allt vanligare både när det gäller förekomst och diagnostisk upptäckt. Oftast är sjukdomen symtomfri och upptäcks ofta först när det rupturerar. AAA behandlas med antingen endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR), öppen kirurgi av aorta (ÖA), farmakologiskt eller inte alls.Syfte: Syftet var att se hur mortaliteten och komplikationerna ser ut efter EVAR jämfört med ÖA och vilka olika kort- respektive långsiktiga för- och nackdelar som finns med de olika metoderna.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed. Totalt valdes 10 artiklar ut som var baserade på 6 olika studier.Resultat: Majoriteten av dödsfallen som skedde inom 30 dagar hos ÖA-patienterna var aneurysmrelaterade och fler än inom EVAR. Efter 2-3 år syntes inte längre någon signifikant skillnad mellan de två patientgrupperna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

Prevalensen av långvarig smärta är hög bland äldre, kvinnor är överrepresenterade. Långvarig smärta påverkar äldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmåga. Det är vanligt att söka vård för sin smärta, sjukgymnastik är en av behandlingsmetoderna.Syftet med studien var att kartlägga långvarig muskuloskeletal smärta hos äldre ? 65 i Västerås, med avseende på smärtintensitet, lokalisation, duration samt påverkan på aktivitetsförmågan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fått behandling för sina smärtrelaterade besvär och upplevd nöjdhet med eventuell behandling.

Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till sjukvården. Smärta är ett symptom vid många sjukdomar och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smärta är högst subjektiv och det finns en mängd olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. Smärta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera smärtupplevelser, smärtfrekvens och smärtintensitet hos patienter med akut kranskärlssjukdom, som genomgår PCI-behandling med punktion av a. radialis, vid ett universitetssjukhus i mellansverige. Syftet är även att studera skillnaden i smärtfrekvens mellan män och kvinnor som genomgår PCI-behandling. Metod: Deskriptiv, komparativ tvärsnittstudie med kvantitativ ansats. Totalt 31 deltagare tillfrågades varav 20 medverkade i studien, bortfallet uppgick till 11.