Den tekniska tjänsten är idag av stor betydelse för att Försvarsmakten skall fungera. Uppgifter inomden tekniska tjänsten är bland annat att hantera driftstörningar som inträffar på materiel och hantera uppföljningar av dessa inträffade fel. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka två olika uppföljningssystem för driftstörningar, ett system från armén och ett system från flygvapnet. Utifråndetta diskuteras systemen ur olika synvinklar med fokus på bland annat fördelar och nackdelar. Under bakgrundsbeskrivningen av de olika systemen visade det sig att ARGUS och DA-flyg följer upp i två olika riktningar vid driftstörningar.

Detta examensarbete behandlar elektroniska transaktioner, i huvudsak betalningar över Internet med tonvikt på säkerhet. Vidare behandlas också frågor kring vilka kriterier en betalningstransaktion bör uppfylla för att anses juridiskt bindande. Examensarbetet riktar sig till en publik som redan tillgodosett sig baskunskaper i ekonomi och data.Resultatet av undersökningen vilar på en kombination av telefonintervjuer och litteraturstudier. Personer som intervjuats är: Christian Wettergren ?forskare på KTH, Hans Öjemark -verksjurist på Post och telestyrelsen, Lars Lindgren ?jurist på Handelsbanken och Mats Thunander ?projektledare för Handelsbankens SET-pilot.Kriterierna som bör uppfyllas för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses säker är enligt vad som framkom i min undersökning att transaktionen skall vara atomär, konsekvent, isolerad, bestående, skyddad mot insyn, inte kunna ändras utan upptäckt, klara autenticitetskontroll och inte vara reproducerbar.Kriterierna för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses juridiskt bindande är enligt vad som framkom i min undersökning att inblandade parter är väl identifierade t.ex.

Fjärrvärmesystemet har sedan dess begynnelse varit behovsstyrt. Detta innebär att kunden bestämmer hur mycket värme som ska levereras, vilket leder till stora variationer i värmeproduktionen. Variationerna leder till effekttoppar i fjärrvärmesystemet, dessa är dyra för energibolaget som då tvingas starta sina spetslastanläggningar som oftast består av oljepannor.För att jämna ut effekttopparna i fjärrvärmenätet använder sig fjärrvärmebolagen i dagsläget av ackumulatortankar som värmebanker, dessa laddas ofta upp under natten då effektbehovet från nätet är lägre. De är även dyra att införskaffa samt att de kräver driftunderhåll. Genom att använda sig av redan befintliga värmebanker i fjärrvärmenätet kan man undvika att investera i ytterligare ackumulatortankar.Genom att utnyttja redan befintlig teknik kan man använda flerbostadshus som virtuella värmebanker.

Genom ett testamente kan en person se till så att han får sin yttersta vilja fram efter hans bortgång. Vid upprättande av testamente måste dock en testator ta hänsyn till de formkrav som gäller för handlingen, vilka är kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestå av en fysisk del, så som att testamentet ska upprättas på papper, testatorn ska egenhändigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk närvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvänligt samhälle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprätta ett digitalt testamente.Syftet med denna uppsats är att fastställa gällande rätt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istället att utgå ifrån syftena bakom formkraven.Bakom kravet på skriftlighet ligger främst bevis- och äkthetsfunktionen som syftar till att säkerställa ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehåll.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC Signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Denna slutrapport är resultatet av ett samarbete mellan Kockums AB / Karlskronavarvet och Blekinge Tekniska Högskola (Institutionen för maskinteknik). Det av Kockums initierade projektet har benämnts till ?System med ?Pop-up?-munstycken för helikopterplattform på korvett?. Uppdraget har bestått i att utprova och verifiera ett befintligt munstycke, vars primära funktion är släckning av petroliumbränder (helikopterolycka) på ett stelthfartygs helikopterplattform. Munstyckets sekundära funktion består i att vattenbegjuta (sk.

Denna slutrapport är resultatet av ett samarbete mellan Kockums AB / Karlskronavarvet och Blekinge Tekniska Högskola (Institutionen för maskinteknik). Det av Kockums initierade projektet har benämnts till ?System med ?Pop-up?-munstycken för helikopterplattform på korvett?. Uppdraget har bestått i att utprova och verifiera ett befintligt munstycke, vars primära funktion är släckning av petroliumbränder (helikopterolycka) på ett stelthfartygs helikopterplattform. Munstyckets sekundära funktion består i att vattenbegjuta (sk. wash-down) stelthfartyget, för att minska dess IR-Signatur och för användning vid NBC-sanering (Nuclear, Biological and Chemical).

Kraven har ökat på insyn och inflytande från medborgarna i samhällsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen är viktig av flera skäl. Arenor där medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som två stora intresseområden i vårt samhälle.

Kraven har ökat på insyn och inflytande från medborgarna i samhällsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen är viktig av flera skäl. Arenor där medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som två stora intresseområden i vårt samhälle.