Syftet med denna studie är att undersöka mäns upplevelser av att ha deltagit i föräldrastödsprogrammet Föräldrastegen, samt hur de beskriver sitt föräldraskap och upplever relationen till sina tonåringar. Fem kursdeltagare har intervjuats utifrån en kvalitativ forskningsansats med en semistrukturerad intervjuguide som mall. Resultatet av intervjuerna har strukturerats och redovisats utifrån olika teman. Analysen har utförts med utgångspunkt i Eriksons psykosociala stadier, Banduras sociala inlärningsteori, samt teorier kring gruppdynamik. Den tidigare forskning som har använts berör fäders upplevelser av sitt faderskap, relationen mellan far och tonåring, samt en utvärdering av ett föräldrastödsprogram designad för män.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ?online?-identitet.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.

Exploateringsavtal är ett rättsligt verktyg som används regelmässigt för att på olika sätt precisera ett byggprojekts innehåll och de inblandade parternas förpliktelser. Avtalspartnerna utgörs av kommunen respektive en privat aktör, en s.k. byggherre. Trots att exploateringsavtalen är vanligt förekommande råder viss osäkerhet kring avtalsslaget; dels med avseende på gränserna för de krav som kommunen kan ställa på byggherren, dels i vilken utsträckning exploateringsavtalet skall bedömas utifrån det civilrättsliga respektive det offentligrättsliga regelverket. Denna osäkerhet anses bero på bristande lagstiftning och begränsad praxis.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev.

Sandvikens stadsdel i Vasa är under utveckling. Stadsdelen präglas av stora kontraster mellan det natursköna havsnära läget och den genomklyvande motorvägen. Strukturen är storskalig, dels på grund av trafiklösningarna, dels till följd av att det är här som stadens idrottsanläggningar samlats. Bostadsbebyggelsen är begränsad.Nu smider flera aktörer planer för omvandling och exploatering. Hästfolket vill flytta ut travbanan ur staden, vilket skulle frigöra 0,15kvm mark för bostadsbyggande och nästintill fördubbla stadsdelens bostadsyta.

Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighetvill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn.Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olikaursprung att finna en förankring i sin närmiljö?Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor påolika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika?Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här bådapunkterna?metod:Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagiti verksamheterna.huvudresultat:Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medanBergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild avförhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hurmänniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olikaplatser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglatav ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när detgäller kontakter och resor.Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man harsina rötter på plasten eller ej.Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ?jag? och?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?.Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att detfunnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta föromvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i derashembygd.För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö..

Titel: På andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, Samhälle & Teknik | Mälardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap Frågeställning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sättet att arbeta med medarbetarskap fått för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, åsikter, erfarenheter och upplevelser om ämnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förståelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap på Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar på att arbetsplatsträffarna behöver utvecklas vad gäller effektivitet och kvalitet då det är då samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder också på att medarbetarskapet skapar värde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter såsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsättning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet från chef och ledning, närmaste chefens närvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Sellout är ett community där medlemmarna har en presentationssida, en gästbok, ett bildgalleri och en dagbok. Det finns även ett forum, där medlemmarna kan diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vårt community från andra är att medlemmarna även kan lägga upp bilder och beskrivningar på saker de vill sälja, tipsa om och söka efter musikevenemang, och de kan också få sina demolåtar spelade i vår webbradio. Designmässigt har vi försökt förmedla en känsla som ska få användarna att uppleva att sidan är levande..

Syftet med uppsatsen är att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berättar om dem. Syftet är också att reflektera över på vilket sätt resultaten kan överföras på och vara användbara för organisationer.Metoden består av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjälp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stället för att bevisa någonting. Det användes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band där de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att få fram empiri, samt böcker om Mötley Crüe och Kiss.Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar är viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger närmare inblick på detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förväntningar, behov och krav.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev.

Budgetens vara eller icke vara har under längre perioder varit ett omdiskuterat ämne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget är ett lämpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, å andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 påvisat att budget fortfarande används i stor utsträckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes något mindre utforskat.Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt Länsförsäkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande används, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna på respektive bank genomförts.Slutligen kan det konstateras att synen på budget fortafarande är något tudelad.