The purpose of this essay has been to investigate the research and national initiatives regarding film and Cineliteracy in the Swedish curriculum.The results show that, after all research, national initiatives and the continual clarification from the Swedish National Agency for Education concerning film's place in the Swedish subject, the vision of students cineliteracy not at all obtain an obvious place in the curriculum.The research points out the main causes behind this result to be teachers' lack of expertise and the fact that the formal education for future teachers in the subject still upholds traditional views on the subject of Swedish.The initiative presented in this essay also show lack of continuity, lack of adequate professional development opportunities for teachers and lack of practical guidance manuals to help teachers to develop and educate their pupils in line with current research and visions. .

The aim of this thesis is to discuss selected parts of cataloguing both from a practical and a theoretical viewpoint. It presents the basic grounds for cataloguing of printed as well as non-printed materials. The focus lies on the main entry heading and its author/title problem concerning film. The thesis theoretical part consists of an analysis of central documents dealing with the author concept from both a library- and information science perspective and a film science perspective. The practical part consists of interviews from two Swedish public libraries, which have different approaches on presenting films.

In this essay I have studied how the film industry in the USA has worked with history in movies ever since the birth of film. I have also studied if Swedish teenagers are influenced by the contemporary reflections often showed in these movies. Furthermore I discussed how to work with contemporary reflections on film in a classroom.In these studies I used a group of teenager in the eight-grade. I stated of by asking the teenagers a verity of questions about movies and their interests in movies. Afterwards I showed them four different scenes from two different movies which all included reflections to today?s society.

This study deals with a research on what the opening sounds in movies tell us about the story that we are about to follow. The purpose is to examine if and how the sound in the first five minutes of the movie contribute in giving information about the film?s genre. The theoretical base includes both genre theory and Michel Chion?s theory on film sound.

This is the first investigation of the activity with feature film (video) in Swedish publiclibraries.Due to the Swedish copyright legislation, the activity with feature film in Swedish publiclibraries was not possible until an agreement was set between Kommunförbundet and SverigesVideodistributörers Förening in 1989.My investigation is based upon a form that I made in cooperation with Statens kulturråd.The form was sent to the main public libraries in the 286 municipals in Sweden. 250 (87 percent) of the public libraries answered the questions. 130 (52 per cent) of the libraries whoanswered had an activity with feature film.The main reason the libraries bought feature film, was that they hoped that feature filmwould attract new visitors to the library. The investigation also showed that high costs forhiring feature films has a negative influence on the lending of feature films..

In this paper we aim to delve deeper into the film industry and how their approach to streaming services such as Netflix might be the solution to the problems with piracy (people downloading illegally instead of paying for the products) - but before they can change the mindset of people, they have to overcome some issues that might make it hard for the film industry to adapt a fully functionable streaming sollution in the veins of Spotify. To come up with some conclusions regarding this matter, we focused our study on the consumers rather than the industry in order to get a better understanding about what the consumers think about the streaming services of film that are offered today. We used both surveys and interviews in order to gather information regarding the consumers thoughts on how the landscape of film distribution has evolved to a point where Video-on-Demand offers the opportunity to watch movies and TV-series whereever and whenever they want. Our research shows that the majority of consumers are willing to pay for streaming services of film and hold the new technology in high regard. However, the concensus among the consumers that were involved in our study shows that the streaming services offered today have to evolve even further in the future before it can fully work as a substitute for illegal downloading.

Since the release of Avatar in 2009, the 3D movie industry has experienced an apparent growth. Almost all blockbuster movies are being released in 3D at the cinema, but the 3D format has been met with mixed opinions by the consumers. Some argue that 3D is the future, while others believe that the 2D format is enough for an appreciated movie experience. Through a qualitative survey, twenty participants with 3DTV in their homes answered questions regarding their experience of 3D movies and what improvements they desire. We suggest that 3D film creates immersion, realism and effects that 2D films can´t handle.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är:Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll?Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området.I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus.

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrån feministisk teoribildning. Analysen utgår ifrån Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa ställs vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovärdighet..

I dagsläget existerar det mer än 500 filmfestivaler runtom i världen, flera av dessa festivaler erbjuder sina besökare ett annorlunda koncept och inriktning av filmgenre(Turan, 2002). Enligt den research som jag har gjort finns det dock ingen filmfestival som bygger sitt koncept kring blandningen av livemusik och film. Syftet med denna studie har varit att planera och genomföra en filmfestival som skapar förutsättningar för en annorlunda filmupplevelse där film och livemusik blandas samman. Jag har studerat befintlig litteratur kring film och filmfestivaler för att sedan kunna använda mig av den kunskapen i planering och genomförandet av produktionen. Jag har också genomfört en intervju med Johan Karlsson som är festivalchef för Flimmer Filmfestival, där de har experimenterat med film och livemusik.

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Syftet med min analys är att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hämtat från film noir. Jag ser även via intertextuella kopplingar vad Sin City har hämtat från serietidningen som filmen baseras på. Fokus i analysen ligger dock på fyra grepp som jag anser är de mest klassiska film noirgreppen; Ljussättning, Femme fatale, en mörk värld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys använder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in på den serievärld som filmen är länkad till.

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results..

Jag har deltagit i skapandet av en 10 minuter lång kortfilm som heter Kylan. Det huvudsakliga arbetet har bestått av compositing, då man har kombinerat live footage-material med renderade 3d-element. Jag har använt mig av mina erfarenheter för att besvara min frågeställning: ?Hur kan man gå tillväga när man skapar en film med kombinerad live footage och renderade 3d-element??Vilka är de visuella byggstenarna när man matchar renderad 3d och live footage, och hur arbetar man med dessa i compositingprogram?Arbetet är utfört under min tid på Despot Film, som ett litet filmproduktionsföretag. Projektet, Kylan, är ett pilotprojekt.