Den här uppsatsen är en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn på introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktärerna med utgångspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktärer, representation, stereotyper och hegemoni. För att få en definition på vad det innebär att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi på de fiktiva karaktärerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktär i populärkultur framställs dennes introverta personlighetsdrag som någonting negativt. Dessa karaktärer saknar ofta karisma och blir tråkiga och intetsägande.

This thesis is a queer masculinity reading of Sir Arthur Conan Doyle?s short story collection The Memoirs of Sherlock Holmes (1894). The analysis focuses on the dissonances, tensions and queerness that reside within the text itself. This has been done from my problem statement: How is Sherlock Holmes and John Watson?s sexuality and masculinity portrayed within the boundary of the text? What is being said, what is hidden, and what is dealt with silently? To reveal these queer parts this analysis has been focused around five themes: the late Victorian male, the Woman, countertypes and decadence, the homosocial sphere and sexuality.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ?Sherlock? representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper.

It?s not for nothing the time we live in is often referred to as the age of information. Children and young adults who grow up I today?s society have greater access to facts and opinions than any earlier generations. This also applies to popular culture that during the last couple of decades have taken new expressions that no one could have ever dreamed of and more time goes to the consumption of it via visits to the cinema, television and computers.

In 1929, the Scientific Crime Detection Laboratory was established in Chicago?the first of its kind in the United States. The purpose was to engage in practical use of scientific methods in the detection of crime. In 1930, the institute published its own periodical called The American Journal of Police Science. Applying the theory of boundary-work, this essay analyses how the novelty institute argued its legitimacy as a scientific establishment through the expansion of Police Science as a collective field of knowledge.