Den här uppsatsen undersöker hur det talade språket påverkar socialt samspel, kamratkultur och arbetsmiljö i skolan. Studien bygger på material som är insamlat genom etnologiskt fältarbete på en högstadieskola i Uppsala, med tyngdpunkt på kvalitativa metoder, såsom intervjuer och observationer. Språket kan betraktas som ett socialt redskap, som ständigt används av skolungdomarna i vardagen, för att skapa nya eller bekräfta redan befintliga sociala och kulturella mönster. Uppsatsen beskriver skolmiljön som präglad av maktrelationer och språket som en bärare av makt. Eleverna kan upprätthålla en hierarkisk social struktur genom att använda generaliserande benämningar gentemot andra elever.

Mycket har hänt runt lagstiftningen kring våldtäkt sedan den infördes i Sverige på 1200-talet. Då var våldtäkt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag är våldtäkt ett brott mot kvinnan och över hennes rättigheter att bestämma över sin egen sexualitet. År 2003 anmäldes cirka 2560 våldtäkter men endast 12 procent av de våldtäkter som skedde inomhus ledde till åtal. Syftet med detta arbete är att jämföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som är tänkt att börja gälla från den första april 2005.

Att som kvinna leva med den kroniska sjukdomen endometrios innebär att leva med svår smärta i det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur den endometrios relaterade smärtan påverkade kvinnans dagliga liv. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats vilket resulterade i fyra slutkategorier. Bli bemött med misstro i vården; Känslor av trötthet och nedstämdhet; Behov av att anpassa arbete efter möjlighet till återhämtning; Hindrar ett sexuellt samliv, kärleksrelationer och graviditet. Resultatet visade att smärtan förorsakade känslomässig och fysiskt trötthet, depression samt en förändring av identiteten.

Sohlmér, A. ?Långt ifrån alla pedofiler är förövare. Och varför det är viktigt att veta. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoäng.

Våld mot kvinnor är idag ett globalt folkhälsoproblem. Det visar sig att 30 % av kvinnorna världen över har upplevt fysiskt eller sexuellt våld i en nära relation. Kvinnor som utsätts för våld söker sig i högre grad till hälso- och sjukvården än andra kvinnor. Därav är risken relativt hög att sjuksköterskor kommer att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Sjuksköterskor utgör därför en viktig roll i mötet och att våga ställa frågan om våld till kvinnorna som söker vård.

Föräldrar till barn med intellektuella funktionsnedsättningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har blivit tvångssteriliserade, omyndigförklarade och inlåsta på institutioner ofta utan att föräldern har kunnat säga något om saken. Samhället har haft stor makt och inflytande över dessa ?annorlunda? familjer. I dag ser både förälderns roll och ungdomens situation och samhällets makt annorlunda ut.

Partnerrelaterat våld är ett stort folkhälsoproblem, både globalt och inom Sverige, som främst drabbar kvinnor i olikkönade förhållanden. Med partnerrelaterat våld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet innebär fysiskt såväl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje år beräknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat våld.  Hälso- och sjukvården är den instans som utsatta kvinnor i första hand väljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld erfar mötet med hälso- och sjukvården. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 15 vetenskapliga artiklar.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Bakgrund: Mellan 20000 och 25000 personer beräknas leva med stomi i Sverige. Dessa patienter har olika bakgrundsproblematik där tarm-och urinblåsecancer samt inflammatoriska tarm-sjukdomar är vanligast förekommande. En stomi leder till förlorad kontroll över eliminationen, förändrad kroppsuppfattning och generellt även till fysisk sexuell dysfunktion. Sexualitet är en central del i människans liv och människan har behov av att uttrycka sig sexuellt genom hela livet oberoende av sjukdom. Dock har det visat sig att sjuksköterskan pratar om sexualitet i allt för liten utsträckning.

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenhet av mäns våld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsättning som ingår i studien ?Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)Frågan är om erfarenheten av mäns våld skiljer sig åt när gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsättning alternativt ett långvarigt hälsoproblem jämförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsättning, det vill säga, är den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys där enkätens svarsmaterial delas i två grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsätt¬ning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsättning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsned¬sättning i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning, en högre ut¬satthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, efter femton års ålder, utom i den nuvarande relationen, det vill säga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan släkting jämfört med kvinnor utan funktionsned¬sättning.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades på sexton vetenskapliga artiklar som söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom på fysiska skador är oftast inte orsaken till varför våldsutsatta kvinnor söker vård. Det har visat sig att de är mer benägna att söka för somatiska problem som buksmärta, ryggsmärta och sexuellt överförbara sjukdomar. Även psykisk ohälsa är vanligt förekommande. För att upptäcka att kvinnan är våldsutsatt är det viktigt att sjuksköterskan ställer frågor om våld i nära relation. I mötet med kvinnan är det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och främja kvinnans säkerhet.

Attityder och beteende i ungdomsåren vad gäller sexualitet kan ha stor betydelse för hur den sexuella hälsan utvecklas. Ungdomsmottagningen är en betydelsefull arena för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt för att främja ungas sexuella hälsa i helhet. Undersökningen har utförts i samråd med och på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Syftet med studien var att undersöka ungdomsmottagningarnas verksamhet i Jönköpings län och finna förslag till underlag för att kvalitetssäkra ungdomsmottagningarna i länet. Enkätundersökningen baserades på Socialstyrelsens förslag på indikatorer och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningars (FSUM) rekommendationer för ungdomsmottagningars verksamhet.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp.