Inaktivitet Àr idag en av de tio största dödsorsakerna i vÀrlden. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ befolkningens hÀlsotillstÄnd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) Àr ett arbetssÀtt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste Ären vunnit allt större uppmÀrksamhet bÄde nationellt och internationellt. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och jÀmföra instÀllningen till, anvÀndandet av och ansvaret för olika insatser för att förbÀttra den fysiska aktivitetsnivÄn hos lÀkare och sjukgymnaster.

Patienter som lÀggs in pÄ intensivvÄrdsavdelningar blir ofta sÀngliggande en lÀngre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter pÄ kroppen, men att lÄta mobiliseringen bli en prioriterad ÄtgÀrd kan vara utmanande för intensivvÄrdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie Àr att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvÄrdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien Àr litteraturstudie.

BAKGRUND: Dagligen genomgÄr ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin vÀrdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN pÄ polikliniska patienter som ska genomgÄ röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Idag lever cirka 34 000 personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig pÄ de personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebÀr akut hemlöshet. Det innefattar personer som bor pÄ ett akutboende, sover utomhus, pÄ hÀrbÀrgen eller pÄ ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vÄrdas pÄ sjukhus pÄ grund av ohÀlsa, fysiska sjukdomar och skador.

Höft- och knÀprotesoperationer Àr idag en vanlig operation vid artros i höft- och knÀled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ÀndÄ en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi Àr postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till lÄngabehandlingstider som pÄverkar patientens livskvalitet under lÄng tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptÀckt avpostoperativ infektion utifrÄn given information vid operation för höft- eller knÀprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knÀprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehÄllsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen pÄ infektion kan beskrivas med temat: Vad Àr normalt ochvad Àr inte normalt.

I psykiatrireformens spÄr har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga fÄr ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ?Burden of care?. Merbelastningen pÄverkade det kÀnslomÀssiga klimatet i familjen ?Expressed emotion?.

En förvÀrvad hjÀrnskada kan uppkomma pÄ mÄnga olika sÀtt, till exempel genom sjukdomar, förgiftningar, olyckor eller trauman. FörvÀrvade hjÀrnskador leder ofta till aktivitetsnedsÀttningar. Det Àr frÀmst aktivitetskategorin arbete som förÀndras. Enligt litteraturen Àr det viktigt för hÀlsan och vÀlbefinnandet att finna balans mellan arbete, personlig vÄrd, fritid och vila. Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning personer i arbetsför Älder med förvÀrvade hjÀrnskador upplever aktivitetsbalans.

Dagens stÀder blir allt tÀtare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vÄr landsbygd. Samtidigt avlÀgsnar sig staden mer och mer frÄn omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mÄr vÄr befolkning sÀmre och sÀmre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

MedellivslÀngden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och Är 2010 förvÀntades de som Àr 65Är eller Àldre öka med 13 procent och de som Àr 85 Är öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att mÀnniskor lever lÀngre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler Àldre kommer behöva vÄrd. Syftet med denna studie Àr att belysa och sammanstÀlla forskning som beskriver de Àldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv pÄ sÀrskilt boende. En litteraturöversikt pÄ aktuella vetenskapliga studier har genomförts.

BakgrundAllergi och annan överkÀnslighet Àr vanliga kroniska sjukdomar. MÄlet med omvÄrdnaden vid allergi och annan överkÀnslighet Àr att individen i görligaste mÄn skall kunna leva det liv som han/hon vill. Det Àr oftast ett livslÄngt lÀrande och den som utför omvÄrdnaden mÄste kunna se patientens sÄrbarhet, mÄste lÀra kÀnna patienten, samt vilja, kunna och ha en möjlighet att hjÀlpa patienten.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa faktorer som patienter anser pÄverkar omvÄrdnaden. Ett annat syfte var att relatera resultatet av litteraturöversikten till förhÄllanden vid astma- och allergimottagningar i öppenvÄrd.MetodLitteraturöversikten bygger pÄ en sammanstÀllning av 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.ResultatGod omvÄrdnad karakteriseras av att patienten kan delta i och vara aktiv i omvÄrdnaden.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att mÄnga elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för mÄnga tonÄringar Àr skolan den i sÀrklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. HÀr undersökte jag huruvida trÀning i mental kompetens; kunskap om kroppens kÀnslosystem, sprÄk för kÀnslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större kÀnsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhÀlle och dÀrmed en högre livskvalitet.

HjÀrtinfarkt Àr en av de sjukdomar som har högst mortalitet i Sverige. Tack vare bÀttre akutvÄrd överlever idag fler patienter Àn för bara tio Är sedan, men antalet som dör Àr fortfarande stort. Att ÄterhÀmta och rehabilitera sig efter en hjÀrtinfarkt tar tid och mÄnga blir aldrig helt ÄterstÀllda vare sig fysiskt eller psykiskt, dels för att det Àr mÄnga Àldre multisjuka som drabbas, och dels pÄ grund av psykiska besvÀr sÄsom rÀdsla kan finnas kvar i flera Är. Dessutom kan oro för den drabbade pÄverka nÀrstÄende i hög grad. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva upplevelser som patienter erfar i sitt dagliga liv en kort tid efter att ha fÄtt en hjÀrtinfarkt.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att mÄnga elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för mÄnga tonÄringar Àr skolan den i sÀrklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. HÀr undersökte jag huruvida trÀning i mental kompetens; kunskap om kroppens kÀnslosystem, sprÄk för kÀnslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större kÀnsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhÀlle och dÀrmed en högre livskvalitet.

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmÀnna vÀlbefinnandet men ocksÄ för att förhindra sjukdomar. DÄlig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och Àven nedsatt aptit och dÀrför Àr det viktigt att munvÄrden utförs pÄ rÀtt sÀtt. Det har visat sig att mÄnga vÄrdtagare och patienter har bristande munstatus. Det Àr sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvÄrdnaden och dÀrmed munvÄrd, men i praktiken Àr det oftast annan vÄrdpersonal som utför munvÄrden. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som pÄverkade vÄrdpersonalen i utförandet av munvÄrd.

Bakgrund: Ett mÄngkulturellt samhÀlle kan vara en utmaning för sjukvÄrdspraxis. Tillit Àr viktigt för att kunna bygga en vÀlfungerande relation mellan en patient och vÄrdgivare.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att frÀmja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vÄrdenheter i Stockholm. En kvalitativ design anvÀndes i denna studie.Resultat: Resultatet diskuteras utifrÄn de fyra kategorier och tvÄ underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vÄrd, med underkategorin vÀrdet av tolksamtal; kroppssprÄkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gÀllande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; nÀrstÄendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att sprÄksvÄrighet Àr ett hinder för kommunikation och för frÀmjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder pÄ att empati och lyhördhet Àr grunderna för att frÀmja tillit och skapa förtroendeDiskussion: Resultaten visar att dÀr sprÄket inte rÀcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig.