Skyddsisolering anvÀnds i vÄrdandet av patienter med neutropeni och patienter med kraftig immunsuppressiv behandling sÄsom nÄgon form av stamcellstransplantation, cytostatika eller strÄlning. Tidigare studier inom omrÄdet visade att depression, Ängest, sömnsvÄrigheter och hallucinationer var vanliga symtom hos de skyddsisolerade patienterna. Resultaten visade ocksÄ att en del patienter sÄg isoleringen som en tid att samla kraft efter sin behandling medan andra upplevde det som en bestraffning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av skyddsisolering hos patienter med hematologiska eller onkologiska sjukdomar. KASAM anvÀndes som teoretisk referensram.

TrÀden pÄ begravningsplatserna Àr en del av det svenska, gröna kulturarvet och de Àr en del av begravningsplatsernas uppbyggnad, rumslighet och struktur. NÀr begravningsplatsernas förvaltningar stÄr inför arbetet att byta trÀd, i en befintlig plantering pÄ en begravningsplats som Àr skyddad av kulturminneslagen, mÄste de ta hÀnsyn till mÄnga olika lagar, myndigheter och organisationer. Denna uppsats handlar om detta, hur de olika myndigheterna, organisationerna och förvaltningarna förhÄller sig till varandra och till lagtexterna. Om de sÀger samma sak eller om det finns olikheter dem emellan. Hur de inblandade förhÄller sig till aspekterna kring trÀd och sÀkerhet, kulturmiljö, sjukdomar, artdiveristet och Äterplantering av inhemskt eller exotiskt material.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock Àr det inte alla medie-genrer som uppmÀrksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrÄn de tvÄ motsÀgande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats Àr att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys av olika modefotografi ur tvÄ nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frÄgorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; pÄ vilket sÀtt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrÄn feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhÄller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsÀgelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som bÄde feminin och sexuell men Àven naturlig och maskulin.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Enligt hÀlso- sjukvÄrdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom NÀrhÀlsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i NÀrhÀlsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vÀgledning mot en hÀlsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohÀlsosamma matvanor ökar risken för sjukdomar sÄsom, diabetes, hjÀrt-kÀrlsjukdomar samt KOL och astma. Det Àr aldrig för sent att börja en förÀndring, all förÀndring mot ett aktivare liv och sundare matvanor Àr av vÀrde. Att förÀndra livsstil kan vara svÄrt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vÀgledning.

Kirurgiska ingrepp ökar dĂ„ antalet sjukdomar och befolkningens livslĂ€ngd ökar. Fler operationer utförs i vĂ€rlden och högre krav stĂ€lls pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsĂ€kerheten sker internationellt och nationellt.VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbĂ€ttra patientsĂ€kerheten för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten pĂ„ vĂ„rden genom att anvĂ€nda en beprövad mall. EuroparĂ„det, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga FörsĂ€kringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frĂ„gor kring patientsĂ€kerheten.

HjÀrtsvikt Àr ett globalt hÀlsoproblem som har en sÀmre prognos Àn mÄnga andra kroniska sjukdomar. För samhÀllet innebÀr tillstÄndet en stor kostnad eftersom hjÀrtsvikt Àr den vanligaste orsaken till sjukhusinlÀggning. Patienterna upplever den sviktande kroppen som ett lidande och har dÀrför svÄrt att kÀnna igen förvÀrrningar av tillstÄndet, vilket hör ihop med att de har brister i sin kunskap om sjukdomshantering. DÀrför Àr det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap omvilka utbildningsinsatser som leder till att patientens vÀlmÄende och egenvÄrd frÀmjas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors utbildningsinsatser och dess resultat hos patienter med hjÀrtsvikt.

Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den frĂ€msta behandlingen Ă€r kirurgi, dĂ€r mastektomi Ă€r en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvĂ€vnad och vĂ€vnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos Ă€r detta ett ingrepp som Ă€ven pĂ„verkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan Ă€r sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förstĂ„else för vilken betydelse sexualiteten har för patientens vĂ€lbefinnande.

Majs Àr en krÀvande vÀxt, framförallt nÀr det gÀller vÀxtnÀring. Den vill ha nÀring tidigt och under en lÄng tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kÀrnskörd av majs vid olika vÀxtnÀringsgivor. Att sammylla en startgiva av vÀxtnÀring tillsammans med utsÀdet vid sÄdd skulle kunna göra sÄ att plantan vÀxer till sig fortare och kan pÄ sÄ sÀtt klara sig bÀttre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogrÀs. En tidig utveckling av plantan brukar Àven bidra till en högre skörd.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Majs Àr en krÀvande vÀxt, framförallt nÀr det gÀller vÀxtnÀring. Den vill ha nÀring tidigt och under en lÄng tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kÀrnskörd av majs vid olika vÀxtnÀringsgivor. Att sammylla en startgiva av vÀxtnÀring tillsammans med utsÀdet vid sÄdd skulle kunna göra sÄ att plantan vÀxer till sig fortare och kan pÄ sÄ sÀtt klara sig bÀttre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogrÀs. En tidig utveckling av plantan brukar Àven bidra till en högre skörd.

I dagens samhÀlle Àr övervikt ett stort folkhÀlsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Det finns mÄnga metoder för hur man ska angripa problemet, men svÄrigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, bÄde hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var dÀrför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nÄ fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material frÄn totalt nio vetenskapliga artiklar. BÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vÀlmÄende hos svenska transsexuella patienter som har genomgÄtt könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hÀlsa. Vidare har Àven att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att kÀnna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen Àr baserat pÄ kommer ifrÄn en större utredning vid Karolinska Institutet som startade Är 2005, utförd av psykiatriska utredare pÄ Karolinska universitetssjukhuset.

Bakgrund: Alkohol Àr en stor riskfaktor för uppkomst av mÄnga sjukdomar. Det pÄverkar ocksÄ det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohÀlsa, uppvÀxt med missbrukande förÀldrar och kulturen Àr faktorer som pÄverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar bÄde vÀlbefinnande och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende.Metod: Litteraturstudien utgick frÄn en kvalitativ ansats. Data samlades in frÄn sju sjÀlvbiografier skrivna av personer med alkoholberoende.

Det Àr fÄ sjukdomar som har lika stor inverkan pÄ en mÀnniska som drabbats som just cancer. Varje Är ökar antalet drabbade och cirka var tredje mÀnniska kommer att drabbas av cancer och cirka 80 % av dessa kommer att behandlas med cytostatika. Eftersom mÄnga av dessa behandlingar sker pÄ mottagningar kommer sjuksköterskor i alla vÄrdformer att möta denna form av patienter. DÄ Àr det viktigt att veta vilken omvÄrdnad som denna specifika patientgrupp behöver och upplever att de fÄr. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för omvÄrdnad vid pÄgÄende cytostatikabehandling hos patienter med cancerdiagnos.