Uppsatsens är en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB används i praktiken i förhållande till de motsättningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsättningar kan leda till. För detta ändamål har frågan om hur tillämpningen förhåller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.

Denna studie utgår från hypotesen att det finns en traditionell modell för manlig homosexualitet i Latinamerika. Med studien vill man undersöka ifall modellens mall stämmer överens med de fallen som analyseras. Forskningsfrågorna som styr undersökningen är 1 Hur väljer män som har samlag med män att identifiera sig sexuellt? 2. Vad anses vara ?normalt? inom manliga sexuella sammanhang? Metoden som har använts är positivistisk fallstudie.

Förmaksflimmer karakteriseras av en snabb förmaksrytm som är oregelbundet oregelbunden och tillståndet är oftast kroniskt. Vanligen uppstår förmaksflimmer hos hund vid förmaksdilatation, sekundärt till förvärvade hjärtsjukdomar såsom dilaterad kardiomyopati (DCM) eller kronisk hjärtklaffsdegeneration. Förutom hjärtsjukdomar kan även andra sjukdomar ge upphov till förmaksflimmer och arytmin kan uppstå i frånvaro av underliggande sjukdom, så kallat idiopatiskt förmaksflimmer. Ökad kunskap om förmaksflimmer och dess orsaker hos hund behövs och syftet med denna studie var att undersöka vilka hundar som vanligen drabbas av förmaksflimmer genom att karakterisera en grupp av förmaksflimmerhundar i Sverige. Dessutom avsåg studien att undersöka om förmaksflimmer är vanligt förekommande vid andra sjukdomar än förvärvade hjärtsjukdomar, samt att, eftersom DCM är en av de vanligaste orsakerna till förmaksflimmer, undersöka hur vanligt förmaksflimmer är vid DCM.

Arbetsmarknadens förändringar i form av högre arbetstakt, tillfälliga anställningar och krav på flexibla arbetsvillkor, gör att allt fler upplever stress i arbetslivet. Långvarig stress medför stora hälsorisker för individen. Eftersom många av dagens sjukskrivningar beror på stressrelaterade sjukdomar, såsom depression och utmattning är det viktigt att studera metoder för stresshantering på arbetsplatsen. Beröring i form av massage kan minska stress hos individer samt fungerar som ett komplement i behandlingen för stressrelaterade sjukdomar. Ett fältexperiment med 28 tjänstemän utfördes för att undersöka om en kortvarig massage på arbetstid kunde inverka positivt på den arbetsrelaterade stressen jämfört med en avslappningsövning och vanlig rast.

Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen.Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hälsoutbildning? samt tre kategorier och åtta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen.

 Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som har fördubblats under de senaste 20 åren. Ett flertal sjukdomar är direkt relaterade till övervikt. Många väljer i dag att genomgå viktreducerande kirurgi i sin kamp mot fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur hälsan påverkades av viktreducerande kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes vilken inkluderade nio artiklar varav fyra artiklar var kvalitativa, fyra kvantitativa samt en kvalitativ/kvantitativ.

Bakgrund: Studier visar att allt fler äldre, allt högre upp i åldrarna, är sexuellt aktiva. Det fysiologiska åldrandet och sjukdomar styr den sexuella aktiviteten, inte åldern. Den sexuella tillfredsställelsen kan påverka det upplevda hälsotillståndet i parrelationen. Sjuksköterskan ska ha holistisk syn på omvårdnaden men studier visar att äldres sexualitet tenderar vara ett känsligt och svårt ämne, vilket kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete.Syfte: Syftet är att beskriva äldres uppfattning av begreppet sexualitet samt deras uppfattning av att sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård inkluderar samtal om sexualitet i omvårdnadsarbetet.Metod: Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes hos fyra par där minst en ur paret hade kommunal hemsjukvård.Resultat: I studien framkom att äldre uppfattar begreppet sexualitet som samlag. För deltagarna hade dock sexualiteten en fått ny innebörd i form av ökat behov av närhet, kroppsberöring och värme.

BakgrundVanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Vid kronisk sjukdom påverkas det psykiska och känslomässiga livet för både patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lättare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades på material från internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att få ett ökat självförtroende efter operationen och att operationen påverkar sexuallivet.

En våldtagen kvinna är ensam och sårbar. Det finns många fall där den utsatta inte får tillräckligt med stöd och hjälp. Och flera fall där polisen inte sköter sitt jobb. Möt Anna vars pappa går fri efter ha utnyttjat henne sexuellt i sju år. Och Maria som fick träffa sex poliser innan hon blev tagen på allvar..

Bakgrund: Det förekommer fler offer av kvinnor som utsätts för våld än vad det gör vid exempelvis trafikolyckor och malaria tillsammans. Sexuellt våld mot kvinnor är idag ett stort folkhälsoproblem. Sålunda måste allmänsjuksköterskan bemöta den våldtagna kvinnan med värdighet och agerar professionellt när svåra situationer uppkommer, eftersom ett bemötande med god omvårdnad speglar kvinnans framtida agerande och bearbetning av problemet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta våldtagna kvinnor samt att beskriva kvinnors upplevelser av att möta sjuksköterskor i vårdförloppet. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

 Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som har fördubblats under de senaste 20 åren. Ett flertal sjukdomar är direkt relaterade till övervikt. Många väljer i dag att genomgå viktreducerande kirurgi i sin kamp mot fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur hälsan påverkades av viktreducerande kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes vilken inkluderade nio artiklar varav fyra artiklar var kvalitativa, fyra kvantitativa samt en kvalitativ/kvantitativ.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Detta är en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Syftet med studien har varit att, med hjälp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rådande diskurser gällande kön och sexualitet som präglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?gränslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang används inom det sociala arbetet gällande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet är baserat på två öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar på en statlig institution där unga tjejer och kvinnor är omhändertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör området kön och sexualitet.

Långtidssjukskrivningarna har under de senaste tio åren fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar står för den största ökningen. Denna enkätstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrändhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende på olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska händelser och med avseende på upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sådana livsviktiga och traumatiska händelser i barndomen eller i nära anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jämförelse med kontrollgruppen, i större utsträckning skett i relation till närmaste familj eller nära vänner, samt varit upprepade eller pågått under en längre period. Personerna i patientgruppen har också uppgett att de blivit starkare påverkade av de livsviktiga och traumatiska händelserna jämfört med personerna i kontrollgruppen.