Female genital mutilation (FGM) is an ancient custom which is practiced in many African countries. After years of disturbances in these countries many Africans have immigrated to Sweden. The aim of this literature review was to describe how nurses in the best way can treat these women, and be able to provide the best care for them when they seek healthcare in Sweden, on account of complications from FGM, and to find out which part education play in the attitudes toward FGM..

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den Sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den Sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin Sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll.

Denna studie avsåg att undersöka framträdande normer och föreställningar i asylärenden som behandlar sexuell läggning som skyddsskäl. Ambitionen var även att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 från Migrationsverket och 12 från Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har använts vid tolkningen av analysen är ?hegemoni? respektive ?heteronormativitet?.

Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i.

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och biSexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin Sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollärare har på temat barns sexualitet. Studiens huvudfrågor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan är om barns sexualitet, hur förskollärarna reflekterar och agerar kring ämnet och barnens Sexuella lekar. En utav huvudfrågorna var vilket utrymme barns sexualitet får i vardagen på förskolan. Den tidigare forskningen är överens om att barns sexualitet länge varit tabubelagt och inget som förskollärare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen är även överens om att det är viktigt för förskollärare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att använda ord och begrepp som är lätt för barnen att förstå för att göra barnens sexualitet synlig och bekräftad. I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och Sexuella lekar. Studiens empiriska underlag består av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollärare.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Många kvinnor som får diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp på sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet måste avlägsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrån kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förändrad kropp och att få en ny identitet, Saknad i det Sexuella livet, Att få stöd och känna rädsla i sin relation.

?Bröstcancer och mastektomi kan leda till Sexuella svårigheter för kvinnor. Sexualitet och intimitet är av betydelse för livskvaliteten, och vårdpersonalen behandlar inte eller är obekväma med att vårda patienter med Sexuella problem.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter en mastektomi. Arton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att förändringar av kroppens utseende, sociodemografiska skillnader och den psykiska och fysiska hälsan är faktorer som påverkar sexualiteten efter en mastektomi. Kvinnor som genomgår bröstbevarande kirurgi upplever en bättre sexuell hälsa än de som genomgår mastektomi.

Bakgrund: Patienter med Sexuella problem finns överallt inom vården och studier visar attdetta är ett ämne som patienterna gärna hade pratat mer om. Enligt WHO:s Sexuellarättigheter har alla människor rätt till sexualupplysning och att erhålla information relateradtill sexualitet. Som det ser ut nu är sökordet ?Sexualitet/Reproduktion? något som sällan elleraldrig dokumenteras under. För att tillgodose patientens behov bör sjuksköterskan därför hakunskap och insikt i vanligt förekommande Sexuella problem och läkemedelsbiverkningar.Syfte: Vårt syfte är att undersöka sjuksköterskans inställning till att prata med patienter omsexualitet.

I barnmorskans profession ingår det att möta ungdomar genom samtal och rådgivning för att främja deras Sexuella hälsa. Barnmorskan kan arbeta hälsofrämjande genom att identifiera hälsorisker samt informera om sex- och samlevnad och STI (Sexually Transmitted Infections). Klamydia är den mest förekommande bland alla STI och antal smittade av klamydia ses högst bland ungdomar. Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot STI. Forskning visar på att kondomanvändningen minskar och att ungdomar fokuserar mer på oönskad graviditet än risken att bli smittad av någon form av STI.

Sex är idag inte ett tabubelagt ämne utan kan fritt diskuteras. När barnet blir tonåring börjar det intressera sig för frågor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, när de går i nian. Syftet med denna studie är att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frågor kring sex, och om vad de då främst pratar om.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om Sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig data kring äldre människors sexualitet samt vårdens bemötande och attityder.Bakgrund: Att vara äldre och patient och samtala med hälso- och sjukvårdpersonal om sexualitet kan upplevas svårt. Inte sällan uppfattas problemen ligga hos behandlaren. Patienter uttrycker en önskan om information om hur sjukdomar, behandlingar och medicinering påverkar sexualiteten. Då samtal kring sexualitet kan vara känsligt är det viktigt att närma sig ämnet med lyhördhet och respekt för personlig integritet. Att som sjukvårdspersonal vara mottaglig och öppen är därför viktigt i mötet med äldre patienter i samtal som rör sexualitet.

Rapport A 2005:19 som Statens folkhälsoinstitut har gjort visar på att hbt-ungdomar i vissa avseenden mår psykiskt sämre än övriga ungdomar och att det därför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rätt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhåller sig till och tänker kring sexuell läggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstånd men också återskapar heteronormativiteten i samhället. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprätthåller synen på heterosexualitet som det naturliga och önskvärda och som gör att denna Sexuella läggning fortfarande är norm. Med hjälp utav öppna och neutrala frågor i samtalen låter kuratorerna ungdomarna själva definiera sin Sexuella läggning som sedan, beroende på vad ungdomen själv vill prata om, kan få ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.