Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begränsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har på unga mäns görande av genus och sexualitet. Våra frågeställningar var; Hur framställer informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tänker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda på detta använde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att söka svar på vilka analytiska verktyg som krävs för att förstå villkoren för mänskligt handlande. Min tes är att den diskursteoretiska epistemologi som kommit att dominera samtida feministisk forskning - i uppsatsen representerad främst av Judith Butler - inte tillhandahåller dessa analytiska verktyg. För att pröva denna tes har jag intervjuat fem heterosexuella, feministiska män om deras erfarenheter av sex. Jag frågar mig: på vilket sätt bestäms intervjupersonernas sexuella interaktion med kvinnor av deras respektive positioner som heterosexuella män och som feminister? I min analys tillämpar jag ett dialektiskt angreppssätt och stöder mig framför allt på Margaret Archers teoribygge.Min slutsats blir att det, för att i detalj kunna blottlägga villkoren för männens handlande, är fundamentalt att göra den typ av distinktioner som diskursteorin emotsätter sig - mellan subjektivt och objektivt, diskurs och praktik, etcetera.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal på ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsättningar samt hur detta arbete i så fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner från fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och två kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring ämnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet är en självklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsättning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhället finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det är under de senaste 20 åren som våld mot kvinnor har uppmärksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelägenhet. Idag erkänns våldet som ett stort folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ca 30 % av alla världens kvinnor rapporterar att de upplevt någon form av misshandel av en partner och i Sverige är den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 år.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilka sätt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framställningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero på. Syftet är även att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna på sociala medier kan ha för användarnas föreställningar om kön och sexualitet. Frågeställningarna är: ?Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse på Twitter? I så fall, på vilket sätt och vad kan det bero på?? och ?Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha någon betydelse för Twitter-användarnas föreställningar om kön och sexualitet? I så fall, på vilket sätt??. För att uppnå syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inläggen på hashtagen #paradisehotelse.

Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.

Våldtäkt är ett av de mest kränkande sexualbrotten en enskild individ kan utsättas för och en grundläggande uppgift för samhället är att skydda både vuxna och barn mot alla former av sexuella kränkningar. Den svenska sexualbrottslagstiftningen har blivit föremål för frekventa reformer i syfte att stärka detta skydd, men trots alla försök har utvecklingen inte gått i önskad riktning vad gäller våldtäktsbrottet. Under de senaste decennierna har det skett en dramatisk ökning av våldtäktsanmälningarna bland annat på grund av att kvinnor blivit mer benägna att anmäla olika typer av våldtäkter, utöver sådana som sker under överfallsliknande former. Kvinnor har exempelvis blivit allt mer benägna att anmäla våldtäkter som begås inom en relation, våldtäkter utan några fysiska skador, uppraggningsvåldtäkter och våldtäkter där kvinnan själv varit berusad vid övergreppstillfället. De flesta brottmål som resulterar i att åklagaren beslutar att väcka åtal leder också till fällande dom.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera engagemangets roll i förhållandet till sociala problem och belysa detta utifrån exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frågor om engagemangets betydelse då det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har använt oss av en rad teorier som vi har tillämpat på sociala problem, engagemang samt på trafficking. Teorier som behandlas är bland annat Meeuwisse och Swärds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhälleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan är återkommande i uppsatsen är objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder på engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi på handel med kvinnor för sexuella ändamål.Vårt intervjumaterial består av fyra kvalitativa intervjuer, med två män och två kvinnor där samtliga är utbildade socionomer.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet.

Bakgrund: Alla individer innehar grundläggande rättigheter just i egenskap av att vara människa. Rätten till hälsa är en av dessa, och ska bland annat inkludera säker sexuell och reproduktiv hälsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rättighet. Gali-distriktet är beläget nära gränsen till övriga Georgien och anses som ett lågprioriterat område. Kvinnors position beskrivs där extra utsatt, då exempelvis våld i nära relationer är vanligt förekommande.

I förevarande framställning har behandlats den rättsliga hanteringen av barns utsagor i mål om sexualbrott, där en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmål låtit företas mot bakgrund av den rättsliga apparatens hantering av barnets berättelse i ett initialt skede av rättsprocessen. I mål om sexuella övergrepp mot barn utgår en värdering av de bevis som finns att tillgå ? det vill säga barnets utsaga allena ? inte sällan från den vuxnes förmåga att förstå och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar därmed att försättas i ett svårt underläge gentemot den vuxne, då rättsprocessuella krav utformade i en vuxensfär kan leda till uppkomsten av icke oväsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevärd vikt att tillstå att barnets position i rättssystemet är svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojämlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bättre söka anpassa den rättsliga processen till barns särskilda behov.