Våldtäkt är ett allvarligt samhällsproblem, våldtäkt är ett begrepp laddat av värderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar på bemötandet av våldtäktsoffer. Metoden som användes var en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar lästes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade på att tilltron till våldtäktsmyter var en stark faktor som påverkade synen på våldtäktsoffer. Våldtäktsmyterna som idag är vedertagna är desamma som bokstavligt talat var etablerade redan på medeltiden.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgått stor förändring. Debutåldern sjunker och fler sexualpartners är mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i många avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken på en skadlig livsstil då det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer också tenderar att använda mer tobak, alkohol och droger jämfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar på att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lågt antal sexualpartners.

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev då om 6 Kap i brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio åren och den folkliga opinionen började ifrågasätta den dåvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rådande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstärka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmälda våldtäkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur angående informationsbehovet hos kvinnor med gynekologisk cancer och deras partner. Den systematiska litteraturstudien är baserad på SBU:s (1993) sju steg för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes för litteratursökningarna var CINAHL, PubMed och The Cochrane Library. Tio vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade på att kvinnor med gynekologisk cancer var i behov av information kring behandling, utkomst av sjukdomen, psykiska och fysiska effekter av behandling.

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrättsdomar i mål om sexualbrott mot barn? är en studie av det sätt på vilket barn mellan 12 och 15 år beskrivs och bemöts i sexualmål där de medverkar som målsäganden. Uppsatsen intresserar sig för de föreställningar om kön och sexualitet som ges och får betydelse i rättens bedömning i målet. De strikt straffrättsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lämnas åt sidan och lämna plats åt den genusrättsliga intressesfären, vilken fokuserar könets betydelse inom rätten och riktar en kritik mot föreställningen om rätten som objektiv, saklig och opåverkad av kulturella föreställningar.Uppsatsens frågeställningar ringar in de beskrivningar av målsäganden som gäller dennes agerande och uppträdande innan, under och efter den i målet prövade gärningen. Vidare undersöks hur rätten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som målsäganden besitter sen tidigare..

Inledning: Överdrivna sexuella handlingar och de risker de kan medföra har beskrivits sedan antiken. Hur man sett på problemen har varierat beroende på vilket religiöst eller politiskt perspektiv man utgått ifrån. Man har ännu inte kunnat enas om vilken term som bäst beskriver problemen, vilket försvårar forskningen och skapar osäkerhet om hur problemen ska behandlas. Den term som allt oftare används bland allmänheten och i media är sexmissbruk. Allt fler söker hjälp för problem som de själva kallar sexmissbruk.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna läsa. För att få svar på följande frågeställningar; Vad är läsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna läsa och när upplever elever att de har användning för sin läskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkätundersökning. Samtliga elever som ingick i vår kvalitativa studie går i årskurs tre. Eleverna gick i två olika skolor i två skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det är bra att kunna läsa. De anser dock att läsning är ordförståelse, kunskap och ord.

Denna uppsats behandlar ämnet adoption utifrån etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen påverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan påverkas negativt av adoptionen. Vårt empiriska material är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration från en tematisk analysmetod. I vårt resultat uppger ingen av våra respondenter att de själva upplevt några problem med sin adoption.

Sex och samlevnad är ett mångfacetterat ämne som ska ge biologiska, sociala och etiska aspekter på samlevnad. Under de senaste 100 åren har synen på sex och sexualitet ändrats från att ha varit ett mer eller mindre tabubelagt ämne till att idag i mångas ögon vara överexploaterat. Sex och samlevnad finns idag i läroplanen från årskurs fyra. Tidigare studier har visat att ungdomar varit missnöjda med sex- och samlevnads-undervisningen i skolan samtidigt som den sexuella ohälsan bland unga ökar. Det primära syftet med studien var att undersöka unga kvinnor och mäns kunskap om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och abort samt inställning till sex- och samlevnadsundervisning.

Då trafficking för sexuella ändamål är ett brott mot mänskligheten som pågår i outtröttlig styrka vill den här uppsatsen belysa hur Sverige som stat arbetar för att motarbeta trafficking både internationellt och nationellt. För att kunna göra en så bred bedömning som möjligt av svenska statens arbete har teorin varit en rättsociologisk då den tar upp både lagliga, samhälleliga, etiska och sociala aspekter. Och då det är en stats arbete som granskas har metoden som använts varit utvärderande då uppsatsen velat lyfta fram hur lämpligheten men även effektiviteten av Sveriges arbete är. Som en del av detta har mycket av empirins fokus lagts på de bakomliggande mekanismerna så som vilka grupper som livnär sig på att sälja andra personers kroppar, hur den svenska sexköpslagen är utformad och hur de svenska myndigheterna arbetar med problematiken..

Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills främst fokuserat på attityder till kondom och kondomanvändning. I dagsläget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkätundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. Några signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmåga och impulsiva sexuella beteenden. När enbart sexuellt riskbeteende studerades så fanns signifikanta medelvärdesskillnader mellan könen.

Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet..

Den här artikeln undersöker det aktuella kunskapsläget gällande ungdomars sexuella riskbeteenden på internet. Det är en litteraturöversikt som samlar bland annat fynd om risker som ungdomar möter online. Vi undersöker även vad forskning på området har kommit fram till avseende skydd och förebyggande åtgärder. Resultaten visar på att det är ett problem som ofta har överdrivits, gällande dess utbredning och graden av fara i det som en del ungdomar företar sig när de använder internet. Samtidigt tyder resultaten på att det, detta till trots, är ett problem att ta på allvar och att både forskning, professionella, föräldrar m fl.

Mitt syfte är att undersöka hur unga män porträtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förståelser av maskulinitet och sexualitet som återfinns, skapas och återskapas i berättelserna. Det empiriska materialet består av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlägga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som påverkar unga människor idag. Jag vill också se om det skapas några motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.