Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet.

Sexuellt våld i konfliktområden är en företeelse som drabbar såväl kvinnor som män. Med utgångspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt våld i konfliktområden kan dock fås bilden av att endast kvinnor drabbas av detta våld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjälpa offer för sexuellt eller politiskt våld i konfliktområden är det endast 3 % som på något sätt nämner män som offer för detta sexuella våld och då i regel alldeles kort. Det pågår alltså en omfattande diskriminering mot män som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhåller sig vid framställandet av offer för sexuellt våld och huruvida sexuellt våld mot män i konfliktområden är tabubelagt i desamma.Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram är den kritiska diskursanalysen.De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell.Resultatet visar på en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt våld i konfliktområden.

I och med att den nya lagen (Lagen om förbud mot sexuella tjänster 1998:408) infördes, har man sett att sexhandeln har blivit mer dold. Utifrån det har polisens förebyggande arbete blivit svårare. Trafficking som är en del av könshandeln, är något som polisen har arbetat mot länge, det är inget nytt brott. Men den 1 juli 2002, infördes ett nytt brott i brottsbalken, Människohandel för sexuella ändamål. Årligen uppskattar EU att det in i EU förs cirka 120 000 ? 500 000 kvinnor och barn från andra delar av världen, varav 300-600 av dem hamnar i Sverige.

Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin.

Urininkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem. Livskvalitén för den drabbade blir påverkad och upplevelsen av skam medför att många inte söker vård för problemet.Sexuell hälsa är en central del i människors liv och är viktigt för att kunna känna välmående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos personer med urininkontinens. För att kunna svara på syftet genomfördes en litteraturstudie med manifest innehållsanalys. Efter litteratursökning och kvalitetsgranskning valdes 17 artiklar ut för att ingå i studien.

Konfliktrelaterat sexuellt våld är ett fenomen som fått stor internationell uppmärksamhet under de senaste två decennierna. Det har talats om passiva och sårbara kvinnor som brutalt våldtagits av uniformklädda män. I realiteten drabbas dock även män och pojkar av sexuellt våld och våldtäkt, likväl gör sig kvinnor och flickor skyldiga till sexuella övergrepp i konflikter. UN Action är det internationella organ som FN använder för att kordinera sitt arbete mot konfliktrelaterat sexuellt våld och denna uppsats syftar till att analysera UN Action:s diskursiva representationer av förövarna och offren. Dessa representationer diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som har dekonstruerat de hegemoniska representationerna av det konfliktrelaterade sexuella våldets förövare (män) och offren (kvinnor), samt påvisat andra kontignenta diskursiva representationer; så som ?män och pojkar som offer? samt ?kvinnor och flickor som förövare?.

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande.

Uppsatsens titel: Institutionella ägares syn på icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, Hållbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella ägare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvådelat syfte. För det första kartlägger vi i vilken utsträckning institutionella ägare tar hänsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hållbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hållbarhetsredovisning kan förändras för att bättre tillgodose de institutionella ägarnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns någon befintlig fullständig teori inom det studerade området.

Syftet med vårat arbete är att få fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster). Vi vill undersöka hur lagen tillämpas i praktiken av polisen och vilka svårigheter som uppstår när lagen ska tillämpas. Följande frågor söker vi svar på: Varför går så få anmälningar till åtal? Varför blir så få åtal fällande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns på området.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet.

Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig.Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna.

Det finns många olika Data Mining-processer som kan tillämpas i ett Data Mining-projekt. Fördelen med att använda en Data Mining-process är att projektet blir strukturerat, processen kan hjälpa till att minska risker som annars kan uppstå och kan medföra att projektmålet förändras. Data Mining-processen som studien har undersökt är generell och studien försöker därmed precisera olika faser av processen, för att anpassas till ett prognostiseringsprojekt.Studien utvärderar den preciserade prognostiseringsprocessen genom att följa och dokumentera ett prognostiseringsprojekt på en tillverkningsindustri. Studien analyserar teoretiskt vilka implikationer tillverkningsindustrin kan möta och även om studiens framtagna process är tillämpningsbar i detta fall. Studien visar att det på en teoretisk nivå går att genomföra studiens preciserade Data Mining-process och visar även vilka risker som kan uppkomma om ett prognostiseringsprojekt inte följer en Data Mining-process..

Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats.

Denna uppsats behandlar det relativt nya begreppet sexuellt självskadebeteende. I studien presenteras tidigare forskning som relaterar till bl.a. självskadebeteende generellt och riskbeteende hos unga. Sex intervjuer har utförts med dels specialister inom sexologisk problematik samt med kuratorer. Studien ämnade tittade närmare på definitioner av sexuellt självskadebeteende, samt vilka värderingar kring kön och god respektive destruktiv sexualitet de förmedlar.

Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning.