Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Syftet med denna uppsats är att belysa och jämföra det utsatta barnets öde såsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina föräldrar sätts ut i skogen för att dö med genomborrade hälar, men blir funnet och räddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus långt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud såg häri ett mönster som han menar går igen i varje pojkes psykosexuella utveckling ? ett sexuellt begär i förhållande till modern och hatiska känslor i förhållande till fadern/rivalen.

Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människansnatur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har denstor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbascirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en avde mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen ochbehandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten ochgenom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studievar att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer.

Arbetet undersöker det straffrättsliga rekvisitet ?tillåtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestämmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsättning för att en individ ska kunna ge en tillåtelse som gör gärningen straffri är att denna har förmåga och tillfälle att göra detta, dvs. självbestämmande. Inom straffrätten är självbestämmande ideologiskt preciserat utifrån en idé om människan som en fri individ, vilket får konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillåtelse?.

Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att ge alla patienter god vård på lika villkor. Icke-heterosexuella har en historik av att diskrimineras och att stämplas som avvikande. Heteronormativiteten, där heterosexualiteten fungerar som norm, genomsyrar hälso- och sjukvården. Det har visat sig finnas brister i bemötandet av icke-heterosexuella patienter och att de i högre grad har nedsatt psykiskt välbefinnande än heterosexuella. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka hur icke-heterosexuella patienter upplever sig bli bemötta i hälso- och sjukvården samt vilka faktorer som påverkar bemötandet.

Arbetet undersöker det straffrättsliga rekvisitet ?tillåtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestämmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsättning för att en individ ska kunna ge en tillåtelse som gör gärningen straffri är att denna har förmåga och tillfälle att göra detta, dvs. självbestämmande. Inom straffrätten är självbestämmande ideologiskt preciserat utifrån en idé om människan som en fri individ, vilket får konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillåtelse?.

Bakgrund: Sexualiteten är ett grundläggande behov för människan och är på grund av sin privata natur ett känsligt ämne. Det finns många fördomar kring äldre och sexualitet och det är inte helt socialt accepterat att äldre kan och vill ha ett rikt sexliv eftersom sexualitet i vårt samhälle är starkt förknippat med ungdom och ålderdom med asexualitet. Många äldre anser att det är sjukvårdspersonalens sak att föra sexualiteten på tal samtidigt som personalen i sin tur finner det obekvämt att diskutera sexualitet med sina patienter.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vårdpersonalens attityder gentemot äldres sexualitet för att förstå attitydernas påverkan på omvårdnaden.Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, varav två var kvalitativa, analyserades. Samtliga artiklar fanns i Cinahl, PubMed, AgeLine och Ersta Discovery.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 10 procent av alla fertila kvinnor. Världen över beräknas 176 miljoner kvinnor vara drabbade av sjukdomen. Endometrios medför ett stort lidande då sjukdomen påverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella välbefinnandet. Det krävs god kunskap om hur kvinnorna upplever sitt tillstånd och sin kropp för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna främja kvinnornas hälsa och ge en god vård. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.

BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke.MetodLitteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

BakgrundLivmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period.SyfteAtt belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer.MetodStudien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer.Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter.

Bakgrund: Att vara njursjuk och starta dialysbehandling blir för många en stor livsomställning som kan utlösa olika krisreaktioner. Bundenheten är central för hemodialyspatienter då behandlingen tar minst fyra timmar, tre gånger i veckan. Nedsatt njurfunktion ger hormonell påverkan som testosteronsänkning och prolaktinstegring vilket leder till nedsatt sexuell lust och förmåga. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa hur patienter som behandlas med hemodialys upplever att sjukdomen påverkar sexuell hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt av 10 artiklar; två kvalitativa och åtta kvantitativa.