Syftet med vår rapport är att forska kring hur pedagoger förstår beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förståelse får för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi på hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem även hur de förhållit sig till detta begrepp. Andra delen av vår bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gällande barn med beteendemässiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men även hur pedagogerna skall förhålla sig till barn som uppfattas ha beteendemässiga problem.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet.

Studiens syfte var att undersöka förekomsten av mobbning och sexuella trakasserier vid ett industriföretag. 330 kollektivanställda och tjänstemän vid Företaget besvarade en enkät där de ombads ange i vilken utsträckning de utsatts för kränkande beteenden samt uppge vilken arbetsrelation de hade till de som utsatt dem för handlingarna. Resultaten påvisade samband mellan förekomsten av mobbning och sexuella trakasserier. Kön, ålder och anställningsform hade betydelse för i vilken utsträckning sexuella trakasserier upplevdes. Anställningsform hade även betydelse för vem som angavs som förövare av kränkningarna.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och analysera hur barn reagerar på sexuella övergrepp med fördjupning i om det förekommer könsspecifika reaktioner. Fokus ligger på barns reaktioner under barndomen utan någon redogörelse för långtidseffekter i vuxen ålder. Barns reaktioner förklaras utifrån psykodynamisk teori, objektrelationsteori, anknytningsteori samt könsrollsutvecklingen hos pojkar och flickor. Frågeställningarna var: Vilka symtom och beteendestörningar uppvisar sexuellt utsatta barn? Förekommer könsspecifika skillnader? En slutsats som kan dras är att det inte finns några karakteristiska symtom eller beteendestörningar som är specifika vid den sexuella övergreppsproblematiken.

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.

Inom förskolan finns många barn med ?störande? beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas.Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras.Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare.

Bakgrund: Sexualitet hos äldre är precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmågan och de sexuella behoven fortsätter långt upp i åren. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för välbefinnandet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv påverkan på äldre kvinnors sexuella välbefinnande.Metod: En kvantitativ metod har används på ett redan insamlat datamaterial. Detta material består av omfattande enkäter som samlades in under åren 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt välbefinnande har testats mot flera relevanta variabler.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares föreställningar om jämställdhet och kränk-ande behandling samt att studera hur lärare vill hantera och förebygga sexuella trakasserier. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Norrland. Resultatet analyserades och tolkades utifrån skolans styrdokument gällande värdegrund och teorier om genus och intersektionalitet. Undersökningens slutsatser är att lärares vaga uppfattning om jämställdhet får konsekvenser för hanteringen av sexuella trakasserier. Intentionerna är ofta goda och leder till att lärarna alltid vill hantera sexuella trakasserier, oftast genom att markera att beteendet inte är accepterat och sedan hålla enskilda samtal med berörda elever.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer.

Det är allmänt känt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svårigheter samt psykisk ohälsa. Trots att forskningen i ämnet har intensifierats de senaste åren är det fortfarande ett kunskapsområde där mycket saknas. Detta är en kvalitativ uppsats med syftet att återge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen påverkat deras uppfattning av sin föräldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjälp av ett frågeformulär med öppna frågor har vi fått tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har påverkat deras föräldraroll. Mammornas berättelser har analyserats med hjälp av meningskoncentrering.

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och värderingar bland ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Om den sexuella hälsan upplevs otillfredsställande kan ett lidande uppstå. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn på ämnet unga som begår sexuella övergrepp, kan förklara varför det är svårt att få tag på behandlare eller behandlingshem för flickor som begår sexuella övergrepp. Jag har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begår sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn på kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstå vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begår sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som används i behandling av de unga beror på vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som är relevanta för mitt valda ämne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar på nödvändigheten av relationen mellan de unga som begår sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

SammanfattningSexuella trakasserier och övergrepp är välbeforskade ämnen inom många områden, forskning saknas dock i stor utsträckning inom idrotten. Sexuella trakasserier och övergrepp bör belysas inom de svenska idrottsföreningarna, bland annat då de aktiva är i beroendeställning till sina tränare. Syftet med denna studie är att åskådliggöra hur idrottsföreningar i Umeå kommun förhåller sig till sexuella trakasserier och övergrepp, som begås av tränare på aktivt barn, utifrån Riksidrottsförbundets policy och handlingsplan. Studien är en kvalitativ studie som bygger på sju intervjuer från fyra olika idrottsföreningar. Studien har en deduktiv ansats och har sin utgångspunkt i riksidrottsförbundets riktlinjer.

Den här studien har fokus på unga människors syn på risk och sexualitet. Det övergripande syftet är att undersöka hur unga människor uppfattar och bedömer sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrågor att särskilt studeras: Vad påverkar unga människors förståelse av sexuella risker? Vilka sexuella risker är mest framträdande för unga människor idag? Studien är av kvalitativ art och för att besvara frågeställningarna har fokusgrupper online genomförts. Studiens material består av fyra fokusgrupper med totalt 16 informanter i åldern 18?24 år.