En arbetssökande förväntas idag formulera ett CV i syfte att marknadsföra sig själv och sin kompetens. Enligt experter finns det konkreta råd att följa; man ska ha ett lättläst och kort CV som lyfter fram relevant information på ett personligt och intressant sätt. Detta CV ökar den arbetssökandes chanser att få sitt drömjobb. Tidigare forskning visar att korta CV har större chanser att leda vidare, att det går att uttyda personlighet och kompetenser från ett CV. Utseendet på ett CV har sålunda reell betydelse på arbetsmarknaden.Den här uppsatsen utgår dock ifrån att fenomenet CV också kan ses som ett resultat av social konstruktion.

Vi lever i Sverige i en demokrati. På de flesta håll i samhället eftersträvar man jämlikhet mellan grupper såväl som individer av olika kön, sexuell läggning, etnicitet, ekonomisk ställning samt kulturell tillhörighet. Detta gäller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregå med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturområdet har för mig varit okänt. Under min utbildning har vi inom det Föremålsantikvariska programmet, Högskolan på Gotland, haft ett fåtal föreläsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utställningar.

Syfte: Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieungdomar ser på ansvarstagande gällande preventivmedel i en fast relation.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes för att undersöka könsskillnader i ansvarstagande hos gymnasieungdomar över 18 år. 102 enkäter delades ut med jämn fördelning mellan könen. Enkäten bestod av en öppen fråga samt fem slutna frågor med kommentarsfält. Chi-två-test användes för att undersöka signifikansen (p<0.05) mellan könen.Resultat: Det fanns inte någon signifikans mellan unga kvinnor och män avseende ansvarstagande. Däremot kunde en skillnad mellan könen ses när det gäller kännedom om olika preventivmedel, vart man hämtar information om preventivmedel samt varför preventivmedel används.

Katten är idag ett av våra vanligaste husdjur. Kastration av både hon- och handjur har blivit ett tämligen rutinmässigt ingrepp för att både hindra fortplantning och hantera beteendeproblem, vilka oftast är naturligt förekommande beteenden, men av sina ägare identifierade som oönskade. Förväntningarna på effekten av kastration förefaller bygga på allmän uppfattning snarare än vetenskaplig kunskap och inte heller veterinärer kan alltid ge välgrundade besked i frågan. Denna litteraturöversikt avser belysa vilken kunskapsbas som finns vad gäller beteendeförändringar efter kastration av katt. Vad händer rent beteendemässigt vid kastration? Vilka eventuella beteenden slocknar och vilka uppkommer? Vilka av de vanligaste beteendeproblemen ändras inte vid kastration? Hur påverkar beteendeförändringar kattens sociala interaktion? Det finns studier där man har undersökt olika faktorer som skulle kunna påverka kastrationens effekt på beteendeförändringar.

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Ett holistiskt synsätt är en förutsättning för god vård. För att se hela människan är detnödvändigt att känna personen framför sig. Lesbiska och bisexuella kvinnor upplever ilägre utsträckning än andra att de är nöjda med sjukvården de får. Det är främstheteronormativt bemötande och kunskap som de uppger vara ett av de största problemen.Genom att förutsättas vara heterosexuella blir de tvungna att aktivt ?komma ut? införvårdgivaren eller riskera att få sämre vård än vad de annars skulle kunna få.

Vår studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. Då sex och sexualitet i många fall anses känsligt att prata om så är detta något intressant att studera. Studien syftar till att få en förståelse för vad/vem som påverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gäller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt ämnet finns att hämta. Metoden vi valde att använda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan åldrarna 18-20år. Resultaten visar att synen på sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

Vår studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. Då sex och sexualitet i många fall anses känsligt att prata om så är detta något intressant att studera. Studien syftar till att få en förståelse för vad/vem som påverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gäller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt ämnet finns att hämta. Metoden vi valde att använda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan åldrarna 18-20år. Resultaten visar att synen på sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

Då giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det är den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgått en serie av anpassningar för att kunna överleva på denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gång utvecklat en otrolig längd som gör att den når långt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlång form och behåring på läpparna som ska skydda den från trädens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lång, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lättuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fått ett anpassat utseende och utbredning på dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fått anpassa sig till stora höjdskillnader, då giraffen kan sträcka sig upp till ett träd och bli mer än fyra meter lång, men i nästa stund böja sig ner för att dricka vatten på marknivå. Som följd av dess längd har dräktiga och lakterande honor, samt växande ungdjur, en väldigt hög kalcium- och fosfatomsättning i kroppen och kan därför lida brist på dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens längdutveckling har länge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns även en annan teori som baserar sig på att den drivits av sexuell evolution..

Denna uppsats består av en litteraturöversikt och två kvantitativa studier om män och transpersoner som säljer sexuella tjänster till andra män. Den första delen presenterar forskning om män som säljer sexuella tjänster till män i allmänhet och kring behovet av förebyggande åtgärder mot hiv och STI i synnerhet. Del två är en analys av män som säljer sexuella tjänster och deras inställning och praxis när det gäller säkrare sex. Analysen bygger på material från MSM (Män som har sex med män) enkäten som genomfördes 2006. Denna studie visar att män som säljer sex har betydligt högre risk-beteende än andra män som har sex med män. Detta visar på behovet av hiv-prevention i den grupp av män som säljer sexuella tjänster.

Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning.

Syftet med studien är att belysa hur regnbågsföräldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhällsmiljö. Trots att det idag finns lagar som reglerar alla människors rätt att leva med och älska vem man vill finns det i samhället fortfarande många hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vår studie utgått från queerteorin som ifrågasätter det normala och vänder upp och ner på antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sätt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhållningssätt till det normala, och innefattar inte en begränsande identitet. Undersökningen är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer av tre regnbågsfamiljer.  Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan.

Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vården till skillnad från heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vården, samt att vara öppna med sin sexuella läggning av rädsla för negativt bemötande vilket får konsekvenser för deras hälsa. Därför efterfrågas mer HBT-kunskap i vården av dessa patienter. HBT-patienter efterfrågar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vården. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det påverkar vården, bemötande för denna patientgrupp i praktiken.

En förlossning kan påverka en kvinna när det gäller hennes självbild och hur hon fungerar ien relation. Det kan också förekomma fysiska förändringar hos kvinnan, framför allt iunderlivet. Det finns mycket forskning om hur samlivet påverkas efter en förlossning. Deflesta studier är genomförda 3-12 månader postpartum och beskriver ofta vilka problem somkan uppstå hos kvinnan när det gäller just samlivet. Syftet med detta arbete är att beskrivahur en vaginal förlossning kan ge ett förbättrat samliv 3-7 år efter förlossningen.

Antibiotikaresistens hos bakterier har de senaste årtionden ökat drastiskt och är idag en av de största medicinska utmaningarna samhället står inför. Resistensutvecklingen har ökat i takt med den oförsiktiga användning av antibiotika som präglat både sjukvård och djuruppfödning i många år. Via akvatisk miljö har antibiotikaresistensgener stora möjligheter att spridas och är svårkontrollerbara. Den här litteratursammanställningen undersöker vilka ursprung antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kan ha och om det kan ske en horisontell genöverföring mellan bakterier. Vidare undersöks olika risker med antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö, vilken möjlig roll de kan ha i resistensutvecklingen och hur de kan spridas tillbaka till människor och landlevande djur. Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kommer ifrån utsläpp av resistenta bakterier från djuruppfödningar, akvakultur, sjukhus och bostäder.