Syftet med vår studie var att undersöka hur ledande personer inom arbetet mottrafficking i Uganda ser på sexuell trafficking som socialt fenomen/problem. Viville ta reda på vad dessa uppfattningar påverkas av och hur de i förlängningenpåverkar deras arbete mot sexuell trafficking och de utsatta. Vår undersökningsresultat och analys bygger på nio semistrukturerade intervjuer med praktiker ochexperter inom många olika fält som på ett eller annat sätt anknyter till arbetet mottrafficking. Resultaten av dessa intervjuer presenteras i tematisk form utifrån vårafrågeställningar. Vår studies teoretiska utgångspunkter var postkolonial teori samtintersektionellt perspektiv.

Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen ? här definierat som ?frånvaro av lust till Sexuell praktik?. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansågs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Frågeställningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjälp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlänka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) användes för att försöka få svar på frågeställningarna.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Vi har valt att använda oss av textmaterial från ett diskussionsforum på internetsajten Ungdomar.se. Syftet med denna studie är att undersöka hur användare av detta forum talar om sexuell identitet och kategorisering av sexuell identitet, i de texter vi studerar.De frågeställningar vi utgått ifrån är: ? Hur talar man om sexuell identitet?? Hur talar man om att kategorisera eller definiera sin sexuella identitet?? Hur talar man om negativa och positiva aspekter av att forumets diskussionstrådar kategoriseras på ett visst sätt?Vi har använt oss av diskursanalys som metod och undersökt olika mönster och diskurser i den text vi valt att studera. Vi har använt oss av tre diskussionstrådar från ett diskussionsforum vilka vi, utifrån teori och tidigare forskning, analyserat under olika teman. Några av de teorier och begrepp vi använt oss av är socialkonstruktionism, heteronormativitet och sociala kategorier.Vårt resultat visar att det i textmaterialet finns olika sätt att tala om sexuell identitet och kategorisering av sexuell identitet, samt hur forumet är kategoriserat.

Eftersom sexualitet anses vara en del av människans basala behov innebär det att sjuksköterskor bör se sexuell hälsa och ohälsa som en del av sitt ansvarsområde. Tidigare studier har visat ur ett patientperspektiv att sjuksköterskor inte gör detta i tillräckligt stor utsträckning, och under sökordet sexualitet/reproduktion dokumenteras det väldigt sällan. Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det därför viktigt att undersöka vad detta beror på. Syftet är att med hjälp av en litteraturöversikt undersöka om sjuksköterskor talar om sexuell ohälsa med sina patienter, och om de inte gör det vilka är då de upplevda bakomliggande hindren till detta. Metoden som användes var en litteraturöversikt som baserades på åtta vårdvetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats där sjuksköterskornas upplevelser stod i fokus.

Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvården uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var även att få en förståelse i vad som kan hindra eller främja ett evidensbaserat arbetssätt. Studien utgick ifrån en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell där även studiens resultat är tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgångspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvården i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som något som är beforskat och beprövat.

Denna studies syfte är att undersöka invandrares syn på och upplevelser av praktik i samband med svenskstudier. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor som alla har erfarenheter av praktik i samband med sfi och studier i svenska på högre nivåer.Deras upplevelser har sammanställts under fyra olika teman; språkutveckling, handledarens roll, möjligheter till arbete, samt integration. Dessa olika teman jämförs även med en rad statliga utredningar och andra rapporter som tar upp praktik och kopplingen till de olika temana.Studiens teoretiska referensram visar på högt ställda politiska intentioner när det gäller praktik som åtgärd för en etablering i samhället. Praktiken ska bl.a. gynna inträdet på arbetsmarknaden och vara språkutvecklande.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset.

Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori.

Hur kan man tala om erfarenheter från ett gränsland som inte riktigt har ett språk? Det under-söker jag i denna uppsats som är baserad på 53 berättelser som publicerats på internetsajten Prata om det. Majoriteten av berättelserna handlar om händelser som utspelade sig när berättarna var ungdomar, varför ungdomstiden är i fokus även i min uppsats. Syftet är att undersöka gråzonen mellan en negativ sexuell upplevelse och våldtäkt. Om det är möjligt att förstå detta område utifrån identitet och relationer, föreställningar kring kön samt sexuella skript har avhandlats.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett ämnesområde som är essentiellt för människors upplevelser och relationer. Sjukdom och/eller funktionsnedsättning kan bidra till att den sexuella lyckan försummas. Sjuksköterskan bör belysa frågeställningar kring sex och samlevnad och bemöta patientens individuella behov. Centralt i omvårdnadsarbetet är kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient, som kan främja en god relation dem emellan och leda till förbättrad insikt i patientens situation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans ansvar inom området sexualitet och sexuell hälsa hos patienter i samband med kvarliggande urinkateter.

Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin.

Urininkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem. Livskvalitén för den drabbade blir påverkad och upplevelsen av skam medför att många inte söker vård för problemet.Sexuell hälsa är en central del i människors liv och är viktigt för att kunna känna välmående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos personer med urininkontinens. För att kunna svara på syftet genomfördes en litteraturstudie med manifest innehållsanalys. Efter litteratursökning och kvalitetsgranskning valdes 17 artiklar ut för att ingå i studien.