Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle.

Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige.

We came across the discussion about the so-called duty to report (14 kap 1 § SoL) and we found some previous research, showing that preschool teachers are hesitant to report, and that they want real evidence that children are being mistreated, even though the duty to report clearly states that they have to report as soon as they suspect that a child is being mistreated. Our purpose became to study what tendencies and conditions preschool teachers and principals, placed in the municipalities of Hässleholm and Kristianstad, have to fulfil their duty to report according to the social services act, when there is a well founded suspicion that a child is being mistreated.  We split the purpose into the following research questions:   Do local guidelines about how preschool teachers should act when suspecting that a child is being mistreated exist, and are they being followed? To what degree does the staff has knowledge about these guidelines? How do preschool teachers experience the treatment from colleagues, principals and social welfare officers when they´ve done or wanted to do a report? How do preschool teachers experience the reactions of a report from custodians? We did conversational interviews with two principals, one from the municipality of Hässleholm, and one from the municipality of Kristianstad. We also made focusgroup interviews with the staff, three persons each from one of their respective preschools. Our conclusion is that preschool teachers are unwilling to report mistreatment.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolanDetta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 ? 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Realityshower och dokusåpor tar allt större plats i våra tv-tablåer och är under ständig debatt. Programmen sänds numera på prime time och finns hela tiden tillgängliga via internet. Just nu är dokusåpan Paradise Hotel mest aktuell och har fått utstå mycket kritik. Detta på grund av de stora mängder alkohol som deltagarna dricker samt programmets inslag av sexuell karaktär.  Genrens namn, reality-tv, ger sken av att det är verkligheten som speglas i programmen, men hur verkligt är egentligen det vi får se? Hur stor makt har produktionsbolaget över deltagarna och hur redigeras det filmade materialet för att locka tittarna? Det är frågor som den här uppsatsen syftar till att försöka besvara.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.

Syftet med uppsatsen är att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs byggnader. Han utbildades på KTH och examinerades år 1952. Den utbildning som bedrevs på KTH vid den tiden var präglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utpräglad ordning tog sig uttryck i byggnader som kan härledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han använt sig av kvadraten och kuben som utgångspunkt för rumsmodulens utformning.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

The aim of this paper is to describe, visualise- and analyse media’s discursive representations of female politicians in Swedish printed media. The focus of the analysis is to show if, and how these images can be understood and interpreted in terms of a socially constructed gender stereotyped suborder. The paper takes it's theoretical and methodological departure in the discourse analysis, which is combined with feminist political theory. Feminist political theory is concretised in the use of what Yvonne Hirdman calls the "gender system" which arranges the sexes into their respective genders and is based upon two rules/principles/logics: 1) the rule of distinctive separation, and 2) the male norm. Closely related to the aim of the paper lies also the critical theoretic assumption that people has to be aware of their own part in the production and reproduction of the discourse in order to change make a change.

Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor står det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvårdnadsarbete bland annat inte skall begränsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella läggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrågar en större kunskap gällande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvården.

Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses.

Behandlas flickor och pojkar olika i den svenska förskolan? Eftersom de flesta barn i Sverige idag går i förskolan så har pedagogerna ett stort inflytande på hur barn uppfattar sig själva och sin omgivning. Med genus som utgångspunkt var syftet med detta examensarbete att undersöka hur flickor och pojkar i förskolan bemöts av pedagogerna. Om det finns skillnader, görs skillnaderna medvetet, eller inte, och hur arbetar pedagogerna aktivt för att påverka de traditionella könsrollerna som finns i dagens samhälle? På en förskola gjordes under två dagar observationer och vid senare tillfällen intervjuer med sammanlagt nio pedagoger.