Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vården till skillnad från heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vården, samt att vara öppna med sin sexuella läggning av rädsla för negativt bemötande vilket får konsekvenser för deras hälsa. Därför efterfrågas mer HBT-kunskap i vården av dessa patienter. HBT-patienter efterfrågar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vården. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det påverkar vården, bemötande för denna patientgrupp i praktiken.

En förlossning kan påverka en kvinna när det gäller hennes självbild och hur hon fungerar ien relation. Det kan också förekomma fysiska förändringar hos kvinnan, framför allt iunderlivet. Det finns mycket forskning om hur samlivet påverkas efter en förlossning. Deflesta studier är genomförda 3-12 månader postpartum och beskriver ofta vilka problem somkan uppstå hos kvinnan när det gäller just samlivet. Syftet med detta arbete är att beskrivahur en vaginal förlossning kan ge ett förbättrat samliv 3-7 år efter förlossningen.

Vår studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. Då sex och sexualitet i många fall anses känsligt att prata om så är detta något intressant att studera. Studien syftar till att få en förståelse för vad/vem som påverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gäller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt ämnet finns att hämta. Metoden vi valde att använda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan åldrarna 18-20år. Resultaten visar att synen på sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar.Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar.Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

 Bakgrund:Efter mastektomi upplever kvinnor inte bara att deras kropp förändras men även deras kvinnlighet och sexualitet. Detta påverkar identitetskänslan och i sin tur hennes vardag, sociala relationer och roll i samhället. Inom sjukvården finns svårigheter med att uppmärksamma och behandla dessa upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Abstract Mia Persson: Nu ska vi sjunga ? en kvalitativ intervjustudie av musiklärares arbete med sångundervisning i årskurs 7-9. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. Examensarbete 15 hp, 2010. Tidigare  forskning  av  sångens  dominans  i  musiklektionernas  innehåll  samt  bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst. Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9. En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i.

Bakgrund: Tidigare var det förbjudet i Sverige att utföra homosexuella handlingar. Homosexualiteten är nu mer synlig och accepterad i samhället på grund av lagar och författningar. Inom Hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig vård, oavsett sexuell identitet. Trots detta har en del vårdpersonal fortfarande en negativ syn på patienter utanför heteronormen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om patienternas upplevelser.

Bakgrund: Mellan 20000 och 25000 personer beräknas leva med stomi i Sverige. Dessa patienter har olika bakgrundsproblematik där tarm-och urinblåsecancer samt inflammatoriska tarm-sjukdomar är vanligast förekommande. En stomi leder till förlorad kontroll över eliminationen, förändrad kroppsuppfattning och generellt även till fysisk sexuell dysfunktion. Sexualitet är en central del i människans liv och människan har behov av att uttrycka sig sexuellt genom hela livet oberoende av sjukdom. Dock har det visat sig att sjuksköterskan pratar om sexualitet i allt för liten utsträckning.

HIV har sedan dess upptäckt i början av 1980-talet utvecklats till den största världsomspännande epidemin som drabbat mänskligheten i modern historia. I Sverige lever omkring 4500 personer med smittan och antalet nyrapporterade fall stiger. HIV bryter ner kroppens immunförsvar och till slut utvecklas AIDS. Viruset finns i infekterade individers kroppsvätskor och överförs främst via blod och sexuell kontakt. Trots att smittvägarna är kända förekommer osäkerhet och motstånd mot att vårda denna patientgrupp och risk för stigmatiserande behandling föreligger.

Socialtjänsten ska vara en myndighet som ger service och hjälp av god kvalitet till alla människor. Det ska vara rättvist och inkluderande. Det är den socialtjänstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktär så att alla i samhället kan känna sig välkomna till socialtjänsten. Forskning visar att transpersoner är en särskilt utsatt grupp då de bryter mot de normer som säger att det bara ska vara två kön, och därför tycker jag att det är särskilt relevant för socialtjänsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet. Jag har därför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhållningssätt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Vår studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. Då sex och sexualitet i många fall anses känsligt att prata om så är detta något intressant att studera. Studien syftar till att få en förståelse för vad/vem som påverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gäller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt ämnet finns att hämta. Metoden vi valde att använda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan åldrarna 18-20år. Resultaten visar att synen på sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.