Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

Denna uppsats utgår från en lista av ordinarie konsuler mellan 30 f.Kr. och 138 e.Kr., och undersöker hur många av dessa som var nobiles, homines novi eller ättlingar till senatorer utan konsulära förfäder. Antalet konsuler tillhörande dessa olika grupper illustreras genom ett antal diagram som visar hur nobiles dominerade konsulsämbetet under Augustus och Tiberius men sedan tappade mark under Claudius och de senare kejsarna till förmån för den växande gruppen senatorsättlingar utan republikanska konsulära förfäder. Uppsatsen tar dessutom upp de ordinarie konsulernas cognomina och visar hur antalet cognomina hos majoriteten av de ordinarie konsulerna ökade från ett cognomen till två under den undersökta tidsperioden, men också att detta inte hade något klart samband med de icke-adliga senatorernas ökande dominans över konsulsämbetet..

Det här är en kandidatuppsats vars syfte är att undersöka gymnasieungdomars attityder till och åsikter om vad som är normen i sexuella sammanhang samt hur deras syn på olika sexuella läggningar ser ut. Ämnet som har valts för undersökning beror på författarnas egna intressen samt att vi anser att det är relevant för socialt arbete att ha kunskap om de sexuella normer som finns bland ungdomar idag. Detta för att man ska kunna bemöta dem på ett korrekt och kompetent vis. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med gymnasieungdomar har genomförts. Sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts där materialet har analyserats med hjälp av tre teorier: socialkonstruktionism, queerteori och sexuella script.

Fokuseringen på sexuella kränkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, både i massmedia och i samhälls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest använda förolämpningarna i omlopp är ordet hora. Då jag tror att användandet av ord som hora är mer komplex än bilden som ges i media, väljer jag att undersöka användandet av ordet utifrån Bourdieus teori om symboliskt våld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats är att se om ett ord som hora, som länge förknippats med en förolämpning mot en kvinna, kan få en betydelse som associeras med något positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som kränkande, och att även tjejer använder ord som hora.

INTRODUKTION: Sexuell hälsa anses vara en viktig del av livet och nära förknippat med livskvalitet. En sjukdom som cancer och dess behandling kan påverka en persons sexualitet negativt. Patienter uttrycker ett behov av att få information och samtal om sexualitet. Detta borde kunna tillgodoses av sjuksköterskor, då kommunikation och hälsofrämjande arbete är en del av professionen enligt kompetensbeskrivningen. Behovet verkar dock inte bli tillfredsställt i den utsträckning patienter önskar.

Denna studie behandlar sättet som karaktärer gestaltas i bilder för spel och undersöker om mottagarens förhållningssätt till karaktären skiljer sig beroende på karaktärens kön. Det som undersöks är ifall karaktärerna tolkas olika även om de är menade att representera samma egenskap, samt ifall tolkningen av karaktärerna förändras när dessa samspelar med en annan karaktär i samma bild.För att undersöka detta skapades bilder av manliga och kvinnliga karaktärer samt en karaktär vars kön inte gick att urskilja. Alla karaktärer gestaltades med tre olika varianter på representation: dominans, undergivenhet och likgiltighet. Utöver dessa bilder skapades även fyra olika varianter av reklambilder för att undersöka ifall tolkningen av karaktärerna påverkas av att dessa samspelar med en annan karaktär i samma bild. Undersökningen utfördes genom en webbenkät med slutna och öppna frågor om vad den svarande ansåg att karaktärerna representerade..

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi.

Tullkammarkajen är idag ett hamn- och industriområde beläget vid ån Nissan i Halmstad. Det utmärkta läget i staden med närhet till både centrum, järnvägsstation och vatten gör området synnerligen attraktivt. Men med dagens markanvändning utnyttjas inte kvaliteterna fullt ut. Utmaningen består därför i att planera ett nytt bostadsområde med en trivsam utemiljö och en kaj som är öppen för allmänheten. Den nya stadsdelen, Tullkammarkajen, får ett blandat innehåll men med en dominans av bostäder.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

Många av oss kommer någon gång i livet att drabbasav depression och enligt forskning blir sjukdomen allt vanligare. Syftet var att belysabestämningsfaktorer rörande upplevd livskvalitet hos vuxna med depression. Metoden en systematisk litteraturstudiegenomfördes med induktiv ansats där 12 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet. Resultatet visade attsamhörighet, familjen och vården var faktorer som påverkade livskvalitetenpositivt. Samtidigt som ensamhet, vardagssysslor och försämrad sexuell hälsa bidrogtill försämrad livskvalitet.

Argentina var först i världen med att införa lagstadgad kvotering av kvinnor till parlamentet. Målet med kvoteringen var att öka jämställdheten, detta genom att ge kvinnorna mer inflytande. Det har dock visat sig att kvinnornas inflytande över politiken inte ökat i samma takt som deras antal och vi försöker i vår uppsats förklara detta. Vi gör det med hjälp av teori om vikten av kvinnors organisering i politiska sammanhang, och det motstånd denna organisering ofta möter. Uppsatsen är en fallstudie baserad på feministisk teori, forskning om kvinnor i politiken samt material om främst Argentina och Latinamerika.

Kärnkompetens kan ses som en av de mest centrala delarna av ett företag och insikt i detta är vad som bidrar till tillväxt, dominans och mästerskap. Vi likställer i denna uppsats kärnkompetens med överlägsen förmåga eller överlägset kunnande. I detta arbete försöker vi utreda vad som är Apotekets kärnkompetens. Med hänsyn till vad som definieras som Apotekets kärnkompetenser undersöker vi dessa närmare för att kunna prognostisera effekterna av den stundande omregleringen.Vi har genom att granska Apoteket och genomfört intervjuer på ledningsnivå identifierat tre möjliga kärnkompetenser:?    Den farmaceutiska kompetensen i kundmötet?    Kompetensen bakom kvalitetssäkringen av Apotekets egna varumärken?    Apotekets varumärkeSlutligen diskuterar vi vilka effekter omregleringen kommer att ha på de tre kärnkompetenserna som vi identifierat.

Syftet med vår studie har varit att studera hur några unga män reflekterar kring köp av sexuell(a) tjänst(er) samt till vilka eventuella diskurser om köp av sexuella tjänster som dessa reflektioner kan tänkas anknyta till. För att svara på vårt syfte har vi valt oss av följande frågeställningar: Hur diskuteras köp av sexuella tjänster utifrån en individ- och samhällsnivå med fokus på fri(villig)het och ansvar? Är detta förhållningssätt någonting som förändras utifrån om köpet görs på olika arenor som internet eller utomlands? Påverkar köparens eventuella motiv bakom köpet diskussionen kring köp av sexuella tjänster? Vilka diskurser kring prostitution uppkommer i deras diskussion och vilka är de mest framträdande? Vi har genomfört tre stycken internetbaserade fokusgruppsintervjuer via msn-chatt och sammanlagt deltog 13 intervjupersoner, 11 via fokusgruppsintervjuer samt ytterligare två via e-post. Vår urvalsgrupp, unga män i åldern 18-29 år, rekryterades via öppen annonsering på två olika ungdomsforum, Ungdomar.se samt Fryshuset.se samt via Facebook.com. Som ett försök att förstå de olika resonemang som lyfts angående köp av sexuella tjänster i de övergripande samhällsdiskurserna inspireras vi i studien av att koppla intervjupersonernas reflektioner till fem olika förståelsediskurser; sexköp som ekonomisk verksamhet, sexköp som våld, sexköp som social konstruktion, sexköp som drift och sexköp som beroende.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares föreställningar om fenomenet sexualitet. Frågorna som behandlas är dels vilka föreställningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhållanden som ungdomarna själva lyfter fram som viktiga för hur dessa föreställningar har formats. I analysen belyses även eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars föreställningar. Studien grundar sig på material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgångspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gällde sexualitet handlar framför allt om kärlek, sex, sexuell läggning och moraliska aspekter..