Bakgrund: Sexualitet hos äldre är precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmågan och de sexuella behoven fortsätter långt upp i åren. Ett aktivt Sexualliv har visat sig vara bra för välbefinnandet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv påverkan på äldre kvinnors sexuella välbefinnande.Metod: En kvantitativ metod har används på ett redan insamlat datamaterial. Detta material består av omfattande enkäter som samlades in under åren 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt välbefinnande har testats mot flera relevanta variabler.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Bakgrund: Antalet cancerfall ökar konstant, men tack vare förbättrade metoder för att upptäcka och behandla cancer överlever allt fler denna sjukdom. Både sjukdomen och dess behandlingar kan ge en påverkan på kroppen, men även den sexuella lusten och funktionen kan påverkas och förändras. Ett fungerande Sexualliv utgör en viktig del av livskvaliteten för de flesta. Vårdpersonalen har en viktig roll i att förbereda patienten på vilka symtom de kan förvänta sig, men patienterna önskar ofta avsevärt mycket mer information än vad som ges. Syfte: Att belysa cancerpatienters behov av sexualitetsrelaterad information.

Det har börjat uppmärksammas att sexualiteten är en viktig del av livskvaliteten för patienter med förvärvad hjärtsjukdom. Det är känt att dessa patienter har minskad sexuell lust, sexuell frekvens, sexuell tillfredsställelse och ökad förekomst av sexuell dysfunktion. Sexualiteten hos patienter med medfödd hjärtsjukdom skulle kunna vara lika påverkad. Det holistiska synsättet präglar sjuksköterskans omvårdnadsarbete, vilket inkluderar den sexuella hälsan. Syftet med denna studie var att undersöka hur samlevnad och sexualitet påverkas hos personer med hjärtsjukdom samt hur sjuksköterskan kan skapa dialog kring dessa frågor. Litteraturstudie var den metod som tillämpades.

IntroduktionBröstcancer är den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor i den svenska befolkningen. Vid icke spridd cancer är behandlingen alltid operation där en del eller hela bröstet opereras bort. Det kan vara mycket svårt för många kvinnor att acceptera bröstförlust och mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma och ger en försämrad kroppsuppfattning. SyfteSyftet var att beskriva kvinnornas livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi. MetodEn systematisk litteraturstudie baserades på granskning av 14 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och diskuterades och sammanställde resultatet med olika tema. ResultatAnalysen resulterade i två huvudkategorier: Livskvalité och psykosociala konsekvenser. De psykosociala konsekvenserna efter genomförd mastektomi bestod av tre subkategorier nämligen: sämre kroppsuppfattning, minskad sexuell lust samt ångest och depression vilket i sin tur ledde till försämrad livskvalitet. Slutsats    Försämrad livskvalitet, dålig kroppsuppfattning och psykisk ohälsa såsom depression, ångest samt försämrat Sexualliv påvisades hos majoriteten av kvinnor som genomgick mastektomi.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 stomibärare. Stomiuppläggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smärta för kvinnor i bäckenområdet. Stomiuppläggning kan ge en förändring i kroppsuppfattning och funktion.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter stomiuppläggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter stomiuppläggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i Sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer även att granskas.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar.

Patientgruppen yngre strokedrabbade är, trots till sitt låga antal, en viktig grupp i det avseende att de befinner sig ?mitt i livet? och har i regel familj och yrke att rehabiliteras tillbaka till. Forskning visar dessvärre på ej så framgångsrika behandlingsresultat med ej tillgodosedda behov och minskad livstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka yngre människors livstillfredsställelse efter insjuknandet i stroke och genomgången rehabilitering utifrån nio olika aspekter av livet, samt undersöka till vilken grad livstillfredsställelse är ålders- och/eller köns betingat. Studien bygger på en tidigare enkätstudie bestående av 1068 förstagångsinsjuknande strokepatienter mellan 18-55 år, ett material som inhämtats från Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevård.

Bakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser är: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmåga att hantera svårigheter i livet kan förstås utifrån känsla av sammanhang (KASAM).

SyfteSyftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor som blivit suturerade med ett snabbabsorberande monofilt suturmaterial, Caprosyn® och ett multifilt suturmaterial, Polysorb® då det gällde kvinnans uppfattning om hur bristningen läkte åtta veckor postpartum.UrvalEtt konsekutivt randomiserat urval. Fyrahundratvå kvinnor som fått en bristning vid förlossningen randomiserades till att sutureras med antingen Caprosyn® eller Polysorb®. Den slutgiltiga svarsfrekvensen var 67 %, det största bortfallet var på förlossningsavdelningen.MetodEn experimentell kvantitativ studie. Två enkäter användes i studien, en som barnmorskan besvarade direkt efter förlossningen om bristningens art samt en till de medverkande kvinnorna åtta veckor postpartum.ResultatInga skillnader fanns mellan suturmaterialen då det gäller kvinnornas smärta i underlivet, obehag i underlivet, återupptagande av Sexualliv, samlagssmärta, amning eller hur många kvinnor som sökt sjukvård samt varför de sökt sjukvård åtta veckor postpartum. Fler positiva kommentarer gavs av barnmorskorna om Polysorb® än om Caprosyn®.

Syftet med uppsatsen är att granska och undersöka hur förälskelse, kärlek och sexualitet i ett heterosexuellt parförhållande beskrivs och förklaras ur ett jungianskt perspektiv. Undersökningen utgår från följande frågeställningar:- Hur uppstår förälskelse och kärlek ur ett jungianskt perspektiv?- Vilka arketyper inverkar på en heterosexuell parrelation, och på vilket sätt inverkar de?Jag har valt att undersöka hur kärlek i ett heterosexuellt förhållande uppstår ur ett jungianskt perspektiv. Jag har valt att studera, läsa och granska den litteratur som finns tillgänglig inom området, och har utgått ifrån ett nutida västerländskt perspektiv. Arbetet är en litteraturstudie och den litteratur som jag har använt mig av är så modern och nutida som möjligt, och jag har i denna uppsats därför valt att inte använda mig av t.ex.

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på Sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi.