Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frågeställningar var (1) i vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur går inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken inställning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning?MetodMetoden var en enkät om 39 frågor med inslag av kvalitativa frisvarsfrågor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar från åtta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter från Gymnastik- och idrottshögskolans tränar- och lärarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels på plats alternativt via post.

AbstractThe aim of this essay is to analyse the effects of women's representation on actual political outcome. Quantitative method and materials are used to study the consequences of women's political participation in Swedish municipals.Many theorists think that women have special interests, different from men?s, which is also the belief of this essay. This political interest is here defined as freedom from discrimination and violence against women. In order to see if this interest is present in local policy it is transformed into variables concerning whether the local authority has an equality plan, supports a local shelter for abused women and by how much money it supports women's shelter.

The master's thesis investigates how the concept traditional knowledge is represented by international organizations that are influential in development work and policy making. Departing from a theoretical framework drawing on Michel Foucault, constructed aspects of knowledge and the power relations knowledge production implies are highlighted.A recent interest within library and information science and practice to document this kind of knowledge raises questions about how traditional knowledge differs from other forms of knowledge and how knowledge organizational tools can be applied. Investigations, which critically explore the concept traditional knowledge, the power relations the concept creates as well as the interests and purposes it serves, have been surprisingly absent within the discipline. The focus in this master's thesis is how traditional knowledge is conceptualized by international organizations. A discourse analytical approach reveals the power relations that are inherent in their descriptions of traditional knowledge and how they describe the relevance of the concept for their work.

Toxoplasma gondii är en obligat intracellulär parasit med kattdjur som huvudvärd och de flesta varmblodiga djur, inklusive människa, som mellanvärd. I mellanvärden bildas vävnadscystor, främst i nerv- och muskelceller, innehållande långsamt delande bradyzoiter. Smittan sprids framför allt via föda kontaminerad med oocystor från kattens faeces, otillräckligt upphettat kött innehållande infektiösa vävnadscystor eller via kongenital överföring. Infektionen är livslång och det har länge antagits att endast immunsupprimerade individer och gravida kvinnor uppvisar allvarliga kliniska symptom. Studier som visat beteendeförändringar hos infekterade immunkompetenta möss har dock lett till forskning gällande eventuella beteendeförändringar hos människa orsakade av T. gondii. Infektion med T.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

This composition deals with questions concerning the ongoing construction of gender among personnel in different project for young girls and young boys ( ages 14): its conditions and meanings and how personnel form and mediate gender experience. The aim of this essay is to investigate how gender is made in everyday practise in three projects which address to either young girls or young boys, and to examine how the formation of gender interplays between conceptions among personnel and the practise in the projects. Central questions are: How describes the practical work and the needs of girls and boys in the project? And does the gender-segregated work justified in the projects? Qualitative methods are used to answer these questions. We made qualitative interviews among personnel from three projects, Ellen, Allan and DISA.

In the wake of a heightened interest in the Swedish Middle Ages, the need for knowledge has increased as well. The Swedish Middle Ages was an era when the country truly began to grow closer to the European sphere of culture. The forces behind this transformation are largely to be sought among the social elite, the budding aristocracy of Sweden. The process of becoming ?Europeans? brought with it great changes to Sweden, not the least in terms of the political arena.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärare, lärarstudenter och elevers erfarenheter av samt attityder till faktionstexternas roll i skolan. Detta undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma grundskolelärare, två lärarstudenter, som har läst svenska minst två år, och genom en gruppintervju med fem gymnasieelever. En enkät användes i urvalssyfte samt som grund för den följande diskussionen. En inventering av skolbiblioteket samt svenskämnesinstitutionen på den skola där de medverkande lärarna arbetar har även genomförts. Resultatet visar att lärarna och lärarstudenterna anser att faktionstexter är intressanta både innehålls- och formmässigt, men att de används alltför sällan i klassrummet.

Abstract The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through categorical pairs. A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis.

Abstract The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through categorical pairs. A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis.