Abstract Forskning har visat att kön spelar roll för hur ungdomar bedöms inom det sociala arbetet. Mot bakgrund av detta har ett intresse väckts för hur socialarbetare arbetar med och förhåller sig till den könade praktikens ojämlika villkor. Uppsatsens syfte är att utforska om, och i så fall hur, tjejers sexualitet görs till sociala problem inom några delar av det sociala arbetet, med hjälp av socialarbetares egna berättelser. Inledningsvis diskuteras centrala frågor som vad ett socialt problem är, vem som har makt att definiera detta, hur tjejers sexualitet historiskt har gjorts till problem i högre grad än killars samt vilken betydelse kön har för det sociala arbetet. Genom djupintervjuer med olika socialarbetare utforskas vidare föreställningar och konstruktioner av problem, förhållningssätt till dessa och förändringspotential för arbetet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen.Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten.

Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vägleda, samt säkerställa att given information uppfattats korrekt, för att män med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet är ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet är en viktig komponent att ta hänsyn till i vården av patienter med prostatacancer.Syfte: Att beskriva hur män med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen påverkar deras kropp och manliga identitet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed.Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens påverkan på mäns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar såsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mäns feminiserade kropp, samt hur dessa förändrade kroppsegenskapernas påverkade den manliga identiteten.

Infertilitet är ett globalt hälsoproblem och 15 % av par i fertil ålder lider av ofrivillig barnlöshet.En del av infertila par genomgår infertilitetsbehandling men behandlingen leder inte alltid tillbarnafödande. Syftet med den här studien var att öka kunskaper om kvinnors upplevelser avmisslyckad infertilitetsbehandling genom att syntetisera resultaten av tidigare kvalitativa studierinom området. Metoden metasyntes användes i studien. För att hitta relevanta artiklar användesdatabaserna ``Pub Med`` och ``Scopus``. Åtta artiklar som svarade mot syftet valdes ut.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman.Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgått stor förändring. Debutåldern sjunker och fler sexualpartners är mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i många avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken på en skadlig livsstil då det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer också tenderar att använda mer tobak, alkohol och droger jämfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar på att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lågt antal sexualpartners.

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Unga människors sexualitet utvecklas till stor del i samklang med den egna könsspecifika kamratgruppen. Det bidrar till att göra mötet med det motsatta könet sårbart och präglat av den egna kamratgruppens förväntningar. En angelägen uppgift för skolans sex- och samlevnadsundervisning är därför att ge utrymme för samtal mellan pojkar och flickor i frågor som rör sexualitet samt att medverka till att bryta könsstereotypa föreställningar. Elever, som efter obligatoriska skolan ej antagits till gymnasieskolans nationella program, erbjuds plats på ett så kallat individuellt program (IV). Fler elever vid individuella programmet än gymnasieskolans övriga elever tycks ha ett riskbeteende med avseende på sexuell och reproduktiv hälsa.

Bakgrund: Sexualitet är viktigt för alla individer då det ingår i människans fysiska och mentala behov. För äldre personer oavsett sexuell läggning (hetero? bi? homosexuell) är sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hälsosamt liv. Forskning visar att många äldre saknar just kärlek och en fysisk nära kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen då de saknar kunskap inom detta område.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta.