Denna uppsats byggerpå en kvalitativ undersökning där resultatetbaseras på intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra år. Den syftar till att ge en fördjupad förståelse för gymnasieungdomars attityder till läsningsom i sin tur kan väcka tankar hoslärare och blivande lärare om hur kunskapen om läsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med läsning i ett hem där läsning är ett naturligt inslag banar väg för en positiv läskarriär i framtiden. Den visar även att ungdomar som kommer från ett läsfattigt hem tenderar att vara mer negativt inställda till läsning. För att läsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de själva får vara med och påverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sådana ämnen som faller inom deras intresseområden.Skolan står inför en tuff utmaning när det gäller ungdomars läsintresseoch det gäller att odla en positiv inställning till läsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med på tåget..

Sammanfattning I skolan sker det en öppen bedömning som görs av lärare av elevers kunskap. För elevens framtid kan bedömningen ha en stor betydelse eftersom den kan leda till vidare studier samt arbete då betyg ofta är en av urvalsgrupperna till vidare studier. Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers inställning till betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning som delats ut i sju klasser på en gymnasieskola i Nordvästra Skåne. Totalt har 36 pojkar och 64 flickor svarat på enkäten, sammanlagt 100 stycken. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer såsom närvaro och personlighet har betydelse för betygen.

Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bättre rykte. Vi har fått antydningar om att det finns ett stort intresse från skolan och föräldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. Tyvärr har polisen i dagens läge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgå dessa önskemål.

Bakgrund:I skolan fokuseras det mycket på måluppfyllelse och det läggs resurser på de elever som riskerar att inte nå målen. Men de elever som istället har en särbegåvning, vilken stöttning får de i sitt lärande och utveckling. Varje elev har idag rätt att utvecklas utifrån sin egen förmåga och utgångspunkt, men gäller det även de särbegåvade eleverna som redan befinner sig långt före sina kamrater? Jag vill i denna studie undersöka lärares uppfattningar kring särbegåvade elevers behov och hur lärarna uppfattar sin förmåga att tillgodose dessa behov.Syfte:Syftet är att studera hur lärare uppfattar begreppet särbegåvade elever samt sin egen förmåga att stödja särbegåvade elever i skolan.Frågeställningar:1.Hur uppfattar lärare begreppet särbegåvade elever?2.Vilka erfarenheter och inställningar har lärare till särbegåvade elever i skolan?3.Hur ser lärarna på sin egen förmåga att stimulera särbegåvade elever i skolan?Metod:För att undersöka ovan så valde jag att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer. De förberedda frågorna för intervjuerna fick deltagande lärarna inte i förväg studera.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Min tanke med mitt arbete var att ta reda på om det fanns ett behov av att ta fram ett nytt åtgärdsprogram på skolan enligt mina kollegor och ledningen. Dessutom ville jag presentera ett alternativt åtgärdsprogram som jag kallar Handlingsprogram, helt i linje med Lösningsinriktad pedagogik. Jag har intervjuat tre av mina kollegor samt en person ur ledningen, jag har gjort en nulägesanalys och jag har sökt information runt den lösningsinriktade pedagogiken i böcker för att finna teorier om hur jag ska utforma mitt handlingsprogram. Resultatet blev att vi hade ett behov av ett nytt åtgärdsprogram och jag har skapat ett handlingsprogram som vi kommer att införa på skolan..

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 7 och 8 anser att hälsa är och hur de upplever att de arbetar med hälsa i ämnet idrott och hälsa i skolan. Frågeställningarna som studien bygger på är: Varför och hur vill eleverna arbeta med ämnet, hur upplever de att de arbetar med hälsa i ämnet idrott & hälsa och vilken innebörd har ordet hälsa för eleverna? Studien lägger fokus på elevers personliga tankar om begreppet hälsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd på idrott och hälsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkäter som besvarades av 49 elever på den egna VFU-skolan. Studien är av en kvantitativkaraktär då urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

AbstractVäxjö University, School of Social SciencesBachelor thesisTitle: Ansvaret för skolan ? en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektivAuthor: Hanna JanssonSupervisor: Conny JohannessonThe aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991.The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991..

Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för ? och nackdelar.

Syftet med studien var att identifiera inställningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi även uppmärksamma hur elever ställer sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset väcktes efter att ha märkt problematik och stort motstånd kring vegetarisk mat i olika skolor efter våra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och även hur många dagar i veckan som de skulle kunna tänkas äta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömål vid arbete med skolmåltider.Vi använde oss av en kvantitativ metod i form av enkäter som delades ut till 120 gymnasieelever på en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gällande inställningar visar att en majoritet av respondenterna är medvetna om vilken påverkan våra matval har på exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn tänker kring konflikter i skolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer i år tre, har vi fått fram hur barn tänker om konflikter och konfliktlösning, detta för att få fram ett barnperspektiv.I litteraturgenomgången tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring ämnet.I metoddelen beskrivs hur vi har gått tillväga i studien. Vi har använt oss av videofilm för att få barnen inspirerade till att diskutera ämnet konflikter, utifrån filmen har vi utarbetat intervjufrågor.I resultatet har vi kommit fram till att barn har många erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lära sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har även framkommit olika konkreta förslag på vilka sätt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det är viktigt att kunna hantera och lösa konflikter på bra sätt..

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD är omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger när de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag två pedagogers, två föräldrars och två barns syn på diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet är att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera åtgärderna samt få en större beredskap att arbeta med olikheter.

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angående höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts på två skolor i årskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B är en större skola utan profil. Syftet med arbetet är dels att kartlägga elevers föreställningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med ämnet i skolan för att få en god lärandemiljö.