Under vår utbildning har vi uppmärksammat att Serietidningar knappt ges något utrymme alls på Lärarprogrammet. Vår erfarenhet är att elever läser Serietidningar och vi undrar om och i så fall hur Serietidningar används i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lärare ser på Serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lärare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om Serietidningar används i grundskolan och vilka attityder lärare har till Serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur Serietidningar används i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lämpliga respektive olämpliga att använda i undervisningen.

Den här uppsatsen handlar om hur serietidningens narrativa likheter och olikheter med litteratur samt film och hur dessa kan användas för skapandet av ett ickelinjärt narrativ. Vi ville se var styrkan ligger i Serietidningar för att försöka berätta en berättelse på ett nytt sätt som vi inte är vana vid att se. För att undersöka detta forskade vi kring vad ickelinjärt berättande är och vad som skiljer olika berättande medium från varandra. Vi applicerade sedan denna forskning i skapandet av en serietidning där vi testa de tekniker och metoder vi lärt oss om tidigare. Resultatet bygger på erfarenheterna som vi fått från skapandet av serietidningen och hur de olika narrativa likheterna samt olikheterna kunde appliceras på en serietidning.

Den här uppsatsen handlar om hur serietidningens narrativa likheter och olikheter med litteratur samt film och hur dessa kan användas för skapandet av ett ickelinjärt narrativ. Vi ville se var styrkan ligger i Serietidningar för att försöka berätta en berättelse på ett nytt sätt som vi inte är vana vid att se. För att undersöka detta forskade vi kring vad ickelinjärt berättande är och vad som skiljer olika berättande medium från varandra. Vi applicerade sedan denna forskning i skapandet av en serietidning där vi testa de tekniker och metoder vi lärt oss om tidigare. Resultatet bygger på erfarenheterna som vi fått från skapandet av serietidningen och hur de olika narrativa likheterna samt olikheterna kunde appliceras på en serietidning.

Genom att undersöka Djävulens utseende och roll, har jag försökt beskriva hur Djävulen porträtteras i de Serietidningar jag valt ut. Djävulen avbildas på en rad olika sätt i serietidningsform i vårt till stor del sekulariserade samhälle. Vissa av dessa avbildningar har religiösa föregångare, vissa har föregångare i annan litteratur och vissa är helt nya. De tyder på att man inte använder Djävulen alltför lättvindigt i Serietidningar och att man ofta är medveten om de kulturella konnotationer han för med sig. Han är en karaktär som ofta framställs som en negativ karaktär, vilket inte är lustigt med tanke på hans roll inom religion och litteratur.

I denna studie har läsvanor och ordkunskaper jämförts. Tillvägagångssättet i uppsatsen har varit att utgå ifrån hypotesen att omfattande läsvanor och goda ordkunskaper hör ihop. Syftet har varit att undersöka om detta samband finns och det har skett genom en enkätundersökning i två niondeklassare på en skola i Uppsala. Enkäten bestod av två delar: dels en läsvanedel där informanterna fick ange hur mycket och hur ofta de läser och dels en del där informanterna fick göra ett ordkunskapstest. Jämförelsen mellan de två delarna genomfördes genom att informanternas läsvanor poängsattes och sedan jämfördes med antalet rätt de hade på ordkunskapstestet.

Learning words have shown to be a very crucial part of learning a second language and the one most important factor to make pupils with Swedish as a second language succeed in school. To make sure that all pupils get the right conditions to learn from all subjects and their entire content a wide vocabulary is necessary. Even so it is found that there are shortcomings regarding this kind of teaching in Swedish schools.Through interviews and observations of two teachers that teach pupils with Swedish as a second language, and also with a short reading test for the pupils, the possible strategies that these teachers use for learning words have been studied. The result shows that the teachers are using several strategies and that they are actively working with transmitting these to the pupils, but there are some areas that need developing..

Mitt arbetes syfte är att på kronologiskt och tematiskt vis presentera och analysera de olikasätt på vilka politiska åsikter och samhällsmässiga problem har presenterats och beartbetats i amerikanska Serietidningar under tiden mellan 1950 och år 2000, samt att undersöka hur serietidningen i sig har utvecklats som medium under samma tidsperiod. Mitt arbete är först uppdelat i tidsperioder om tio år och sedan inom olika tematiska underrubriker som avser att behandla viktiga politiska eller branschrelaterade aspekter.Den tidigare forskningen jag tagit del av är uteslutande engelskspråkig och innefattar bl.a Bradford W. Wrights Comic Book Nation, Paul Lopes Demanding Respect och Fredrik Strömbergs Comic Art Propaganda som alla behandlar den amerikanska serietidningens utveckling och delvis deras politiska innehåll.De källor jag använt mig av är en hel uppsjö avamerikanska seriepublikationer från de tre största förlagen i USA, Marvel Comics, DC Comics och Image Comics med inledande fokus på de två förstnämnda. Jag kommer i mitt arbete fram till att Serietidningarna gått från att vara ett politiskt drivetmedie under 50-talet, till att vara ett som lägger mer fokus på de enskilda individerna och karaktärsutveckling.Utvecklingen har också medfört att Serietidningarna överlag blivit alltmörkare och hårdare, inte nödvändigtvis med ett större fokus på våld, men i alla fall en större acceptans för det våldsamma. 50-talet har fokus på den allmäna kommunistskräcken och den produktionskod som begränsade och censurerade Serietidningarnas innehåll.

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom?s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder till läsning av skönlitteratur. Vi vill med våra frågeställningar ta reda på vilka faktorer som påverkar deras läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att undersöka vad pojkarna läser samt vad de anser att de får ut av sin läsning. Vi har använt oss av enkätundersökningar och kvalitativa intervjusamtal för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar sammanfattningsvis att pojkarna i urvalet sällan uppger har läsning som ett prioriterat intresse.

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet ochkvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilkengranskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky,övriga Serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäternahar delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mänsschablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av valdtidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett sambandmellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess.

Det här projektet beskriver en kortfilm som är uppbyggd som en serietidning. Genom arbetets gång har vi inspirerats av en hel del filmer och Serietidningar. Alla i gruppen har agerat i filmen samt varit röstskådespelare. Största delen av filmen är inspelad i greenscreen. Effekter och redigering har sedan skett i Adobe After Effects (videoredigeringsprogram), där även bakgrunder har lagts till.

Det här projektet beskriver en kortfilm som är uppbyggd som en serietidning. Genom arbetets gång har vi inspirerats av en hel del filmer och Serietidningar. Alla i gruppen har agerat i filmen samt varit röstskådespelare. Största delen av filmen är inspelad i greenscreen. Effekter och redigering har sedan skett i Adobe After Effects (videoredigeringsprogram), där även bakgrunder har lagts till.

Vår undersökning handlar om vad och i vilka sammanhang flickor respektive pojkar läser i skolår 3 på X-skolan. Den handlar även om hur lärarna i skolår 3 på X-skolan arbetar för att främja elevernas läsintressen. För att undersöka detta har vi genomfört en enkätundersökning, elevintervjuer, lärarintervjuer samt klassrumsobservationer. I vår undersökning kommer vi fram till att mysterieböcker och relationsböcker är de mest populära böckerna bland både flickor och pojkar i skolan. Flickorna läser dessa böcker även på fritiden vilket pojkarna inte gör.

Barn har olika intresse av att läsa, vissa läser mycket och andra mindre. Några tycker om att läsa skönlitterära böcker och andra föredrar Serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt läsintresse är det viktigt att lärarna tillvaratar elevernas läsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur valet av de texter som används i undervisningen går till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört en enkätundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lärare. Studien har utförts på samma skola i två klasser i årskurs fem.

Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jämfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstå och deskriptivt kunna redogöra för detta tillämpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter två redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioårsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna åskådliggöra den förändring som finns i genusbeskrivningen i såväl verkligheten som i tidningarna.Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det såg ut i en jämförelse med genusföreställningen i Sverige.