Sökresultat:
185 Uppsatser om Sergels torg - Sida 4 av 13
Upplevesebaserad planering : en fallstudie på Rönninge torg
Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i planeringsprocessen. Vi undrade hur den här metoden kan påverka utformningen av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara på brukarnas upplevelser. Samt hur man kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen av ett område. Arbetet har resulterat i ett planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.
Stora Torget i Enköping : visionen om ett grönt torg fullt av liv
Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.
Gestaltningsförslag för S:t Eriks torg i Uppsala : med utgångspunkt från Jan Gehls teorier för att främja liv och aktivitet
In this work a new design for S:t Erik?s square in Uppsala is being proposed. The square is situated in the middle of the city, surrounded by historical buildings. Today the square is a parking lot. The aim of the design proposal is to promote life and activity of pedestrians and cyclists.
Upplevesebaserad planering - en fallstudie på Rönninge torg
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i
planeringsprocessen. Vi undrade hur den här metoden kan påverka utformningen
av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara på
brukarnas upplevelser. Samt hur man
kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen
av ett område. Arbetet har resulterat i ett
planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.
LÅNGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad
Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.
Stadens vardagsrum - ett kreativ och inspirerande rum
Arbetet ifrågasätter hur torg ser ut och används idag. Detvisar på och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvändas i framtiden. Torget representerar ett exempel påen plats och ett rum i staden, vilket också fungerar somavgränsning för arbetet. För att nå fram till målet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade på ?torget i staden?och ?människan i stadsrummet?.
Voronoitesselationer i designprocessen
Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrån ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus på platsernas hårdgjorda och byggda delar. Undersökningsområdet ärdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar även vilka förändringar som skett beträffande utförande och användningav detaljer från 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treårtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..
Amiralitetsparken Karlskrona
Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling. Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland Amiralitetsparken i Karlskrona.
LÅNGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad
Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är
ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum.
Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur
området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området
flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt
och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum.
Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att
skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för
bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till
Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker,
torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.
Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor
och för få varierande bostadsalternativ.
Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande
husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse
förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg,
flera parker samt ett ?park and ride? tåg.
Det offentliga rummet : en möjlighet till rekreation?
Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med många olika intryck som tröttar ut oss. Därför är det viktigt att det finns platser i staden där man kan ta det lugnt och återhämta sig. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hänseende.För att finna svar på dessa frågor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering påverkar hur människor beter sig på platsen. Andra teorier är att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan på människors hälsa och att naturen kan stimulera återhämtning.Platserna inventerades därefter med hänsyn till deras rumslighet, klimatförhållanden, möblering, växtmaterial och ljudpåverkan, även aktiviteter som fanns på platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgångspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrån analysen är att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.
Torget som kommunikativ lärmiljö : En studie i användandet av torg ur ett språkutvecklande perspektiv i förskolan
I dagens samhälle byggs förskolor med moderna innemiljöer som är inspirerade av Reggio Emilias filosofi. Ett inslag i dessa är torget som ska vara ett hjärta i verksamheten som fungerar som gemenskapens kärna, en plats för möten och kommunikation. Syftet med detta arbete är att undersöka hur torget används för att barnen ska utvecklas språkligt. Fokus ligger på hur förskollärare ger barnen möjlighet att kommunicera och samspela för att utvecklas språkligt i denna miljö. Genom intervjuer fick förskollärare uttrycka sina tankar kring syftet med torget och hur de använder torget för att hjälpa barnen att utvecklas språkligt.
Trygghet genom gestaltning : Västerledstorg, Enköping
Att känna sig trygg i sin omgivning är en förutsättning för att trivas och må bra. Trygghet är en känsla som innebär frihet från oro eller hot. I dagens samhälle är otrygghet ett utbrett problem och många människor känner sig otrygga i sitt bostadsområde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man väljer omvägar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar människor från varandra. Trygghetskänslan påverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör ämnet relevant för landskapsarkitekter.
På spaning efter den andre : - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats
Syftet med examensarbetet är att studera och analysera hur möten mellan olika människor och livsstilar sker på offentliga plaster och stråk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar på varför det är viktigt att människor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan få för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sådana möten. Examensarbetet baseras på litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. Därefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum.
Amiralitetsparken Karlskrona
Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det
offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier
analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering
av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till
omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling.
Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en
diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så
viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och
tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland
Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jämförs några nyanlagda
parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida
parker.
Träden i parken har inventerats med hjälp av muntliga anteckningar,det vill
säga ljudinspelningar, som gjorts på plats.
Lokala förortstorg/stadsdelscentra : Hur och i vilka former ska de bevaras/utvecklas?
It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..