Det utbredda slentriantänkandet i vår bransch ligger till grund för många tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera på varför. Att tänka själv, ifrågasätta, och utveckla sin kunskap inom ett givet område är den enskilt viktigaste förmågan vi har. När det kritiska tänkandet försvinner och ersätts med jakt på större ekonomiska vinster och ointresse är branschen ute på hal is. Därför anser jag att det extra viktigt att själv försöka ta reda på varför växter fungerar, utvecklar och etablerar sig så olika beroende på växtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering, och ekologiska bakgrund, förklarar på ett bra sätt sambandet mellan växtens konkurrenssförmåga och dess växtplats. Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för resultatdelen och diskussionen.

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården.