Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Studien behandlar ämnet socialsekreterares perspektiv på självskadebeteendet skärande. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare verksamma i tre städer. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Hur arbetar socialtjänsten med individer som skär sig? Hur beskriver socialsekreteraren fenomenet skärande? Vilka tankar och känslor väcker skärandet hos socialsekreteraren? Hur hanterar socialsekreteraren sina upplevelser?Studien befinner sig inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som teoretiska utgångspunkter har det psykodynamiska perspektivet med dess affektteori samt begreppet ?det upplevande subjektet? använts för att analysera resultaten.

Psykodynamisk korttidsterapi för barn är eftersatt i Sverige gällande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats är en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka föräldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell föräldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och föräldrar har övervägande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stärkt engagemang jämfört med långtidsterapi, tack vare tidsbegränsningen och det aktivare förhållningssättet.

Föreliggande empiriska, kvalitativa studies syfte är att undersöka begreppet självbild med utgångspunkt i psykodynamisk och interaktionistisk forskning. Frågeställningarna är Hur används begreppet självbild ur psykodynamisk och interaktionistiskt perspektiv av föräldrar till barn mellan fem och tio år? och Vad kan föräldrars självbild säga om begreppet självbild? De fem halvstrukturerade intervjuerna omfattar frågor om informantens syn på sig själv i samband med föräldraskap och frågor vars syfte är att få informanten att analysera begreppet självbild utifrån sin egen syn på begreppet. Informanter är högskoleutbildade. De är mellan 33 och 48 år gamla.Resultatet visar att informanterna använder begreppet självbild i vardagligt tal.

Microsoft SharePoint 2013 är en plattform som är väldigt populär för utveckling av intranät. Möjligheterna för kommunikation inom en organisation bidrar till större och bättre informationsflöde inom organisationen samt leder till effektivare arbete inom organisationen. Microsoft Sharepoint 2013 är alltså ett intranät som blir ett centrum att vistas på samt där man träffar sina kollegor för att dela information och mycket mer.Detta examensarbete utgår från Microsofts välkända intranät Sharepoint 2013. Målet med examensarbetet har varit att skapa ett ärendehanteringssystem utifrån företaget Precio Systemutveckling AB:s beställning samt kravspecifikation . Utvecklingen har baserats på ?The great new app model? som under början på detta år (2013) introducerades utav Microsoft i den senaste versionen av Sharepoint: Sharepoint 2013.

Syftet i denna studie var att granska närmare hur kognitiv beteendeterapi (KBT) eventeullt kan leda till att individer gör beteendeförändringar. För att kunna granska kognitiv beteendeterapi i ett sammanhang, valdes sömnprogram som ett exempel där det arbetas med kognitiv beteendeterapi som metod. I studiens undersökning valdes att genomföra intervjuer för att uppnå ett relevant resultat som sedan kan bearbetas och analyseras i denna studie. Metoden var att intervjua två terapeuter som arbetar med KBT, samt göra telefonintervjer med deltagare som medverkat i sömnprogram baserat på KBT. Utifrån intervjuerna kunde sedan en redogörelse och jämförelse utföras på resultatet för att möjligen kunna se hur kognitiv beteendeterapi eventuellt kan påverka individerna till en beteendeförändring. Resultatet visade på att inom kognitiv beteendeterapi finns det olika moment som deltagarna ska följa.

Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genombeskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet avstudien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna sågen mer positiv bild av individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grundav ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det förelåg skillnader, vid kris och sorgearbete utifrån kristeorins faser, samt utsagorna från sörjande vuxna personer vid ett väntat respektive oväntat dödsfall. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Finns det skillnader i reaktioner hos de sörjande vid ett väntat respektive oväntat dödsfall? Kan dessa eventuella skillnader förstås med hjälp av kristeorins faser?För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med intervjuer av totalt fyra personer, två som upplevt ett väntat dödsfall och två som upplevt ett oväntat dödsfall. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Tolkning av resultatet skedde utifrån referensramen psykodynamiska kristeoris fasindelningar: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering.

Statistics shows that drunk driving and relapse increases in the Swedish society and it?s a problem that can be considered worth examining because of all the negative consequences that it conveys. To reduce the number of relapse it?s urgent that individuals that have been drunk and driving begins treatment and precedes it. The purpose of this study was to, from a client and therapeutic perspective, examine why drunk drivers begin treatment for their alcohol abuse and furthermore to investigate what?s important for the individual so that he completes the treatment.

Akupunktur tillhör traditionell kinesisk medicin där en holistisk människosyn används. Nålar sätts in i muskulaturen och stimuleras för att uppnå De Qi, den specifika nål känslan. Behandlingen används främst i smärtlindrade syfte och som sjuksköterska kan akupunktur vara en omvårdnadsåtgärd. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka bieffekter akupunktur kan ge och om dessa är så svåra att de kan ge upphov till ohälsa och lidande. Sammanlagt sju artiklar användes och dessa söktes efter i databaserna: Cinahl, Pubmed, Medline och Academic search elite.

Inledning: Vad är det egentligen som händer i den terapeutiska relationen mellan terapeut och patient? Som psykodynamisk terapeut kan det tyckas självklart att grubbla över den terapeutiska relationens kvalitet eftersom relationen mellan patient och terapeut är central för förändringsprocessen.Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska patienters upplevelser av den terapeutiska relationen.Frågeställningarna fokuserar på patienters beskrivningar av den terapeutiska relationen, vad som upplevs som hinder respektive främjande för den terapeutiska relationen samt upplevelser av betydelsefulla ögonblick under terapin.Metod: I studien intervjuas fem patienter vars psykodynamiska terapi omfattat minst 50 sessioner.Resultaten visar att lugn och närvaro hos terapeuten är betydelsefullt för den terapeutiska relationen. Den återkommande ritualen och rummet, som patienterna går in i vid varje samtal, är viktigt för terapin och blir som en del av relationen. Ett bra möte beskrivs som ett tillfälle av bekräftelse bortom orden. Ömsesidighet i den terapeutiska relationen och en känsla av acceptans och värme från terapeuten har stor betydelse för den terapeutiska processen.Slutsatserna är att om patienten skall uppleva känslomässig ömsesidighet i den terapeutiska relationen krävs en terapeut med stark närvaro i stunden.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.

Syftet med denna studie är att utforska begreppet narrativ terapi som betyder berättande. White & Epston är de två terapeuter som har utvecklat den narrativa terapins metoder i terapins värld. En annan terapeut, vars namn är Jorge Bucay som är psykoterapeut använder sig av berättelser i sin terapimetod. Därför kommer författaren i denna studie att utforska vilka gemensamma nämnare det finns mellan Whites m.fl. narrativa terapi metod och Bucays terapi metod.

Studiens syfte är att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser på substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, läkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier använts: biologiska teorier, systemteorier, stämplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn på bakgrunden till ett drogmissbruk då samtliga anser att orsaken beror på både genetiska och sociala faktorer. Personalen anser även att behandlingsenhetens klienter är i behov av kemiskt framställda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta då det bidrar till att klienterna kan börja fokusera på andra livsområden utöver droganvändandet.