Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer använder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats där två etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) ansträngning och belöningsmodell, användes för att studera empirin. Ett målinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken män. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer på samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lång intervention bestående av ett medvetet arbete med läsförståelsestrategier, bidra till ökad förståelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers läsförståelse samt elevers och lärares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av både avkodning och läsförståelse, elevenkäter samt samtal med inblandade lärare för att tolka upplevelsen hos dessa två grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkäter samt lärarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. På det test som mäter läsförståelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med läsförståelsestrategier, nämligen den grupp som i förtestet uppnådde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen märkbar förbättring på eftertestet.

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan.

Genom att låta religionskunskapslärare delta i en kvalitativ enkätstudie är detta en undersökning som framhäver hur man kan arbeta för att motverka fördomar och samtidigt inte förmedla en romantiserande bild av livsåskådningar. Vilka strategier kan lärare använda sig av i sin undervisning för att dels skapa förståelse för och dels problematisera företeelser inom livsåskådningar? I litteraturgenomgången presenteras forskning som berör människans benägenhet att ha en etnocentrisk världsbild, tanken att det finns olika typer av tolerans samt hur religionsvetenskapliga studier kan göras med både ett fenomenologiskt och etnografiskt perspektiv. I studien framkommer att samtliga åtta deltagande lärare framhäver vikten av att skapa förståelse människor emellan, men de metoder som beskrivs för att uppnå detta mål är dock olika och delvis även motstridiga. Två lärare framhåller enbart betydelsen av att arbeta just mot målet att skapa förståelse, men majoriteten beskriver också metoder som används i undervisningen för att på olika vis problematisera undervisningsmaterial så att nyanserade bilder ges inom ramen för religionskunskapsundervisningen..

Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier..

Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning.

Ett av målen med Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG) på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är att erbjuda intensivvårdskunnande och expertis för att höja kunskapsnivån på respektive vårdavdelning. Syftet med denna undersökning var att utvärdera om sjuksköterskorna på vårdavdelningarna upplevde att MIG fungerade som ett tillfälle till bedsideundervisning. En strukturerad intervju genomfördes med ett eget utformat frågeformulär, 47 sjuksköterskor deltog i undersökningen. Det framkom i resultatet att MIG förmedlade kunskap till vårdavdelningarna. Resultatet visade även att sjuksköterskor som arbetat i mindre än fem år upplevde att MIG var ett tillfälle till bedsideundervisning, i högre utsträckning än sjuksköterskor som arbetat i fem år eller mer.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

I dag är övervikt och fetma ett stort samhällsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utsträckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig ålder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hälsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssätt som har använts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hälsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades på teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lärande, teoretisk modell som utgångspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hälsa, könets betydelse för hälsa samt föräldrarnas inverkan.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv ta reda på vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hälsa och om elevers val påverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrott och hälsa kan vara alltför inriktad på prestation och tävling, vilket kan missgynna flickor på många olika sätt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkätstudie på totalt 588 elever från fem olika högstadieskolor i Skåne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med särundervisning och en skola med en kombination av sam- och särundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån bakgrund och teori.