Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

Fish-head pendants are one of the characteristic Gotlandic Late Iron Age artefacts. This object has been rather neglected and mainly considered as an insignificant embellishment, normally worn as a neck-collar and seen as an artefact include in the typical Gotlandic set of female jewellery.The fact that the fish-head pendant has a very long life span, which stretches from grave-finds in the Early Vendel Age to hoards in Viking Age as well as secondary usage as brooches in the Early Middle Ages, makes the artefact an excellent starting point for discussions on social practices and change through material culture. It's shown in this study that, contrary to previous beliefs, the normal usages for fish-head pendants is as solitary pendants and not as neck-collars. Neck-collars is shown to have an intricate relation to inhumations for young individuals, whereas solitary pendants are found in cremation deposits for adult individuals, something that relates to a fixed social practice mainly in the period 700-900 AD and that develops from the cremation funeral practice. This particular social practice relates to aspects of attraction and protection and continues in to the 10th century outside of funeral structures, which is shown by the composition of hoard-finds from the 10th century, but is totally absent when the pendants is given a secondary usage as brooches in the end of the 11th and beginning of the 12th century.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om runstensbeståndet i Norge, Danmark och Mälardalen kan säga något om hur dessa områden kristnades. Skillnader mellan de olika områdena i antal runstenar och själva runinskrifternas innehåll tolkas mot bakgrund av den historiska kontext de restes i. Norge och Danmark har relativt få runstenar med kristet budskap och än färre som hänvisar till eskatologiska föreställningar medan Mälardalens runstenars inskrifter påfallande ofta fokuserar på själens öde efter döden. I Norge och Danmark anses allmänt människorna ha konverterat efter påtryckningar från olika kungar. I Mälardalen anses dock kungar med sådan makt att de kunnat framtvinga ett religionsbyte ha saknats under den aktuella tiden.Ett tänkbart scenario som kan förklara dessa skillnader presenteras mot bakgrund av detta.