Kan vi lära oss något av tidigare studenters syn på en utbildning?Syftet med arbetet är att undersöka hur tidigare studenter på programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser på sin studietid och utbildning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer, där fokus ligger på personlig kontakt och därmed deras enskilda syn och tanke på utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förståelse för vad den är, för att sedan gå över till teorin i praktiken och tvärt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, därefter bjuder jag på några egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

Syftet med vår studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lärande för hållbar utveckling kan ha för förskollärare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lärande för hållbar utveckling. Vi använde oss av kvalitativ intervju som metod, där fem förskollärare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollärarna har varierade kunskaper om begreppet lärande för hållbar utveckling och deras utsagor tyder på att det är ett komplext begrepp. Förskollärarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssätt, där tema och demokrati har den framträdande rollen..

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

This thesis is a study over changes and similarities of people's activities in Berzelii park, with focus on the second half of the 19th century and present time. As one of the oldest public parks in Stockholm, Berzelii park has been a place for outdoor activity for more than a hundred years. During that time both the park and the society have undergone changes, but people are still using this green area in the city centre in a similar way as generations before have done. It is still a place for social gathering and during the summer month the park invite for optional and social activities such as a pause in the sun and pic-nic with friends. Some customs has disappeared like the 19th century social stroll, but through small changes in rules or design others have become given, like using the lawns as seating..

Patienter med cancersjukdom kan ha önskemål om aktiv palliativ cytostatikabehandling i livets slutskede. Målet med behandlingen är att förebygga eller lindra symtom som sjukdomen för med sig. Den behandlingen som ges får inte ge så mycket besvär att patientens livskvalitet försämras utan målet är att försöka hålla tillbaka sjukdomen så patienten får leva längre. Det är viktigt att ha en fortsatt tro på framtiden, att vara aktivt delaktig i sin sjukdom där cytostatikabehandling kan skapa hopp och livskvalitet. Syftet var att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever aktiv behandling med cytostatika i livets slut när bot inte längre är möjlig.

Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling.Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter.Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center.

Vårt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att främja barns talspråksutveckling. Detta har skett med hjälp av två kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lärandesituationer.De resultat som undersökningen har visat är att man använder sig av bland annat sång, rim, ramsor och samtal för att främja talspråksutvecklingen. En pedagog ansåg att det var viktigt att främja talspråksutveckling med bakgrund i att barnens verbala språkbruk är sämre idag än för tio år sedan. Forskningsbakgrunden vilar på Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, språkutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass där det uttalat arbetades för att stärka kamratandan med bland annat social och emotionell träning (SET) och andra gruppstärkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkät till klassen, en intervju med läraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen påverkades av många olika faktorer som gruppstorlek, känslan av trygghet och också rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vågade och lärde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade också inverkan på klimatet och förutom SET arbetade läraren även med olika former av samtal och en del massage..

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska uppdragsgivarens kalkyleringssystem, för att komma fram till om kalkyleringssystemet är tillförlitligt och därefter ge rekommendationer på hur kalkyleringssystemet kan förbättras.I metodkapitlet motiverar vi vårt tillvägagångssätt. Vi anser att ett deduktivt förhållningssätt lämpar sig bäst för vår undersökning och vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna som vi har haft har varit av semistrukturerad och ostrukturerad karaktär.I teorikapitlet förklarar vi bland annat vad kalkyler är och vad de används till. Därefter presenterar vi de vanligaste traditionella kalkylmetoderna. Vi använder kritiken som riktas mot de traditionella kalkyleringsmetoderna för att kunna analysera eventuella brister på uppdragsgivarens kalkyleringssystem.Empirin består av det datamaterial vi har samlat på oss under intervjuerna hos uppdragsgivaren.

Detta examensarbete har skrivits med syftet att få en djupare förståelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvägledare bemöter elever med Aspergers syndrom på gymnasiet, samt på vilket sätt detta skiljer sig från bemötandet med andra elever. Syftet har också varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvägledarna använder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. Då allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvägledare ligger det i vårt intresse att få ta del av hur studie- och yrkesvägledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en Semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvägledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vägledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrån ett empatiskt förhållningssätt.

Syftet med denna studie är att redogöra för mitt karaktärsarbete under höstterminen 2012 med slutproduktionen ?Cosi fan tutte? av W. A Mozart.Frågorna i denna studie var: Vilka verktyg behöver operasångaren/sångerskan för att skapa en trovärdig operakaraktär anser regissören? Är de övningar och uppgifter vi fick göra innan repetitionsarbetet påbörjades baserade på någon specifik skådespelarteknik? Hur uppstod idén till att lägga in gudarna Venus och Mars som två nya karaktärer i ?Cosi fan tutte?? I denna uppsats har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervju. I studien har jag intervjuat regissör Mira Bartov som regisserade ?Cosi fan tutte? vid Högskolan för scen och musik i Göteborg höstterminen 2012..

Syftet med studien är öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vård. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vad kännetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vård, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vård, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar känslomässiga svåra situationer. Studien bygger på kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vård. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad frågeguide som utgick från teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vård innebär egentligen att arbeta med hela samhället.

Titel: Synonym till ordet kryptisk: jag fattar ingentingFörfattare: Denise LindqvistUppdragsgivare: SkatteverketKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. JMG: Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 13.373Syfte: Att undersöka hur privatpersoner förhåller sig till information, kommunikation och dekommunikationsverktyg som Skatteverket tillhandahåller.Metod: Kvalitativ studie av semistrukturerad karaktär.Material: Analys baserad på tio stycken privatpersoner i åldrarna 20-67 år från Göteborg.Huvudresultat: Studien visar att informationsbehovet hos målgruppen uppstår inför nya situationerkring skattefrågor. Vidare visar studien att informationsbehovet är minst lika stort även om de hartidigare kunskaper och erfarenheter kring en situation. Det grundar sig i rädslan för att göra fel och man dubbelkontrollerar gärna att man inte har missförstått något för att inte stöta sig med Skatteverket. Studien visar också att det är en aktiv målgrupp som är intresserade av information, men att de upplever att informationen är alltför allmän och således otillräcklig för att kunna stilla deras informationsbehov.

Jag skulle åt Team Tejbrant ta fram ett mellanting mellan cykelställ och cykelgarage. Team Tejbrant har en rad olika cykelställ och garage och det är meningen att det cykelställ jag ska göra ska komplettera deras sortiment. Jag började med att göra en research om cykelställets historia samt undersöka dagens utbud. Efter det skrev jag en enkät som distribuerades till så många som möjligt, för att få information och inspiration till projektet. När det var klart och jag sammanställt enkäten gjorde jag en enkel intervju med företagets konstruktör om vad han tror är genomförbart.