Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

I dagens samhälles rika informationsflöde färgas barns intressen och kunskaper av det massiva populärkulturella utbud som råder, där de möter karaktärer i en mängd resurser så som tv-spel, filmer, leksaker och kläder. Då dessa populärkulturella karaktärer är så frekvent närvarande i barns liv används de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktärer och det som omger dem är stor och de populärkulturella resurserna blir på grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn äger om populärkulturella karaktärer och resurser borde i större utsträckning tas tillvara på i vår förskola, då dessa kunskaper ger oändliga möjligheter till lärande och meningskapande. Vi frågar oss därför i denna studie vilken plats barns populärkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att använda populärkulturen som en resurs för lärande.Den teori som genomsyrar studien är socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lärande och betydelsefulla för de som innefattas i det rådande sammanhanget.

I studien undersöks genom semiotisk analys hur livsstilsmagasin representerar och tilltalar kön. Vidare undersöker vi hur livsstilsmagasinet Damernas Värld representerar och tilltalar kvinnan och kvinnligheten samt hur livsstilsmagasinet King of Sweden representerar och tilltalar mannen och manligheten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av frågeställningen: Hur representerar och tilltalar Damernas Värld kvinnan och kvinnlighet samt hur representerar och tilltalar King of Sweden mannen och manlighet? Vilka skillnader och likheter kan man se i Damernas Världs representation och tilltal av kvinnan och kvinnligheten och King of Swedens representation och tilltal av mannen och manligheten? Kan studien genom att synliggöra kvinnan och kvinnlighetens representation och tilltal i Damernas Värld samt mannen manlighetens representation och tilltal i King of Sweden, belysa huruvida könen konstrueras i dessa livsstilsmagasin och i så fall hur?.

Syftet med uppsatsen är att titta på hur stereotyper och intersektionalitet förekommer eller inte förekommer i Systembolagets samhällsinformerande reklamfilmer med antilangingsfokus. De fyra filmerna är Sanningen (2011), Likör (2013), Avdramatisering (2013), Antilangning (2014). Dessa filmer valdes ut för att en blandning utav manliga och kvinnliga huvudpersoner skulle finnas med. Dessa reklamfilmer har analyserats med hjälp utav en bildanalys av semiotisk karaktär. Analysen gjordes utifrån en transkribering utav de fyra filmerna.

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjälp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur män och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frågeställningarna beträffade hur representationen av könen såg ut, om det fanns några tydliga skillnader och hur könsrollerna såg ut då båda könen figurerade på ett omslag. Frågeställningarna rörde även vilka ideal för män och kvinnor om fysiska attribut, om några, som porträtterades på omslagsbilderna och om, och då i så fall hur, de avvek från idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder från Vanity Fairs utgåvor under 2011.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra.

Arbetets ena syfte är att identifiera gatukonstnären Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet är att undersöka hur Banksy förhåller sig till begreppet "konstvärld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden från Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av färgstarka, schablonmåleriska, ironiska, paradoxala och främmandegjorda bilder utifrån den auktoritära kontext som karaktärerna i bilderna brukar ses i. Det gick även att konstatera att Banksys relation till konstvärlden är paradoxal utifrån uttalanden och de semiotiska analyserna, då han påstår sig vara ointresserad av konstvärlden samtidigt som han deltar i den..

Denna rapport är en C-uppsats där en fallstudie har gjorts för företaget Konga Bruk AB. Där en kartläggning har gjorts av utnyttjandegraden och tillgängligheten för tre svetsrobotceller i fabriken. Kartläggningen visade att vissa störningar uppkommer frekvent, den största orsaken visade sig vara att personalen lägger stor del av tiden på att hantera ingående och färdigt material till och från robotcellen, samt att de bytena utav fixturer i roboten också upptar en viss tid. Förslag som kan reducera dessa störningar är att tillföra en extra resurs som sköter materialhanteringen.Frekvensstudie, OEE; Utnyttjandegrad, Tidstudie, SMED..

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Vilket motiv och vilken metod som används för att bevara ekosystem, växt- och djurarter har skiftat under olika epoker. Idag skyddas naturreservaten genom mer eller mindre lyckade metoder, och för att lyckas behövs olika faktorer uppfyllas. I skogsreservatet Thuma i Malawi arbetar en ickestatlig organisation med att bedriva ett naturvårdsprojekt med syfte att rehabilitera områdets ekosystem. Fokusen, i denna deskriptiva studie har varit huruvida den historiska utvecklingen inom naturvården, från stängsel och utestängande till involverande och deltagande, mot Community-based conservation, har fått genomslag i naturvårdsförvaltandet av Thuma samt hur dessa strategier påverkar befolkningen runt reservatet. Genom observationer och intervjuer med bland annat by-överhuvuden, reservatarbetare och företrädare för förvaltarorganisationen har situationen i och kring reservatet kunnat kartläggas.

Syfte med denna uppsats är att analysera den bild av maskulinitet som representeras i magasinet King, samt att förhålla den bilden mot maskulinitetidealen hos 1800-talets dandy. Uppsatsen bygger på teorier kring representation, R. W. Connells maskulinitetsteori samt teorier kring dandyn.Mitt material består av sju nummer av magasinet King. För att uppnå mitt syfte har jag utgått från en semiotisk metod och använt mig dels av Sean Nixons analys av ett antal olika reklambilder samt utarbetat en egen analysmodell för text.Jag har i min analys kommit fram till att maskuliniteten i King har en stark bas i Connells hegemoniska maskulinitet då karaktärsdrag kring yrkesmässig succé är starkt framträdande.

SammanfattningPå grund av ökad konkurrens måste företag öka sin konkurrenskraft. Ett sätt för företag att öka sin konkurrenskraft är att utnyttja de resurser de besitter på ett mer effektivt sätt. Hur ett producerande företag styr sin produktion påverkar hur effektivt de utnyttjar sitt produktionssystem, lager och personal. Ett företag kan styra sin produktion genom att välja hur de partiformar och belägger de artiklar som utnyttjar ett produktionssystem.  Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur en modell för partiformning och beläggning av artiklar med varierande efterfrågan i ett produktionssystem där kapacitetsbrist råder kan se ut.Arbetet är en fallstudie där partiformning och beläggning av artiklar i ett produktionssystem analyseras. Kvalitativ forskning har bedrivits för att nå en djup förståelse för problemet.

This essay is a qualitative study of the Swedish joint-stock company Svenska Spel AB?s television commercial from 2008. The commercial is called ?Spela lagom - When I grow up?, and is meant to serve as an informational commercial about being underaged in situations regarding gambling. Using semiotics and rhetoric?s, we are analyzing how elements seen in the commerical affects the rhetorical situation the clip is bound to; how the marketing is done to enhance Svenska Spel?s brand; and what strategies are used to make sure the public service announcements regarding persons involved with underage gambling gets acceptance.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen..