Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar på vilka olika metoder som finns för att förstärka uttrycket i en bild med hjälp av olika färger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sätt att arbeta med färg för att förstärka eller förändra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt används inom området färg samt arbetat både praktiskt och analytiskt med färgsättningar av egna mönsterkompositioner.De frågeställningar som behandlats är: på vilka olika sätt kan man förändra uttrycket i en komposition med hjälp av olika kombinationer av färg? Hur benämner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i ämnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom områdena färg, färgsättning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med färgsättning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa där jag använt mig av de begrepp jag lärt mig under arbetets gång.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av området färg och dess begrepp samt också en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid färgsättning.

Denna studie ingår i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sätt att se på elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehåll och form. Studien utgår från ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn på språkande, där även barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medspråkare. Syftet med studien är att studera elevers (årskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna är relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter från två olika skrivsituationer i årskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

Studiens syfte är att utifrån tre frågeställningar undersöka hur fotografierna förändrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhällsförändringar i såväl ett familje-som samhällsperspektiv. Det är med den bakgrunden det visuella uttrycket är intressant att jämföra.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är huvudsakligen visuell kommunikation, synen på familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mångkulturell och jämställd familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jämför med katalogen som gavs ut 1973..

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar på vilka olika metoder som finns för att förstärka uttrycket i en bild med hjälp av olika färger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sätt att arbeta med färg för att förstärka eller förändra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt används inom området färg samt arbetat både praktiskt och analytiskt med färgsättningar av egna mönsterkompositioner.De frågeställningar som behandlats är: på vilka olika sätt kan man förändra uttrycket i en komposition med hjälp av olika kombinationer av färg? Hur benämner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i ämnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom områdena färg, färgsättning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med färgsättning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa där jag använt mig av de begrepp jag lärt mig under arbetets gång.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av området färg och dess begrepp samt också en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid färgsättning.

Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut..

Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor.Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar.Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på.

Android-applikationers användargränssnitt kan se annorlunda ut på olika Android-enheteroch det är svårt att anpassa en applikation efter alla enheter då det finns så många unikamodeller. Målet med arbetet var att framställa ett verktyg som kunde med hjälp av ett korrektdefinierat gränssnitt, upptäcka skillnader i gränssnittet mellan olika Android-enheter.Ett egenutvecklat verktyg framställdes och hade en hög precision. Verktyget kunde bådaupptäcka skillnader och rapportera hur stor skillnaden var mellan gränssnitten..

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

Jag vill med min uppsats undersöka bilden av kvinnan i samtida iransk konst och besvara frågor om-        vilken kvinnobild som lyfts fram-        vilket kvinnoideal-        huruvida kvinnorna i bilderna är bundna till dessa ideal eller om de är fria att bestämma själva-        om kvinnorna bryter mot sin egen kulturs ideal, och i sådant fall, fastnar de då i någon annan kulturs kvinnoideal?För att kunna besvara frågorna har jag valt ut tre samtida kvinnliga iranska konstnärer och analyserar två verk var av dem. Konstnärerna är Shadi Ghadirian, Shirin Aliabadi och Sagher Daeeri, alla tre verksamma i Iran.Jag har i mina analyser använt mig av en semiotisk analysmetod och jag har en feministisk och kulturell infallsvinkel i mitt resonemang och använder mig av feministiska konstteorier..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys.                                 Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga..

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten..