Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De få studiersom finns visar på att manliga karaktärer oftare förekommer än kvinnliga, och att de manligakaraktärerna oftast har större och viktigare roller.Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga karaktärer framställs i barnprogrammen från deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda på vilket sätt de kvinnliga karaktärerna framställs och omdet har förändrats över tid. Analysen ska även påvisa om karaktärerna kan benämnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna.Uppsatsen bygger på en semiotisk innehållsanalys med både denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken är både insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmässig bestämdes vilka sex barnprogram från tre olika årtionden som skulle utgöra detempiriska materialet.Vår analys vittnar om att det finns både likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktärer frånolika barnprogram och årtionden.

I studien undersöks genom Semiotisk analys hur livsstilsmagasin representerar och tilltalar kön. Vidare undersöker vi hur livsstilsmagasinet Damernas Värld representerar och tilltalar kvinnan och kvinnligheten samt hur livsstilsmagasinet King of Sweden representerar och tilltalar mannen och manligheten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av frågeställningen: Hur representerar och tilltalar Damernas Värld kvinnan och kvinnlighet samt hur representerar och tilltalar King of Sweden mannen och manlighet? Vilka skillnader och likheter kan man se i Damernas Världs representation och tilltal av kvinnan och kvinnligheten och King of Swedens representation och tilltal av mannen och manligheten? Kan studien genom att synliggöra kvinnan och kvinnlighetens representation och tilltal i Damernas Värld samt mannen manlighetens representation och tilltal i King of Sweden, belysa huruvida könen konstrueras i dessa livsstilsmagasin och i så fall hur?.

Syftet med denna uppsats är att visa hur kontexten påverkar innehållet och budskapet gällande offentlig skulptur. De infallsvinklar som denna uppsats berör gällande kontext är närmiljön med platsen i fokus, konsthistorisk kontext, statens konstråd och konstnären. Syftet är att via verket Suitcase V på Linnéuniversitetets campus i Växjö visa hur dessa kontextkomponenter kan påverka innehållet. Vad kommunicerar detta verk? Vilken roll spelar kontexten i detta sammanhang Den metod som används är semiotisk tolkningsmetod.

Den här etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehållsanalys av två reklamfilmer från 2013 och 2014 från Volvo, samt genom fältobservationer på Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter bygger på Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehållsanalysen undersöks hur varumärkena använder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som är budskapsbärare av normer, värderingar och mening. Undersökningen visar att varumärken som Ikea och Volvo upprätthåller, reproducerar och konstituerar en föreställning om en svensk identitet och därmed även den nationella gemenskapen..

Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011).

Utifrån särlingen, bonden, uppfinnaren, mytens och havets man Johan August Gustafsson (1852-1932) undersöks hans konstnärskap med begreppen original, modernitet och primitivism samt djuppsykologins och modernitetens framväxt.I uppsatsen analyseras ett urval av åtta artefakter med en hjälp av en semiotisk bildanalys och en stilanalys med syfte att försöka finna en eventuell förändring i hans konstnärskap och om detta var något som förväntades av särlingars konst eller om den förväntades vara genuin.Författaren framhåller problematiken mellan skillnaden att vara erkänd konstnär och att få stämpel som original, mot att vara original med strävan att bli erkänd som konstnär. J.A.G. tillhörde den senare kategorin och nådde inte sitt mål under sin livstid, men som särlingars konst har de en tendens att bli erkända först efter sin död..

AbstractTitel: The Walking GenderFörfattare: Moa LinderBakgrund: Den populära amerikanska TV-serien The Walking Dead är en zombiefiktion som  inbjuder människor världen över att följa seriens protagonister kämpandes mot zombies och mänskliga grupperingar i ett oroligt postapokalyptiskt USA. Serien kritiseras för att vara bakåtsträvande gällande dess representationer av genus och etnicitet och  det är vad denna analys ämnar att undersöka.Syfte: Syftet är att undersöka hur genus representeras genom karaktärerna i The Walking Dead med ett strukturalistiskt angreppssätt. Jag undersöker även vilken relation hudfärg har med genus i dessa representationer.Material/ metod: Mitt material består av två avsnitt av The Walking Dead. När jag analyserar valda karaktärer använder jag mig av en narrativ och Semiotisk analys. Den narrativa analysmodellen ger en konkret struktur åt analysen som börjar med en övergripande narrativ beskrivning över avsnittet för att sedan gå in närmare i tre valda sekvenser som jag analyserar med hjälp av de semiotiska begreppen denotation och konnotation.Slutsatser/ resultat: Analysen visar på att genusrepresentationen hos karaktärerna i stort sker efter stereotypa mönster och anammar maskulina och feminina ideal där männen beskyddar och kvinnorna beskyddas.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling har som syfte att studera hur landsbygden representeras i två livsstilsmagasin; Drömhem & Trädgård och Lantliv. För att kunna besvara uppsatsens syfte utförs en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, samt en semiotisk bildanalys på materialet. Detta utförs för att kunna urskilja rådande och florerande tankefigurer kring landsbygden, som både medvetet och omedvetet kan påverka människors föreställningar och agerande och som i sin tur kan vara avgörande för den svenska landsbygdens framtid. Den centrala slutsatsen i den här studien är att landsbygden framställs som förskönande och idyllisk, vilket kan sammanfattas med begreppet och teorin kring den lantliga idyllen. I min studie byggs den lantliga idyllen upp och bekräftas av fem sub-tankefigurer och tidskrifternas bilder, dessa bidrar till att den lantliga idyllen inte är tillgänglig för alla..

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området.

Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.

VeckoRevyn är en av Sveriges största tidningar som har förändrats genom åren. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnämnt sig själva till unga kvinnors läromästare. Ett omslag är en tidnings ansikte utåt och ska både sälja lösnummer och berätta om innehållet. I november 2011 blev VeckoRevyn en månadstidning och genomgick en del förändringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrån sina omslag? Den här uppsatsen undersöker tre omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..

Studiens syfte är att undersöka vilket bemötande Kim Kardashian får på två bilder hon lagt upp på Instagram. Utgångspunkten som kommer att sätta prägeln på studien är två stycken frågeställningar; hur representationen av Kim Kardashians visuella kropp kan förstås i en postfeministisk kontext och hur en diskussion kan föras kring hur hon använder sin kropp som vara samt vilka attityder som kan urskiljas i kommentarerna till Kim Kardashians två Instagrambilder.Materialet som används för att besvara frågeställningarna är två bilder som Kim Kardashian själv publicerat på sitt Instagramkonto i november 2014. Bilderna föreställer en halvnaken Kim Kardashian poserande med lyxig och utmanande symbolik. Den teoretiska utgångspunkten i studien innefattar postfeminism, kändisskap och parasocialitet. Inom postfeminism förklaras först grundläggande vad begreppet betyder för att sedan gå in på postfeminism i media och hur kvinnokroppen genom tiden har avbildats och framställts.

Syfte med denna uppsats är att analysera den bild av maskulinitet som representeras i magasinet King, samt att förhålla den bilden mot maskulinitetidealen hos 1800-talets dandy. Uppsatsen bygger på teorier kring representation, R. W. Connells maskulinitetsteori samt teorier kring dandyn.Mitt material består av sju nummer av magasinet King. För att uppnå mitt syfte har jag utgått från en semiotisk metod och använt mig dels av Sean Nixons analys av ett antal olika reklambilder samt utarbetat en egen analysmodell för text.Jag har i min analys kommit fram till att maskuliniteten i King har en stark bas i Connells hegemoniska maskulinitet då karaktärsdrag kring yrkesmässig succé är starkt framträdande.

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats på brittiskt TV. Med utgångspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation på en global marknad, syftar uppsatsen till att komma närmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer är tillräckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de är översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgångssagan.Genom en Semiotisk analys undersöks de två huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit på brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag från den svenska kulturen i båda filmerna, något som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna är tillräckligt uttryckliga för att budskapet ska nå fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de båda filmerna är även att de fokuserar främst på historien och värderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras därefter frågan huruvida detta är det bästa sättet att skapa ett intresse och vidare framgångar på en ny marknad.

Detta är en uppsats kring bildinnehållet i tre läromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framställs i religionsböcker och därmed kan forma våra uppfattningar kring skolämnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det är främst vår uppgift som lärare att granska dessa läromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, där genus kan vara en viktig faktor som påverkar våra perspektiv i både skola och samhälle.Resultatet redovisas sedan i två olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen räknas antalet män/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrån ett jämställdhetsperspektiv.