Författare: Linda HallqvistHandledare: Gabor BoraProjekt: C-uppsatsTitle: The Big Picture: En kvalitativ undersökning angående första intrycket av datorspelInnehåll: Undersökningens syfte är att se föräldrarnas första intryck av ett datorspel, dess omslag. De metoder som används i undersökningen är en bildanalys med en semiotisk inriktning samt gruppintervjuer med fokusgruppen föräldrar. Materialet som förekommer är tre stycken slumpmässigt utvalda omslag till spel för barn i åldrarna 3-6 år (PEGI 3). En enskild bildanalys har gjorts av författaren samt en analys av föräldrarnas åsikter av de det ser på omslaget. Detta resulterar i att föräldrarna förknippar det de redan känner till som någonting positiv då de känner trygghet av det tack vare sina erfarenheter medan i andra fall kan det de redan känner till leda till någonting negativt.Nyckelord: Datorspel, föräldrars syn på datorspel, bildanalys, Semiotik, omslag..

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och Semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt. I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med Semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol..

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, Semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehållsanalys av presidentvalfilmer från valet 2012. Syftet är att få en förståelse kring hur de två partierna använder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella väljare med hjälp av reklamfilmer. Med utgångspunkt i teorin om Semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam så analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som används i valfilmerna. Resultaten är liknande varandra och både Demokraterna och Republikanerna har valt att använda sig av negativ reklam där de smutskaster motståndaren och där de använder sig av pathos som den mest genomgående appellformen i filmerna. Generellt sett så skiljer sig inte de två olika partiernas sätt att kommunicera.

Författare: Anna Jönsson, Marina VourdoukaHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Thomas KnollTitel: Rosa Bandet - Om Positionering och SampositioneringTyp av rapport: C ? uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: HT 07Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumärken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.Metod: Kvalitativ metod har tillämpats och som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett hermeutiskt förhållningssätt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg använts.Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har använt färgen rosa väldigt tydligt som då har gjort att man associerar färgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar på att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen på så sätt att de får större uppmärksamhet på flera sätt.

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar Semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, Semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Syftet med denna uppsats är att undersöka serier som en adekvat bärare av kunskap och därför ett möjligt didaktiskt instrument för att utveckla elevers lässtrategier i svenskämnet på högstadiet. Uppsatsen redogör för seriens definition och samhälleliga status samt möjligheter kopplade till genrens plats i skolan. Fokus ligger på serier som faller under kategorin grafiska romaner, vilka är omfattande serieverk som berättar en viktig historia. Stand-alone-stories och auteur är även viktiga begrepp eftersom de in- nefattar serier som inte är massproducerade och där serieskaparen är ansvarig för hela den kreativa processen. För att nå en djupare förståelse för serier innehåller serien ett analysinstrument baserat på Semiotik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur manlighet konstrueras och representeras i modemagasinet King utifrån ett genusperspektiv. Dels ges en översikt över empirin och dels genomförs en djupare analys med Semiotik som metod, av sex stycken reportagebilder. Mer specifikt undersöks hur kroppsspråk, klädkoder, frisyrer, attribut och kameravinklar bidrar till att konstruera manligt och kvinnligt samt vilka manlighetsideal som förekommer med teorin om bland annat hegemonisk maskulinitet som verktyg. I min gestaltning använder jag montageteknik som metod för att synliggöra, problematisera och bidra till ökad förståelse för detta. Resultatet visar att King har ett nytt sätt att porträttera manlighet på.

Undersökningen kartlägger innehållet på en latent och manifest nivå i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet år 2014. Frågan är om avsändaren uppmanar till aktion och i så fall, hur? På vilket sätt framtonas respektive partiordförande? Och på vilket sätt innehåller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frågor? Fyra legitima strategier för valkampanjande på Internet har använts och en kvantitativ innehållsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och Semiotik analyserades resultatet och de centrala upptäckterna är att de båda partierna till största del använder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina väljare utan censurering och filtrering från traditionell media.

2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3.

Advertising is something that we get in touch with on a daily basis and more or less everywhere. Advertising is used in different mediums, such as magazines, television, radio, internet, cellphones et.c. The aim of the present study is to find out if there are any recurrent dissimilarities how advertising is constructed among the mediums regarding rhetorical and semiotical theories. Two different mediums have been chosen for a comparison, printed advertisments versus internetbanners. The study has been based on a total of ten qualitative image analyses.

Detta arbetes syfte har varit att undersöka ifall det går att visuellt förmedla digitala samlarkortspels karaktärers personlighet och egenskaper, samt vilken miljö de vistas i, väl på en mobiltelefon trots dess begränsade skärmyta..

All kommunikation, inklusive den politiska, förändras i och med de sociala mediernas framväxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvägar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de två svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. Utifrån teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det växande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och Semiotik.  Deras två bildflöden skiljer sig delvis åt då Palm tar större delen av bilderna som publiceras själv, ofta närbilder på saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istället låter sig bli fotograferad i halvbild.

En undersökning, med utgångspunkt i talspråksgrammatiken, av den grammatiska konstruktionen x-som-x syntaktiska, pragmatiska och semantiska aspekter..