Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrån personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus är att utifrån upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka på medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen på resultatet och illustrerades i en överskådlig modell av forskningsområdet. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes på ett urval av nio respondenter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad framgång är i dagens skandinaviska elitfotbollsklubbar och vilka strategier som är användbara för att uppnå denna. Uppsatsen ämnar således belysa och klargöra de viktigaste aspekterna i en lyckad strategi inom en modern skandinavisk fotbollsklubb. Med denna kunskap har vi för avsikt att återge en bild över hur en elitfotbollsklubb strategiskt bör organiseras och ledas för att nå framgång. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med FC Köpenhamn, Malmö FF och genom telefonintervjuer med IF Elfsborg. Sekundärdata har främst baserats på vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus låg särskilt på beskrivningar av hur vardagslivet såg ut i kontakt med professionella, så som myndigheter och skolan, samt det sociala nätverket i form av familj och vänner. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier använder de i vardagslivet? För att besvara frågeställningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt var social konstruktivism.

Avsikten med föreliggande arbete är att undersöka hur företag har påverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen. Vi har utifrån en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med våra respondenter genom ett bekvämlighetsurval. Vår undersökning bygger även på studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information på Internet. Vår slutsats är att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk inställning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilärare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar på gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lärarna ansåg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lärarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. Lärarna ansåg sig ta vara på de tillfällen som uppstår för att arbeta med elevernas normativa ageranden. Lärarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte använda heteronormativt material.

Syftet med studien var att studera arbetstryggheten av de anställda via bemanningsföretag, vilket utfördes utifrån tre trygghetsaspekter; psykologiska, sociala och ekonomiska. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, även kallad för representative fallstudie, i vilket man studera en vardaglig situation eller en form av organisation. Denna fallstudie omfattade en specifik faktor och en specifik bransch, vilka är arbetstrygghet och bemanningsföretag. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sex personer varav tio uppdrag sammanlagt, som arbetar eller har arbetat via bemanningsföretag. Tolkning av det empiriska materialet genomfördes i form av en analysmodell som skapades utifrån tidigare forskning kring studieämnena.

Forskningsfrågor:Går det att urskilja CSR-engagemang inom DIS och på vilket sätt arbetar DIS med CSR? Hur påverkas DIS arbete av deras intressenters involvering och engagemang beträffande CSR frågor, vilka utmaningar och möjligheter kan identifieras gällande detta?Syfte:Syftet med studien är att kartlägga och utvärdera hur DIS arbetar med CSR.Metod:Denna studie är en fallstudie med kvalitativ ansats som inriktar sig på en viss organisation, i detta fall DIS. För denna studie utfördes sju semi-strukturerade intervjuer i avseendet att samla in data som mätte upp till och passade in i studiens övergripande syfte.Slutsats:Studiens resultat påvisar att DIS inte innehar någon CSR-strategi men att det är möjligt att urskilja ett utspritt engagemang inom företaget. I nuläget går det att benämna CSR-engagemanget ur ett inaktivt/reaktivt tillvägagångssätt. Intressenter är av väsentlig vikt för DIS i nuläget och att vidare involvera och skapa relationer med ur ett CSR-perspektiv..

I dagsläget väljer många företag att utkontraktera en väsentlig del av sin verksamhet på externa leverantörer. I takt med denna utveckling ökar kontrollbehovet av att styra och följa upp hur de externa leverantörerna agerar. Denna uppsats är genomförd som en fallstudie och har till syfte att undersöka hur Tele2 arbetar för att behålla kontrollen över den utkontrakterade telemarketingförsäljningen mot privatmarknaden och se hur detta arbete stämmer överrens med rådande teorier inom området. Empirisk data är insamlad från tre semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har sin grund i utkontrakteringsteorier samt relevant konsultlitteratur.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill även undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anställda och cheferna. För att ta reda på detta använder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter på svenska: Tjänsteman används eftersom den berör handlingsutrymme och är en omdebatterad teori.

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag och vi identifierar också ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillämpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. Vår referensram består av gällande lagstiftning, normer och pågående debatt i ämnet. Vi har intervjuat 12 respondenter från våra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vår undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna är emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervägande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett värde.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med Semi- strukturerade intervjuer.

Syfte och frågeställningar : TidsNätverket i Bergsjön, upprättat i augusti år 2007 i Göteborg, är en verksamhet grundad på time bank-modell. Syftet med undersökningen är ?att studera vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNätverket i Bergsjön som dess deltagare ger uttryck för samt vilka konsekvenser verksamheten har fått för dem med avseende på empowerment och socialt kapital?. Mina frågeställningar är: 1) Vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNätverket i Bergsjön ger dess deltagare uttryck för? 2) Vilka konsekvenser har TidsNätverket i Bergsjön haft för uppkomsten av empowerment och socialt kapital hos deltagarna?Metod och material : Studien använder sig av semi-strukturerade intervjuer med deltagare, ostrukturerade intervjuer med den verksamhetsansvarige, liksom studier av intern dokumentation.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård förhåller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening påverkar förhållandet mellan praktiker och klient. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger på fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Resultatet tolkades utifrån relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av bestraffningstyper kan påverka möjligheten för spelare att hamna i tillståndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka påverkan av olika bestraffningstyper på spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av bestraffningstyper baserade på Juuls uppdelning av bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att därefter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade från en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fånga spår av flow-tillståndet i deras kroppsspråk. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jämförelse av spelversionerna.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med Semi- strukturerade intervjuer.